Budgivning är den dyraste 30 sekunderna i ditt liv. I Stockholms innerstad ligger medelbudpremien på +8,8 % — alltså cirka 500 000 kr extra på en 6-miljonersaffär. Den här guiden är byggd för att du ska vinna rätt bud, inte vilket bud som helst. Verifierad mot Fastighetsmäklarlagen (2021:516), FMI:s vägledning och HFD-domen från februari 2025.
Budgivning på bostad i Sverige är inte reglerad i lag — det finns ingen statlig handbok som säger hur det ska gå till. Det som styr är Fastighetsmäklarlagen (2021:516), god mäklarsed och praxis. Mäklaren har en omsorgsplikt mot både köpare och säljare, och måste enligt lag vidarebefordra alla seriösa bud till säljaren. Bud är inte juridiskt bindande förrän köpekontraktet är undertecknat — varken för dig eller för säljaren.
Mäklaren håller visning, ofta en lördag eller söndag. Du presenterar dig, ger din mejl/telefon och visar lånelöfte. Att synas tidigt signalerar seriöst intresse — det kan påverka när säljaren senare väljer mellan bud i samma härad.
Bud läggs via sms, telefon eller mejl till mäklaren. Mäklaren är skyldig enligt Fastighetsmäklarlagen (2021:516) att vidarebefordra alla seriösa bud till säljaren — oavsett om budet kommer på det "rätta" sättet, om det är högt eller lågt, eller om säljaren redan accepterat ett annat bud.
I 90 % av svenska budgivningar (Mäklarsamfundet) är formen öppen — alla budgivare ser varandras bud i realtid via mäklaren. Sluten budgivning, där alla lämnar ett hemligt bud till en deadline, är ovanlig och förekommer främst vid exklusiva objekt.
Det finns ingen lagstadgad tidsgräns för hur länge ett bud "gäller". I praktiken står ett bud kvar tills någon bjuder över, eller tills budgivaren själv drar tillbaka det. Du kan välja att tidsbegränsa ditt bud — då måste mäklaren förmedla tidsfristen till säljaren.
Säljaren har rätt att välja vilken köpare som helst — högsta budet vinner inte automatiskt. Säljaren kan välja en lägre budgivare om de erbjuder snabbare tillträde, färre villkor eller upplevs tryggare. Acceptansen är muntlig — fortfarande inte juridiskt bindande.
Inom 1–7 dagar bokas kontraktsmöte hos mäklaren. Här undertecknar både du och säljaren köpekontraktet. Först nu blir affären juridiskt bindande. Du betalar 10 % handpenning till mäklarens klientmedelskonto.
Tillträdet sker normalt 4–12 veckor efter kontraktet. Du betalar resterande 90 % via banken, får nycklarna och söker lagfart (vid villa) eller medlemskap (vid bostadsrätt). Mäklaren överlämnar budgivningslistan till både dig och säljaren.
Enligt Mäklarsamfundet är 90 % av svenska bostadsförsäljningar öppna budgivningar — alla budgivare ser varandras bud i realtid via mäklaren. Sluten budgivning, där alla lämnar ett hemligt bud till en deadline, förekommer främst vid exklusiva objekt eller när säljaren vill undvika upptrappning. Vid sluten budgivning: buda exakt vad bostaden är värd för dig — du har en chans, ingen omröstning.
"Vinna" budgivningen handlar inte om att höja högst — utan om att få bostaden till rätt pris. Att betala 200 000 kr för mycket på en bostad är samma sak som att jobba 4 månader gratis. Här är de sju strategier som fungerar i den svenska marknaden 2026.
Utan ett aktuellt lånelöfte ska du inte gå in i en budgivning. Lånelöftet är en utfästelse från banken om hur mycket du kan låna baserat på inkomst, befintliga skulder och kalkylränta (banken stresstestar din ekonomi mot 6–7 % ränta). Det gäller normalt 3–6 månader och kan förnyas. Säljare och mäklare ser ett giltigt lånelöfte som ett tecken på att du faktiskt kan slutföra köpet.
Bestäm exakt belopp — inte "ungefär". Skriv ner det. Berätta för partner/medköpare. När budgivningen drar igång är det för sent: hjärnan släpper dopamin när du ser andra buda mot dig, och beslut blir reaktiva istället för rationella. En vanlig studie inom beteendeekonomi (Kahneman, Thaler) visar att människor under tidspress systematiskt överbjuder med 5–15 % mot vad de planerat.
Standard budhöjning är 25 000–50 000 kr i innerstadslägenheter. Att hoppa över ett steg ("knock-out-bud" på +200 000 kr) signalerar att du är seriös och kan skrämma bort budgivare som ligger på sin gräns. Att höja för små steg (+10 000 kr) drar ut budgivningen och låter motbjudaren ta ut sin marginal i lugn takt.
Du har rätt att lägga ett bud med tidsfrist ("Mitt bud på 4,2 Mkr gäller till kl 18.00 idag, därefter dras det tillbaka"). Mäklaren är skyldig att förmedla tidsbegränsningen till säljaren. Det sätter press, men är ett tveeggat svärd: om säljaren tror att du bluffar och inte accepterar inom fristen kan du tappa både objektet och förhandlingsläget. Använd när: andra budgivare hesiterar, eller när du vill avsluta budgivningen.
I stället för att kliva in i en upptrappande budgivning kan du lägga ett bud så högt att andra budgivare ser det som meningslöst att gå vidare. Strategin fungerar i två lägen: (a) du har bättre information om bostadens värde än övriga; eller (b) du är beredd att betala mer än marknaden för att ditt liv passar exakt här. Risken är överbetalning — men i innerstaden där medelbudpremien ligger på 8,8 % kan ett bud på 12–15 % över utgångspris stänga affären.
Många bostäder säljs aldrig öppet. Mäklare har internlistor av objekt som ska säljas men inte ännu publicerats — så kallade "kommer snart"-eller "tyst förmedling". Genom att kontakta mäklarbyråer aktivt och säga vad du letar efter kan du få förtur. I innerstaden i Stockholm uppskattas 5–10 % av försäljningarna ske utan offentlig annonsering — ingen budgivning alls, bara förhandling.
Mäklaren är enligt Fastighetsmäklarlagen (2021:516) skyldig att överlämna budgivningslistan till både köpare och säljare när uppdraget avslutas (vid tillträde). Listan ska innehålla namn, kontaktuppgifter, tidpunkt, budbelopp och eventuella villkor för varje bud. Tidigare var det frivilligt — den nya lagen från 2021 gjorde det obligatoriskt. Listan är ditt bästa skydd mot fusk: stämmer inte tidpunkterna eller dyker det upp "fantombud" — anmäl till FMI.
Den största strategiska fällan är att använda samma budgivningstaktik oavsett marknad. En budgivning i Vasastan i mars beter sig inte alls som en budgivning i Skellefteå i juli. Här är hur du justerar utifrån temperaturen. Tre lägen — säljarens marknad, balanserad marknad och köparens marknad — kräver tre helt olika upplägg.
Stockholms innerstad våren 2026 är ett klassiskt exempel: medelbudpremie +8,8 %, kort säljtid (median 13 dagar), få objekt till salu. När du går in i en sådan budgivning är ditt största hot inte konkurrenterna — det är dig själv. Hjärnan vill vinna. Plånboken vill inte. Här blir disciplin det enskilt viktigaste verktyget.
Riket i genomsnitt 2026: medelbudpremie +1,3 % (Booli). Det betyder att nästan hälften av alla bostäder säljs till eller under utgångspris. I medelmarknaden är konkurrensen mild och du har förhandlingsläge — använd det. Här är taktiken inte att vinna en budkamp, utan att förhandla villkoren.
När en bostad legat på marknaden i en månad eller mer börjar säljaren tappa energi. Det är ofta då priset sänks öppet — eller då säljaren blir villig att ta ett bud klart under utgångspris. Köparens marknad är ovanlig i de största städerna 2026, men förekommer i ytterstäder, glesbygd, och under sommar/jul-perioderna när köparna är på semester.
Säljarens marknad: Stora antal visningar (mer än 30 personer per visning), budgivning startar samma dag, utgångspris satt klart under marknadsvärdet, median säljtid under 14 dagar i området. Köparens marknad: Få besökare (under 10 per visning), bostaden ligger ute mer än 30 dagar utan bud, prissänkningar förekommer öppet, median säljtid över 60 dagar. Kolla Mäklarstatistik och Booli för aktuell statistik per stadsdel innan du bestämmer din taktik.
Att vinna är hälften, att inte förlora pengar är den andra. Dessa fel ser vi i varje budgivning — alla kostar mellan 50 000 och 600 000 kr.
Den vanligaste fällan. Du har gått på 3 visningar, planerat möbleringen, berättat för vänner — då blir det nästan omöjligt att gå därifrån. Resultatet: du betalar 5–10 % över din egentliga gräns. Motgift: ha alltid 2–3 alternativa objekt parallellt, även om de är sämre.
Att lägga bud utan lånelöfte är riskabelt. Vinner du och får inte lån kan du tvingas backa ur kontraktet — och förlora hela handpenningen (10 % av priset). Lika illa: lånelöfte som precis räcker till budet utan marginal till räntehöjningar. Banken stresstestar dig på 6–7 % — gör samma sak själv.
Att buda +5 000 eller +10 000 kr per gång drar ut budgivningen och låter motbudgivare bemöta dig i lugn takt. Det syftar bara åt ett håll: uppåt. Buda i steg om minst 25 000–50 000 kr i innerstaden. När budgivningen ändå slöar — bryt med ett större hopp.
Att möta utgångspriset rakt av är sällan smart. Säljaren har satt utgångspriset (ofta lägre än marknadsvärdet) just för att skapa intresse. Bättre: lägg ett bud strax under, kombinerat med snabbt tillträde, inga villkor och bra finansiering. Det kan slå ett 50 000 kr högre bud med besiktningsklausul.
Om mäklaren inte sett dig på visningen är du en anonym budgivare. Säljaren kan föredra någon med ansikte och relation — även till lägre pris. Du missar också detaljer (ljudnivå, lukt, dagsljus, grannar) som inte syns i annonsen. Aldrig buda på en bostad du inte sett själv eller via förtroendeperson.
För bostadsrätt: föreningens ekonomi avgör månadskostnaden lika mycket som bolånet. Hög skuld per kvm, kommande renoveringar, slitet bestånd — allt ger framtida avgiftshöjningar på 30–60 %. Begär årsredovisningen, ekonomisk plan, underhållsplan innan du budar. Lev inte med en fundamental risk i blindo.
I budgivning där 10 köpare slåss förlorar du nästan alltid mot ett villkorslöst bud — även om ditt är högre. Lösningen: gör pre-besiktning före budgivningen (du betalar 6 000–12 000 kr själv) och buda utan klausul. Det är dyrt om du inte vinner, men i innerstadsmarknaden 2026 är det priset för att vara konkurrenskraftig.
Säljaren behöver inte ta det högsta budet. De kan välja en köpare som de litar mer på, har bättre kemi med, eller som matchar tillträdet bättre. Att vara närvarande på visningen, vara artig och kommunikativ — det väger ofta tyngre än 50 000 kr extra i bud.
Köpkostnaden är inte bara köpeskillingen. Lägg till: lagfart 1,5 % (villa), pantbrev 2 % på nya pantbrev (villa), flytt 8 000–25 000 kr, ev. renovering, möbler, ny vitvara. På en villa för 6 Mkr blir tilläggskostnader lätt 200 000–400 000 kr. Räkna in det innan du sätter maxgränsen.
Det går alltid att backa ur ett bud — fram till kontraktsskrivningen. Det betyder att andra också kan göra det. Det "vinnande" budet kan dras tillbaka samma kväll, och du kan plötsligt vara tillbaka i loppet. Stäng inte alternativa objekt förrän kontraktet är signerat.
Sverige har ingen lag som styr själva budgivningen, men Fastighetsmäklarlagen (2021:516) styr mäklarens skyldigheter. Mäklaren har en omsorgsplikt som omfattar både dig som köpare och säljaren, och en informationsplikt om hur budgivningen ska gå till. Här är vad mäklaren får — och inte får — göra.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i februari 2025 en dom som klargör att utgångspris och marknadsvärde är två separata juridiska begrepp. Att utgångspriset ligger drygt 10 % under det bedömda marknadsvärdet är inte i sig "vilseledande marknadsföring" eller brott mot god mäklarsed. Domen friade en mäklare som FMI tidigare tilldelat varning för "lockpris".
Vad det betyder för dig: räkna inte med att utgångspriset speglar verkligt marknadsvärde. Mäklaren får sätta utgångspris medvetet under marknadsvärdet — det är legalt. Din uppgift är att göra egen research om slutpriser i området innan du budar. Boio visar slutpriser per stadsdel, eller kolla bostadspriser i Stockholm 2026 för en uppdaterad bild.
Sedan Fastighetsmäklarlagen (2021:516) trädde i kraft är mäklaren skyldig att överlämna budgivningslistan till både köpare och säljare när uppdraget avslutas (vid tillträdet). Tidigare var det frivilligt. Listan ska innehålla:
Misstänker du att mäklaren fuskat? Anmäl till Fastighetsmäklarinspektionen. FMI kan utdöma erinran, varning eller indragen registrering. Spara dina egna sms och mejl med bud — de är ditt bästa bevis om något inte stämmer.
Du fick det vinnande budet. Grattis — men affären är inte klar förrän köpekontraktet är undertecknat. Här är vad som händer från accept till tillträde, och vad som kan gå fel.
Backar du ur efter att kontraktet är signerat — utan giltig besiktnings- eller låneklausul — kan du förlora hela handpenningen och bli stämd för skadestånd. Säljaren kan kräva ersättning för den ekonomiska skada affärsbristen orsakat (t.ex. mellanskillnaden mot ett senare lägre slutpris). Lös därför finansieringen och eventuell besiktning innan kontraktet, inte efter.
Vid köp av nyproducerad bostadsrätt direkt från bostadsrättsföreningen förekommer ingen klassisk budgivning. Bostäderna säljs till fasta priser som föreningen och byggherren satt i förväg. Det finns ingen budgivning eftersom föreningen formellt sett inte "säljer" — de upplåter bostaden till en blivande medlem.
Det innebär två viktiga saker. För det första: priset är fast — du betalar exakt vad annonsen anger. Ingen bukspänd budkamp, ingen risk att överbjuda. För det andra: säljs ofta i den ordning som intresseanmälningar eller förhandsavtal tecknas. I populära projekt blir kön avgörande.
Avtal mellan dig och föreningen om framtida upplåtelse, skrivs innan bostaden är klar. Du har minst 7 dagars betänketid. Bindande — det kan kosta att frånträda.
Slutligt avtal när bostaden är klar. Här blir du formellt medlem i föreningen. Tillträde sker normalt vid samma tillfälle eller strax efter.
Förhandsavtalet är bindande — frånträder du utan giltigt skäl kan det kosta betydande pengar. Tre lagstadgade undantag finns: (1) om bostaden inte upplåts inom rimlig tid efter avtalat datum, (2) om föreningen varit försumlig och upplåtelsen inte sker inom rimlig tid, (3) om årsavgiften väsentligt överstiger vad som angavs i förhandsavtalet och du frånträder inom tre månader från att du fått veta detta. Om du köper en nyproducerad bostadsrätt på andrahandsmarknaden (alltså från en privatperson som tidigare köpt direkt av föreningen) gäller däremot vanlig budgivning.
Läs mer i guiden nyproduktion lägenhet — så går det till eller jämför med köpa lägenhet andrahandsmarknaden.
Tre exempel från svenska marknaden våren 2026 — anonymiserade, baserade på Boolis slutprisstatistik och offentliga förmedlingsexempel. De visar hur stor skillnaden är mellan en het marknad och en lugn.
Klassiskt sekelskiftesobjekt, 2 rum + alkov, vinkelvåning. 14 bud lades på 5 dagar. Vinnaren bjöd 900 000 kr över utgångspriset, hade lånelöfte med marginal och accepterade tillträde redan om 6 veckor. Två konkurrenter hade besiktningsklausul — den vinnande budet var villkorslöst.
Renoverat 1920-talshus med balkong. 6 budgivare la totalt 11 bud under 4 dagar. Slutpriset hamnade på 4,55 Mkr efter att två tidsbegränsade bud slutligen accepterades. Säljaren valde inte högsta bud — valet föll på köpare som hade tillträde 4 veckor (mot konkurrentens 12 veckor).
Lugnare marknad än Stockholm. 3 budgivare, 4 bud totalt. Slutpriset landade nästan exakt på utgångspriset — ett tecken på att utgångspriset var realistiskt satt och marknaden inte var lika het. I rikssnitt ligger budpremien Q1 2026 på +1,3 % (Booli), vilket Möllevångens-affären speglar väl.
Slutpriser baserade på Booli och Mäklarstatistik april 2026. Antal bud anonymiserat från offentliga budgivningslistor.
Skillnaden mellan ett fåtal bud och 20 bud handlar inte om tur. Fyra faktorer avgör om en bostad får budkamp eller stillsam förhandling.
Säljarens marknad (utbudet kortare än efterfrågan) driver upp budpremie. Stockholms innerstad ligger på +8,8 % medelbudpremie Q1 2026 — riket på +1,3 %. Skillnad: utbud kontra köpkraft.
Riksbankens styrränta på 1,75 % och bolåneräntor kring 3,2–3,5 % öppnar mer låneutrymme. Bolånetaket höjt till 90 % från 1 april 2026 sänker tröskeln. Båda ger heter budgivning.
Vår (mars–juni) och tidig höst (september–oktober) är hetast. Sommar och runt jul är lugnt — det är då du kan göra bra deals utan budgivning. Säsongen avgör ofta antal budgivare per visning.
Inom Stockholm: Vasastan, Östermalm, Södermalm-SoFo har permanent het budgivning. Ytterstaden har lugnare. Exakt position spelar roll — 400 meter från tunnelbanan ger 12–18 % premie över likvärdiga objekt längre bort.
Ja. Många bostäder byter ägare utan att budgivning hinner uppstå. Tre vägar fungerar.
Kontakta mäklaren direkt efter att annonsen publiceras — innan första visningen. Lägg ett rimligt bud strax under utgångspriset, kombinerat med snabbt tillträde och inga villkor. Säljaren kan acceptera för att slippa osäkerheten i en budgivning. Fungerar bäst när bostaden inte är "het" — medelmarknad, lugna områden, sommar.
Mäklare har internlistor av "kommer snart"-objekt eller tysta förmedlingar som aldrig publiceras öppet. I Stockholms innerstad uppskattas 5–10 % av försäljningarna ske utan offentlig annons. Få förtur genom att aktivt kontakta 5–10 mäklarbyråer i ditt önskade område, vara konkret om läge, storlek och prisintervall, och visa lånelöfte.
Sätt upp bevakningar med snäva kriterier (exakt område, prisspann, antal rum) och håll gärna bevakningarna aktiva under flera månader. Du får mejl direkt när nya objekt publiceras. På Boio kan du följa både publika annonser och områdesutveckling. Att vara först på en visning ger ofta bättre förhandlingsläge.
Budgivning är designad för att trigga känslor. Mäklaren vet att knapphet skapar efterfrågan och att tidspress leder till impulsiva beslut. Förstå mekanismerna så kan du motstå dem.
Rädslan att missa "den perfekta bostaden" får dig att buda högre än planerat. Motgift: påminn dig om att det alltid kommer nya objekt. Den här bostaden är inte unik — det finns liknande inom 6 månader.
"Jag har lagt så mycket tid på det här objektet" får dig att fortsätta även när priset passerat din gräns. Tiden du lagt är redan spenderad. Framtida bud ska bara baseras på värde, inte historisk insats.
"Jag vill inte förlora mot någon annan" är primitivt. Budgivning blir en tävling du vill vinna — oavsett pris. Motgift: fokusera på bostaden, inte på motbudsgivarna. Du tävlar inte — du köper.
Utgångspriset sätter en psykologisk ankare. Allt över känns "för mycket". Men HFD slog 2025 fast att utgångspriset inte är samma sak som marknadsvärdet — det är marknadsföring. Gör egen research om slutpriser i området.
Det finns ingen lagstadgad gräns. I praktiken pågår budgivningen från visning till accepterat bud — typiskt 1–7 dagar. I Stockholms innerstad är medianförsäljningstiden för bostadsrätter 13 dagar Q1 2026 (Mäklarstatistik), vilket inkluderar visning, budgivning och kontrakt. Vissa budgivningar avslutas på en kväll, andra drar ut över flera veckor om säljaren väntar in fler spekulanter eller om budgivare lägger tidsbegränsade bud.
Nej. Mäklaren har en omsorgsplikt som omfattar både köpare och säljare och får inte själv lägga bud, eller agera så att säljaren får intryck av högre konkurrens än vad som faktiskt finns. Mäklaren får INTE hitta på fiktiva budgivare ("dolda bud"), inte ljuga om vad andra bjudit och inte uppmana säljaren att avvakta för att få högre bud när det inte är troligt. Bryter mäklaren mot detta är det grund för disciplinåtgärd från Fastighetsmäklarinspektionen — varning, erinran eller indragen registrering.
Ett tidsbegränsat bud är ett bud som bara gäller fram till en viss tidpunkt ("Mitt bud på 5,2 Mkr gäller till kl 20.00 ikväll, därefter dras det tillbaka"). Mäklaren är skyldig att förmedla tidsfristen till säljaren. Använd när du vill sätta press, eller när du vill stänga affären innan fler budgivare hinner kliva in. Risken: om säljaren misstror dig kan tidsfristen gå ut utan accept — då har du tappat både budet och förhandlingsläget. Använd med eftertanke och var beredd att faktiskt dra tillbaka.
Nej. Du kan lägga bud utan att ha varit på visning, men det är riskabelt. Mäklaren ska enligt god mäklarsed informera dig om att du bör se bostaden innan du budar. Många säljare och mäklare är skeptiska till bud från någon som inte synts på visningen — det kan tyda på att budet kommer att dras tillbaka senare. Om du inte kan delta själv: skicka en betrodd person eller besök en öppen ny visning som mäklaren ofta kan ordna.
Budgivningslistan är mäklarens dokument över alla bud som lagts under förmedlingsuppdraget. Enligt Fastighetsmäklarlagen (2021:516) är mäklaren skyldig att föra listan och överlämna den till både köpare och säljare när uppdraget avslutas (vid tillträdet). Listan ska innehålla: budgivarnas namn och kontaktuppgifter, budbelopp, tidpunkt för varje bud och eventuella villkor. Den nya lagen från 2021 gjorde detta obligatoriskt — tidigare var det frivilligt. Du som förlorat budgivningen har inte automatisk rätt att se listan, men kan be säljaren eller köparen dela den. Misstänker du fusk: anmäl mäklaren till FMI.
Ja. Säljaren har full rätt att välja vilken köpare som helst — det högsta budet vinner inte automatiskt. Säljaren kan välja en lägre budgivare om de erbjuder snabbare tillträde, inga villkor, mer trygg finansiering eller bara har bättre kemi. Säljaren har inte ens skyldighet att sälja över huvud taget — de kan dra tillbaka objektet. Det enda mäklaren måste göra är att förmedla alla bud. Beslutet är säljarens.
Aldrig — fram till kontraktsskrivningen. Bud på bostad är inte juridiskt bindande i Sverige, oavsett om de är muntliga, skriftliga eller signerade. Du kan dra tillbaka ett bud när som helst fram till att köpekontraktet är undertecknat (ofta 1–7 dagar efter accepterat bud). Detta gäller även för säljaren — de kan ändra sig efter att ha "accepterat" ett bud, ända fram till kontraktet. Först vid kontraktet blir affären bindande, och då utlöses också handpenningen (vanligen 10 %).
Ja, det är fullt lagligt. Bud är inte juridiskt bindande, så du kan kliva ur och in i budgivningen som du vill. Men: din relation med mäklaren och säljaren skadas av att hoppa fram och tillbaka. Säljaren kan välja att inte beakta dig när det väl ska bestämmas vinnare, och mäklaren noterar dig som mindre seriös. I praktiken: dra dig ur bara om du verkligen menar det — inte som taktiskt verktyg.
Det varierar enormt beroende på marknad och objekt. Snittet för riket Q1 2026 ligger på +1,3 % över utgångspris (Booli) — alltså nästan ingen budpremium alls i många områden. I Stockholms innerstad är medelbudpremien istället +8,8 % (Widerlöv & Mäklarstatistik), och enskilda heta objekt kan gå +20 %. Lockpris-strategin (utgångspris medvetet under marknadsvärde) gör skillnaden större. HFD slog i februari 2025 fast att en skillnad på drygt 10 % mellan utgångspris och bedömt marknadsvärde inte är "vilseledande" i lagens mening.
Tekniskt — ja. Det finns ingen lag som kräver lånelöfte. Praktiskt — nej, det är farligt. Vinner du budgivningen utan att ha lån klart kan banken neka, och då måste du backa ur. Backar du innan kontraktet kostar det dig ingenting, men backar du efter kontraktet (t.ex. för att banken sa nej när du sökt på riktigt) riskerar du att förlora hela handpenningen — 10 % av köpeskillingen, 600 000 kr på en bostad för 6 Mkr. Säljaren och mäklaren kan dessutom kräva skadestånd om de fått ekonomisk skada av att affären brister.
Öppen budgivning — alla budgivare ser varandras bud i realtid via mäklaren — används i cirka 90 % av svenska bostadsförsäljningar enligt Mäklarsamfundet. Sluten budgivning, där alla lämnar ett hemligt bud till en deadline, är ovanlig och förekommer främst vid exklusiva objekt eller när säljaren vill undvika upptrappning. Vid sluten budgivning: buda exakt vad bostaden är värd för dig, inte vad du tror behövs för att vinna. Du har en chans, ingen omröstning.
Utgångspris är det belopp mäklaren marknadsför som "från-pris" i annonsen — det är inte en värdering. Marknadsvärdet är mäklarens egen bedömning av bostadens troliga försäljningspris. HFD slog i februari 2025 fast att utgångspris och marknadsvärde inte är samma sak — en skillnad på drygt 10 % är inte "vilseledande". Accepterat pris är det belopp säljaren är beredd att acceptera (ibland samma som utgångspriset, men inte alltid). Slutpriset är det faktiska försäljningspriset i kontraktet. Skillnaden mellan utgångspris och slutpris kallas budpremium.
Den här guiden är granskad av Boios redaktion och bygger på primärkällor — lagtext, FMI:s vägledning, HFD-domar samt aktuell marknadsstatistik från Mäklarstatistik och Booli. Varje siffra är verifierad mot publik källa.
Senast uppdaterad: 25 april 2026. Boio uppdaterar guiden vid varje större förändring av lag, praxis eller marknadsstatistik.