Slutpris

Slutpris är det ord marknaden använder om köpeskillingen — beloppet som står i den underskrivna köpehandlingen. Den här sidan går igenom vad lagen faktiskt kräver, varför ett slutpris över utgångspriset rättsligt inte betyder något efter Högsta förvaltningsdomstolens dom 2025, var slutpriser publiceras och hur de fyra källorna skiljer sig åt, samt exakt vilka skatter, avgifter och avdrag som räknas på priset. Varje siffra har en utskriven källa.

Definitionen finns i lagen — och den är sträng

För en fastighet — villa, radhus, fritidshus, tomt — säger 4 kap. 1 § första stycket jordabalken (1970:994) ordagrant: "Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla en uppgift om köpeskillingen och förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen." Uppgiften om köpeskillingen är alltså ett formkrav. Saknas den är köpet ogiltigt — inte ogiltigt i betydelsen "kan angripas", utan utan verkan.

För en bostadsrätt gäller 6 kap. 4 § bostadsrättslagen (1991:614): avtalet ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen, och köpehandlingen ska innehålla uppgift om den lägenhet som överlåtelsen avser samt om priset. Uppfylls inte formkraven är avtalet ogiltigt enligt 6 kap. 5 § tredje stycket. Där finns dock en tidsgräns som få känner till: talan om ogiltighet måste väckas inom två år från överlåtelsedagen.

Det är den här paragrafen som gör slutpriset till mer än statistik. Sista budet i en budgivning är ett anbud. Mäklarens värdering är en bedömning. Slutpriset är det enda beloppet som två parter har skrivit under på, och därmed det enda som Skatteverket, Lantmäteriet och banken räknar på.

Ett sidoavtal om ett annat pris är ogiltigt

4 kap. 1 § andra stycket jordabalken tar udden av den vanligaste konstruktionen: har säljaren och köparen vid sidan av köpehandlingen träffat överenskommelse om en annan köpeskilling än den som anges i handlingen, är den överenskommelsen ogiltig. Mellan parterna gäller den köpeskilling som anges i köpehandlingen — den kan bara jämkas om det skulle vara oskäligt att den står fast. Bostadsrättslagen har motsvarande regel: en överenskommelse om ett annat pris än det som anges i köpehandlingen är ogiltig.

Praktisk konsekvens: den som skriver ett lägre pris i handlingen för att sänka stämpelskatten, och betalar mellanskillnaden vid sidan om, har inte skapat ett lägre slutpris. Hen har skapat ett avtal där det lägre, underskrivna priset är det som gäller mot motparten — och en betalning som saknar rättslig grund.

Slutpris, utgångspris, marknadsvärde och taxeringsvärde

Fyra begrepp blandas ihop dagligen. De mäter helt olika saker och sätts av olika aktörer.

Källor: jordabalken 4 kap. 1 §, bostadsrättslagen 6 kap. 4 §, FMI om utgångspris och marknadsvärde, Skatteverket om taxeringsvärde. Kontrollerat 29 augusti 2026.

Att utgångspris och marknadsvärde är olika saker är inte längre en åsikt. Det är fastslaget i domstol, vilket nästa avsnitt handlar om.

Budpremien 2026: hur mycket över utgångspriset går bostäder egentligen?

Booli definierar budpremie som "skillnaden mellan utgångspris och slutpris (även kallat medelbudpremium)". Det är den siffra du behöver — inte tumregler.

Källa: Booli, "Statistik: Bostadsmarknaden i mars 2026" samt "Hela listan: Så går budgivningarna där du bor" (publicerad 11 maj 2022). Januarisiffran redovisas samlat för riket, inte per bostadstyp.

Översatt till kronor: ett utgångspris på 3 000 000 kronor motsvarade i mars 2026 i genomsnitt ett slutpris på 3 060 000 kronor för en lägenhet och 3 006 000 kronor för en villa. Under den heta våren 2022 hade samma utgångspris i genomsnitt gett 3 309 000 respektive 3 321 000 kronor. Skillnaden mellan de två marknaderna är alltså ungefär en kvarts miljon kronor på samma annonspris.

Att villorna hade en negativ budpremie så sent som i mars 2025 är värt att notera: bostäder såldes då i genomsnitt under utgångspriset. Vi har inte hittat någon officiell budpremiesiffra för juli eller augusti 2026 och anger därför ingen — den senaste verifierade siffran är mars 2026.

Efter HFD 2025: ett högt slutpris bevisar inte lockpris

Den vanligaste slutsatsen av ett slutpris långt över utgångspriset är att mäklaren använt lockpris. Den slutsatsen håller inte längre rättsligt.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i februari 2025 dom i mål nr 5736-23, refererad som HFD 2025 ref. 4. Domstolen undanröjde Fastighetsmäklarinspektionens varning mot en mäklare. Skälet: FMI hade inte visat att utgångspriserna varit vilseledande enbart genom att jämföra utgångspriser med de slutliga försäljningspriserna för ett flertal förmedlingsobjekt. Utgångspris och marknadsvärde är inte samma sak, och en eventuell villfarelse hos spekulanter om vad ett utgångspris uttrycker gör inte prisuppgiften vilseledande. Mäklaren hade inte åsidosatt god fastighetsmäklarsed.

FMI skriver själva, på sin sida om lockpris: "Enbart förhållandet att försäljningspriset är högre än utgångspriset betyder däremot inte att det handlar om ett lockpris." Myndigheten definierar lockpris som att mäklaren medvetet sätter ett pris som är lägre än bostadens värde för att öka intresset. Någon lagstadgad procentgräns finns inte; domstol har uttalat att en skillnad mellan utgångspris och bedömt marknadsvärde på drygt tio procent inte är tillräckligt stor för att vara väsentlig.

Effekten på tillsynen är konkret. Riksrevisionen konstaterar i granskningsrapporten RiR 2025:35, publicerad 16 december 2025, att FMI "slutat att driva ärenden som handlar om lockpriser efter ett domstolsavgörande där FMI:s beslut om återkallelse av registrering på grund av vilseledande prisuppgift i marknadsföring undanröjdes". Pris i marknadsföring var samtidigt ett av de två vanligaste anmälningsområdena under 2019–2024. Under 2024 kom cirka 977 anmälningar in till myndigheten, och FMI inledde 153 tillsynsärenden till följd av anmälningar.

FMI vill ändra på läget. Efter domen anser myndigheten att den understryker behovet av en lagöversyn, och föreslår att mäklare åläggs att ange ett bedömt marknadsvärde och dokumentera grunderna för det — så att både utgångspris och bedömt marknadsvärde kan presenteras. Tills dess är slutsatsen för dig som köpare: att jämföra utgångspris med slutpris säger något om marknaden, men ingenting om huruvida en enskild mäklare gjort fel.

Bakgrunden till varför prisuppgifter i annonser överhuvudtaget är reglerade: marknadsföringslagen (2008:486) förbjuder felaktiga påståenden och vilseledande framställningar samt att utelämna väsentlig information, och fastighetsmäklarlagen (2021:516) kräver att mäklaren följer god fastighetsmäklarsed. FMI formulerar det som att vilseledande prisupplysningar vid marknadsföring av bostäder strider mot marknadsföringslagen. Läs mer i vår term lockpris.

Vem bestämmer slutpriset — och hur du ser buden bakom det

FMI skriver rakt ut: "Hanteringen av budgivningen är inte reglerad i lag och bara delvis i praxis." Vidare: "Säljaren bestämmer – i samråd med mäklaren – hur budgivningen ska gå till" och "Det är också säljaren som bestämmer vem som får köpa, till vilket pris och vid vilken tidpunkt." Säljaren behöver inte sälja till det högsta budet, är inte juridiskt bunden av ett löfte om att sälja, och inte heller av att sälja till det pris som presenterats i marknadsföringen.

Det betyder att slutpriset inte mekaniskt följer budgivningen. En säljare kan välja ett lägre men ovillkorat bud framför ett högre med besiktnings- eller finansieringsförbehåll, eller en köpare vars tillträdesdatum passar bättre.

Anbudsförteckningen: din enda insyn i hur priset uppstod

Mäklaren ska föra en anbudsförteckning med budgivarens namn, kontaktuppgifter samt budets belopp, tidpunkt och villkor. FMI: "Den ska överlämnas till köparen och säljaren när uppdraget slutförs, vilket normalt sker vid tillträdet." Skyldigheten gäller även om ingen försäljning genomfördes.

Rätten tillkommer köparen och säljaren — inte varje spekulant som lämnat bud. För dig som faktiskt köpte bostaden är förteckningen det enda sättet att i efterhand se vilka bud som ledde fram till ditt slutpris, och den är värd att begära ut. Detaljerna om vem som har rätt till listan och när finns i vår term budgivningsprocess.

Fyra källor till slutpriser — och vad som skiljer dem åt

1. SCB — officiell, lagfartsbaserad och totalräknad

SCB:s statistik "Fastighetspriser och lagfarter" redovisas efter tidpunkten på köpebrevet. Den är totalräknad och omfattar alla marknadsmässiga småhusförsäljningar oavsett om de förmedlats av mäklare eller inte — vilket är den avgörande skillnaden mot mäklarstatistik. För hyreshus beräknas prisindex med köpeskillingskoefficient, K/T-tal, alltså köpeskillingen i förhållande till taxeringsvärdet.

Storleksordningen på den svenska fastighetsmarknaden 2025, enligt SCB:s statistiknyhet publicerad 5 juni 2026: nästan 131 000 beviljade lagfarter. Exklusive arv, byten, gåvor och fusioner var det 98 000 lagfarter med redovisad köpeskilling, till en total köpeskilling på nästan 367 miljarder kronor — drygt 46 miljarder mer än 2024. Där ingår 57 184 marknadsmässiga köp av småhus för permanentboende, cirka 4 400 fler än året innan, och 11 169 köp av fritidshus. Räknat på SCB:s avrundade tal motsvarar det en genomsnittlig köpeskilling på ungefär 3,7 miljoner kronor per köp.

2. Svensk Mäklarstatistik — snabbast, men bara mäklade affärer

Statistiken baseras på tidpunkten för kontraktsskrivning, inte lagfart. Underlaget består enligt Mäklarstatistik av "över 95% av de bostadsaffärer som sker via mäklare", och kontraktsinformationen hämtas direkt ur mäklarföretagens affärssystem var fjärde timme. SCB samlar in, bearbetar och producerar statistiken på uppdrag av Mäklarstatistik. Prisutvecklingen redovisas som viktade tremånaders glidande medelvärden, och för småhus ligger statistiken cirka fyra månader före myndigheternas lagfartsbaserade data.

Den tidsförskjutningen är hela poängen med att ha två källor: Mäklarstatistik säger vad som händer nu i mäklade affärer, SCB säger vad som faktiskt hände i alla affärer.

3. Booli — tre olika sorters "slutpris" i samma vy

Booli blandar tre källor, och skillnaden mellan dem avgör hur mycket du kan lita på siffran:

• Lagfart. "Vi köper in alla lagfarter för småhus som blivit sålda" — information från Lantmäteriets lagfart, som publiceras vid tillträde, i regel cirka tre månader efter försäljningen. Booli publicerar lagfartsuppgifter med stöd av utgivningsbevis.
• Rapporterat slutpris. Rapporteras av mäklare, säljare eller köpare och visas direkt när det kommer in.
• Sista bud. Sista budet i en öppen budgivning på mäklarens hemsida. Registreras inom några minuter till ett dygn — men är enligt Booli inte alltid det slutgiltiga priset, eftersom parterna kan komma överens om något annat vid kontraktsskrivningen.

För bostadsrätter tillkommer ett samtyckessteg. Booli skriver till mäklare: "Det är upp till dig som mäklare att samla in samtycke för att publicera slutpriserna på Booli." Till skillnad från lagfarter, som är offentlig information, bygger bostadsrätternas slutpriser alltså på frivillig rapportering plus samtycke.

4. Hemnet — störst databas

Hemnet anger i sina egna sidrubriker 1 607 792 slutpriser för bostäder i Sverige totalt, varav 965 024 lägenheter och 607 966 hus (av dessa 432 089 villor). För Stockholms län anges 514 426 slutpriser totalt, varav 396 717 lägenheter; för Stockholms kommun 236 822 totalt varav 227 033 lägenheter; för Göteborgs kommun 87 196.

Siffrorna är avlästa ur sidrubrikerna på hemnet.se/salda 29 augusti 2026. Hemnet.se svarar 403 vid direkthämtning, så uppgifterna är inte lästa ur en hämtad sida.

Bostadsrätter saknar offentligt prisregister — även efter 2027

Skälet till att bostadsrätternas slutpriser bygger på frivillig rapportering är att det inte finns någon offentlig registrering av bostadsrättsköp. Bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning är, till skillnad från medlemsförteckningen, inte offentlig. Ingen myndighet får alltså automatiskt veta vad en bostadsrätt såldes för.

Det förändras delvis. Riksdagen sa 22 april 2026 ja till proposition 2025/26:112, "Ett register för alla bostadsrätter". Lantmäteriet ska föra registret, som ska innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret träder i kraft 1 januari 2027, och insamlingen från föreningarna börjar 2027. Sverige har cirka 1,2 miljoner bostadsrätter.

Vad slutpriserna säger just nu

Senaste månadsstatistiken från Svensk Mäklarstatistik, publicerad 7 augusti 2026, avser juli 2026: bostadsrätterna sjönk 1,5 procent under månaden men låg 4,6 procent högre på tolv månader. Villorna steg 0,9 procent under månaden och 3,4 procent på tolv månader. Bland bostadsrätterna föll Stor-Stockholm 2,5 procent och Stor-Göteborg 0,6 procent, medan Stor-Malmö steg 0,4 procent.

Källa: Svensk Mäklarstatistik, pressmeddelande 7 augusti 2026. Villornas medelpris i riket angavs samtidigt till 3 579 000 kronor.

Rekordet sattes i april 2026 — inte i februari

Toppnoteringen för centrala Stockholm är april 2026, publicerad 8 maj 2026: 120 893 kronor per kvadratmeter, första gången snittet passerade 120 000 kronor. Samma månad låg riket på 47 777 kronor per kvadratmeter och villornas medelpris på 4 252 000 kronor. I februari 2026 låg centrala Stockholm på 118 822 kronor per kvadratmeter, och i juli 2026 hade nivån fallit till 116 087 kronor. Den här sidan angav tidigare februarisiffran som rekord — det stämde inte.

Volymerna har samtidigt ökat. Under maj–juli 2026 såldes 46 500 bostäder: 28 501 bostadsrätter, en ökning med 13 procent mot samma period året innan, och 18 035 villor, en ökning med 10 procent.

Den lagfartsbaserade bilden ligger senare men pekar åt samma håll. SCB redovisade den 21 augusti 2026 att priserna på permanenta småhus under andra kvartalet 2026 ökade med nästan 2 procent mot kvartalet innan och med 2 procent mot andra kvartalet 2025. Genomsnittspriset i riket var 4,0 miljoner kronor, i Stor-Stockholm 7,0 miljoner och i Stormalmö 5,3 miljoner. Fritidshusen steg drygt 5 procent mot föregående kvartal och landade på 2,6 miljoner kronor i snitt.

Två makrofaktorer ramar in siffrorna. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det penningpolitiska mötet 19 augusti 2026, kommunicerat 20 augusti, och direktionen bedömer att sannolikheten för en höjning senare i år kvarstår. Och sedan 1 april 2026 gäller lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, som höjde bolånetaket vid köp av ny bostad från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Observera formuleringen: taket räknas på marknadsvärdet, inte på slutpriset. Betalar du mer än bankens värdering är mellanskillnaden din egen, oavsett vad kontraktet säger.

Slutpris per kvadratmeter — formeln och dess blinda fläckar

Kvadratmeterpriset är slutpriset delat med boarean. En bostadsrätt på 80 kvadratmeter med slutpriset 3 140 000 kronor ger 39 250 kronor per kvadratmeter, alltså i praktiken exakt rikssnittet i juli 2026 (39 248 kronor). Samma 80 kvadratmeter i centrala Stockholm hade vid genomsnittligt kvadratmeterpris kostat omkring 9,3 miljoner kronor.

Måttet gör en enda sak bra: det låter dig jämföra bostäder av olika storlek i samma område. Det säger ingenting om våningsplan, planlösning, utsikt, skick, månadsavgift eller föreningens ekonomi. Två lägenheter i samma trapphus kan ha kraftigt olika kvadratmeterpris utan att någon av dem är fel prissatt. Vi anger ingen siffra på hur stor den spridningen brukar vara, eftersom vi inte hittat någon källa som mäter den.

En sak till: kontrollera vilken area siffran räknats på. Bara boarea räknas normalt in i kvadratmeterpriset — se vår term biarea för vad som hamnar utanför.

Vad slutpriset kostar: skatt, avgifter och avdrag

Säljaren betalar 22 procent av vinsten — inte av slutpriset

Skatten på en privatbostad är 22 procent av vinsten, tekniskt uttryckt som 30 procent på 22/30 av vinsten. Skatteverkets eget exempel: "Du har sålt en bostad med 100 000 kronor i vinst. Då ska du betala 22 000 kronor i skatt." Vid förlust får 50 procent av förlusten dras av. En säljare som får 500 000 kronor mer i slutpris, allt annat lika, betalar 110 000 kronor mer i skatt och behåller 390 000 kronor.

Formeln för en bostadsrätt, enligt Skatteverket, ser ut så här:

Källa: Skatteverket, "Försäljning av bostadsrätt". Kontrollerat 29 augusti 2026.

Avdragsgilla försäljningsutgifter är enligt Skatteverket mäklararvode och annan försäljningsprovision, advokatkostnader, värdering och besiktning, försäkring mot dolda fel, resor för visning och kontraktsskrivning samt vissa homestyling-kostnader. Inte avdragsgilla är städning, flyttning, möbelköp och trädgårdsskötsel.

Renoveringar: 5 000-kronorsgränsen, femårsregeln och ROT-fällan

Tre regler avgör hur mycket av dina renoveringar som får dras av mot slutpriset:

• Beloppsgränsen. Du måste ha renoverat eller byggt nytt för minst 5 000 kronor under ett kalenderår för att få räkna med utgifterna för det året.
• Femårsregeln. Utgifter för reparation och underhåll får bara dras av om du haft dem under försäljningsåret eller de fem föregående åren. Grundförbättring — tillbyggnad, ombyggnad, nybyggnad eller ny utrustning som inte funnits tidigare — får dras av med hela utgiften. Vid byte till väsentligt bättre och dyrare material får bara prisskillnaden dras av.
• ROT-avdraget minskar avdraget. Skatteverket: "Du får inte göra avdrag för den del av förbättringsutgiften som motsvaras av skattereduktion" — vilket bland annat gäller skattereduktion för ROT-arbete. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden från 1 januari 2026; den tillfälliga höjningen till 50 procent gällde 12 maj–31 december 2025. Maxbeloppet är 75 000 kronor per år för rot och rut sammanlagt, varav högst 50 000 kronor rotavdrag.

Konsekvensen är att ett rotavdrag i praktiken lånar en del av skatteförmånen i förskott: du betalar mindre för hantverkaren nu, men får ett mindre avdrag mot slutpriset när du säljer.

Uppskov: minst 50 000, högst 3 000 000 kronor

Ett nytt uppskovsbelopp är minst 50 000 kronor och högst 3 000 000 kronor. Den årliga skatten på cirka 0,5 procent av uppskovsbeloppet — uppskovsräntan — togs bort inkomståret 2021, vilket innebär att ingen årlig skatt tas ut från och med deklarationen 2022. Vid en försäljning år 2025 måste ny bostad köpas senast 31 december 2026 och inflyttning ske senast 2 maj 2027.

Köparen: stämpelskatten räknas inte alltid på slutpriset

Det här är den vanligaste felaktigheten om slutpris, och den fanns tidigare även på den här sidan. Enligt Lantmäteriet bestäms underlaget genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet för året före det år lagfarten beviljas. Det högsta av de två beloppen utgör egendomens värde, avrundat nedåt till närmaste tusental kronor. Skattesatsen är 1,5 procent för privatpersoner, bostadsrättsföreningar och kommuner, och 4,25 procent för juridiska personer som aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Köpare och säljare är solidariskt ansvariga för stämpelskatten.

Räkneexempel på Lantmäteriets regler. I det andra fallet blir skatten 3 150 kronor högre än om den räknats på slutpriset — en situation som uppstår när priserna fallit sedan taxeringen.

Till stämpelskatten kommer expeditionsavgifter: 825 kronor för lagfarten och 375 kronor per inteckning, plus stämpelskatt på 2 procent av inteckningsbeloppet beräknat på hela tusental kronor avrundat nedåt. Ett nytt pantbrev på 2 000 000 kronor kostar alltså 40 000 kronor i stämpelskatt plus 375 kronor i avgift.

Stämpelskatt och lagfart hör till fast egendom. För en bostadsrätt söks ingen lagfart, eftersom det som överlåts är en andel i en förening med tillhörande nyttjanderätt — inte en fastighet.

Lagfarten: tre månader, bevittning och nya identitetskrav

Lagfart ska sökas inom tre månader efter köpet. Köpehandlingen måste innehålla fastighetens fullständiga fastighetsbeteckning, överlåtelseförklaring med andel, köpeskillingens belopp och underskrifter av både säljare och köpare. Lantmäteriet är tydliga med en detalj som ofta missas: "Säljarens namnteckning ska vara bevittnad av två personer."

Från 1 juli 2026 gäller skärpta identitetskrav. Den som söker lagfart måste alltid uppge svenskt personnummer eller samordningsnummer om det är en fysisk person, och svenskt organisationsnummer plus dokumentation om anmälan av verklig huvudman om det är en juridisk person — även utländska bolag. Lantmäteriet skriver: "En ansökan kan inte beviljas om de uppgifter som krävs enligt de nya reglerna saknas." Ärendet förklaras då vilande, vilket medför en extra expeditionsavgift på 825 kronor. Avgörande för vilka regler som gäller är när köpekontraktet undertecknades, inte när ansökan lämnas in.

Mäklarens arvode räknas på slutpriset

Enligt 3 kap. 22 och 23 §§ fastighetsmäklarlagen (2021:516) ska mäklarens ersättning beräknas efter en viss procent på köpeskillingen — provision — om inte något annat avtalats. Parterna kan skriftligen avtala om fast arvode och särskild ersättning för utlägg i stället för, eller i kombination med, provision.

Vi anger medvetet inga procentnivåer. Den här sidan påstod tidigare 1,5–3 procent för bostadsrätter och 1–2,5 procent för villor. Det gick inte att belägga: varken FMI, Konsumentverket eller branschorganisationerna publicerar arvodesstatistik. Det som är verifierat är beräkningsgrunden — att provisionen räknas på köpeskillingen — inte nivån. Fråga alltid vad procentsatsen är och vad den räknas på innan du skriver på uppdragsavtalet, och kom ihåg att arvodet är en avdragsgill försäljningsutgift när du deklarerar.

Därför ligger taxeringsvärdet efter slutpriserna

Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av det sannolika marknadsvärdet för fastigheter i värdeområdet, två år före taxeringsåret — det så kallade nivååret. Småhus fastighetstaxeras vart tredje år, växelvis genom allmän och förenklad fastighetstaxering, plus särskild fastighetstaxering vid förändringar. Sidan angav tidigare "var tredje till sjätte år", vilket är fel.

Mekaniken bakom eftersläpningen är konkret: inför den allmänna fastighetstaxeringen 2027 analyseras försäljningar under 2023–2025, och köpeskillingar från 2023 och 2024 räknas om till 2025 års prisnivå. Den prisnivån gäller sedan från 2027 fram till nästa förenklade fastighetstaxering 2030. Ett taxeringsvärde du läser 2029 vilar alltså på slutpriser från 2025.

Det är också taxeringsvärdet som styr den kommunala fastighetsavgiften. För småhus är den 2026 0,75 procent av taxeringsvärdet, men aldrig mer än 10 425 kronor per bostadsbyggnad — räknat på Skatteverkets siffror slår taket till redan vid ett taxeringsvärde på 1 390 000 kronor. För en lägenhet i hyreshus är avgiften det lägre av 1 784 kronor per bostadslägenhet eller 0,3 procent av 2026 års taxeringsvärde, vilket innebär att procentsatsen bara biter under ett taxeringsvärde på knappt 595 000 kronor per lägenhet. Takbeloppen är indexerade mot inkomstbasbeloppet.

Så använder du slutpriser — steg för steg

1. Bestäm jämförelsemängden först. Samma stadsdel, samma bostadstyp, samma storleksspann och helst samma antal rum. Ett stadsdelssnitt döljer att ettor och fyror rör sig olika.
2. Kontrollera vilken sorts siffra du tittar på. Ett rapporterat slutpris, en lagfart och ett sista bud är tre olika saker. Sista budet är enligt Booli inte alltid det slutgiltiga priset.
3. Kontrollera datumet. Mäklarstatistik räknar kontraktsdatum, SCB räknar köpebrevets tidpunkt och Boolis lagfartspriser dyker upp i regel cirka tre månader efter försäljningen. En "färsk" lagfart kan alltså beskriva en marknad som var en annan.
4. Räkna kvadratmeterpris, men justera manuellt. Våningsplan, avgift, skick och föreningens ekonomi finns inte i siffran.
5. Använd budpremien för ditt segment, inte för riket. Rikssiffran i mars 2026 var 2,0 procent för lägenheter och 0,2 procent för villor — men den säger inget om just din stadsdel.
6. Sätt budtaket efter din egen kalkyl. Bolånetaket räknas på bankens marknadsvärde, inte på vad du betalar. Överpriset finansierar du själv.
7. Begär anbudsförteckningen efter tillträdet. Som köpare eller säljare har du rätt till den, med belopp, tidpunkt och villkor för varje bud.

Vanliga misstag

• "Slutpriset är alltid utgångspriset plus tio procent." Nej. Budpremien i mars 2026 var 2,0 procent för lägenheter och 0,2 procent för villor, och i mars 2025 var villornas budpremie negativ.
• "Ett högt slutpris bevisar lockpris." Nej. HFD undanröjde en FMI-varning i februari 2025 just för att en jämförelse mellan utgångspriser och slutpriser inte räcker som bevisning.
• "Sista budet är slutpriset." Inte nödvändigtvis. Parterna kan komma överens om något annat vid kontraktsskrivningen, och det är kontraktets belopp som gäller.
• "Vi skriver ett lägre pris i kontraktet och betalar resten vid sidan om." Den sidoöverenskommelsen är ogiltig enligt jordabalken 4 kap. 1 § andra stycket. Det pris som står i handlingen är det som gäller mellan parterna.
• "Stämpelskatten är 1,5 procent av vad jag betalade." Bara om köpeskillingen är högre än taxeringsvärdet för året före lagfartsåret. Annars räknas den på taxeringsvärdet.
• "Taxeringsvärdet visar vad bostaden är värd." Det ska motsvara 75 procent av marknadsvärdet under nivååret, som ligger två år tillbaka i tiden.
• "Skatten tas ut på slutpriset." Nej, på vinsten. 22 procent av skillnaden mellan försäljningspris och inköpspris efter avdrag.

Vad vi inte skriver ut, och varför

Följande uppgifter förekommer ofta i texter om slutpriser men gick inte att belägga mot en källa, och anges därför inte här:

• Exakt datum för HFD:s dom i mål nr 5736-23. Vi skriver februari 2025.
• Om Hemnet kräver inloggning för att visa slutpriser, och om den inloggningen är kostnadsfri.
• Hur långt tillbaka Boolis slutpriser är sökbara.
• Vanliga nivåer på mäklararvode i procent. Ingen myndighet eller branschorganisation publicerar det.
• Hur stor andel av bostadsrättsaffärerna som aldrig syns i slutprisstatistiken. Mäklarstatistik täcker över 95 procent av de affärer som sker via mäklare, men vi har inte hittat någon källa på hur många affärer som sker utan mäklare.
• Om det kommande bostadsrättsregistret kommer att innehålla köpeskilling, och när det är i drift.
• Om accepterat pris har någon särskild reglering hos FMI. Vi har inte hittat någon FMI-sida om det.

Källor

• Jordabalken (1970:994) 4 kap. 1 § — lagtexten. Formkrav och ogiltig sidoöverenskommelse om köpeskillingen.
• Bostadsrättslagen (1991:614) 6 kap. 4–5 §§ — lagtexten. Formkrav, prisuppgift och tvåårsfrist för ogiltighetstalan.
• Fastighetsmäklarinspektionen — Dom från HFD fastställer: utgångspris och marknadsvärde är inte samma sak. HFD mål nr 5736-23, HFD 2025 ref. 4.
• Fastighetsmäklarinspektionen — Lockpris och Marknadsföring.
• Fastighetsmäklarinspektionen — Budgivning. Säljarens bestämmanderätt och anbudsförteckningen.
• Fastighetsmäklarinspektionen — Provision, samt fastighetsmäklarlagen (2021:516) 3 kap. 22–23 §§.
• Riksrevisionen — RiR 2025:35, En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighetsmäklarområdet. Publicerad 16 december 2025.
• Skatteverket — Räkna ut vinst, förlust och skatt och Försäljning av bostadsrätt.
• Skatteverket — Grundförbättringar samt Nya lagar och regler 2026 (rotavdrag 30 procent från 1 januari 2026).
• Skatteverket — Begär uppskov, Taxeringsvärde småhus och Fastighetsavgift och fastighetsskatt.
• Lantmäteriet — Stämpelskatt och avgifter, Ansökan vid köp och nya lagar från 1 juli 2026.
• Lantmäteriet — Riksdagen sa ja till ett nytt register för alla bostadsrätter. Proposition 2025/26:112, riksdagsbeslut 22 april 2026.
• SCB — Fastighetspriser och lagfarter, helåret 2025 (publicerad 5 juni 2026) och andra kvartalet 2026 (publicerad 21 augusti 2026).
• Svensk Mäklarstatistik — Om statistiken och pressmeddelandet för juli 2026 (publicerat 7 augusti 2026). Aprilsiffrorna är hämtade ur pressmeddelandet publicerat 8 maj 2026, februarisiffrorna ur pressmeddelandet publicerat 6 mars 2026.
• Booli — Statistik: Bostadsmarknaden i mars 2026 och Vad är skillnaden mellan slutpris, lagfart och sista bud?
• Riksbanken — Styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beslut 19 augusti 2026, kommunicerat 20 augusti 2026.
• Finansinspektionen — FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över. Lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, i kraft 1 april 2026.
• Hemnet — antal slutpriser avlästa ur sidrubrikerna på hemnet.se/salda.

Samtliga uppgifter kontrollerades mot källorna 29 augusti 2026.