Boio
Ordlista · Juridik & rättigheter

Lagfart

Lagfart är den officiella inskrivningen i fastighetsregistret av att du har förvärvat en fastighet med äganderätt. Den som köper, ärver eller får en fastighet i gåva ska enligt 20 kap. 1 och 2 §§ jordabalken söka lagfart inom tre månader från det att fångeshandlingen upprättades. Lagfarten skapar inte äganderätten — den registrerar den, och är samtidigt förutsättningen för att du ska kunna belåna fastigheten.

Senast uppdaterad: 2026-08-31

Ordet lagfart förvirrar för att det låter som ett tillstånd. Det är det inte. Du blir ägare till en fastighet genom köpehandlingen — inte genom lagfarten. Vad lagfarten gör är att skriva in ditt förvärv i fastighetsregistret så att det syns för banker, myndigheter och framtida köpare. Utan lagfart har du köpt en fastighet du inte kan inteckna, och därmed inte belåna.

Den här sidan förklarar vad ordet betyder juridiskt, vilka frister som gäller och var gränsen går mot begrepp som ofta blandas ihop med det. Kostnaderna i kronor och den praktiska ifyllningen ligger i guiden lagfart.

Vad lagfarten faktiskt gör

Tre saker händer när lagfarten beviljas.

  1. Ditt ägande blir offentligt. Uppgiften skrivs in i fastighetsregistrets inskrivningsdel och är därefter sökbar för vem som helst.
  2. Du får rätt att inteckna. 22 kap. 1 § jordabalken: "Som fastighetsägare anses i detta kapitel den för vilken lagfart senast är sökt." Enligt 22 kap. 2 § är det fastighetsägaren som ska ansöka om inteckning. Utan sökt lagfart går det alltså inte att ta ut pantbrev — och utan pantbrev får du inget bolån mot fastigheten.
  3. Stämpelskatten faller ut. Skatten beräknas och tas ut i samband med att ansökan beviljas. Se termen stämpelskatt.

Fångeshandling — ordet fristen räknas från

Jordabalken använder inte ordet "köpekontrakt" när fristen ska räknas, utan fångeshandling: den handling som förvärvet grundas på. Vid ett vanligt fastighetsköp är det köpekontraktet, alternativt köpebrevet om köpet varit villkorat. Vid arv är det den registrerade bouppteckningen — 20 kap. 5 § slår fast att en inregistrerad bouppteckning anses som fångeshandling när ett dödsbo eller en ensam dödsbodelägare söker lagfart. Vid gåva är det gåvobrevet.

Räkneexempel: vad ansökan kostar

Kostnaden består av två delar, och bara den ena är en skatt. Enligt 8 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter är stämpelskatten "femton kronor för varje fullt tusental kronor av egendomens värde" — alltså 1,5 procent — för fysiska personer, bostadsrättsföreningar, kommuner och dödsbon. Till det kommer Lantmäteriets expeditionsavgift på 825 kronor.

Villa köpt för 4 350 000 kr

  • Underlaget avrundas nedåt till närmast hela tusental kronor: 4 350 000 kr.
  • Stämpelskatt: 4 350 × 15 kr = 65 250 kr.
  • Expeditionsavgift: 825 kr.
  • Summa att betala vid lagfarten: 66 075 kr.

Beloppen är räknade på skattesatsen i 8 § stämpelskattelagen och Lantmäteriets publicerade expeditionsavgift. Har fastigheten ett högre taxeringsvärde än köpeskillingen är det taxeringsvärdet som styr — se nästa avsnitt.

Underlaget är inte alltid köpeskillingen

9 § stämpelskattelagen: "Vid köp av fast egendom bestäms värdet enligt 8 § genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av dessa värden anses som egendomens värde." Köper du billigt av en släkting kan skatten alltså bli högre än 1,5 procent av det du faktiskt betalade. Jämförelseåret är dessutom året före beviljandet, inte året före köpet — vid årsskiften spelar det roll.

Vanliga missförstånd

  • "Jag äger inte huset förrän lagfarten är klar." Fel. Äganderätten övergår enligt köpehandlingen. Lagfarten registrerar förvärvet och ger dig rätten att inteckna — den skapar inte ägandet.
  • "Lagfart och pantbrev är samma ansökan." Nej, det är två separata ärenden med olika skattesatser (1,5 respektive 2 procent) och olika expeditionsavgifter (825 respektive 375 kronor). De skickas ofta in samtidigt, men prövas var för sig.
  • "Säljaren betalar stämpelskatten." Nej. 4 kap. 10 § jordabalken andra stycket: "I förhållande till säljaren svarar köparen för stämpelskatt för förvärvet."
  • "Det spelar ingen roll om jag söker sent." Det gör det. 20 kap. 3 §: söks inte lagfart inom föreskriven tid får inskrivningsmyndigheten förelägga vite. Och du kan inte inteckna fastigheten under tiden.

När lagfart inte gäller

Fyra situationer där reglerna ovan inte träffar dig:

  • Bostadsrätt. Lös egendom. Ingen lagfart, ingen stämpelskatt, ingen expeditionsavgift. Överlåtelsen registreras hos föreningen. Läs om upplåtelseavtal i stället.
  • Dödsbo som behåller egendomen. 20 kap. 1 § andra stycket: ett dödsbo är inte skyldigt att söka lagfart på förvärv från den döde i annat fall än när dödsboet överlåter egendomen.
  • Make eller sambo som tillskiftats egendom vid bodelning. Samma stycke undantar dem — utom när egendomen tidigare tillhört den andra maken eller sambon.
  • Tomträtt. Här heter det inskrivning av tomträtt, inte lagfart. Stämpelskatt tas ut, men värderingen följer 12 § stämpelskattelagen och utgår från avgälden när byggnad saknas. Se termen tomträtt.

Källor

  • Jordabalk (1970:994) 4 kap. 10 §, 20 kap. 1–5 §§ och 22 kap. 1–2 §§. Läst i fulltext i Regeringskansliets rättsdatabas, lydelse t.o.m. SFS 2026:1498.
  • Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 8 § och 9 §. Läst i fulltext i Regeringskansliets rättsdatabas.
  • Lantmäteriet — Stämpelskatt och avgifter: expeditionsavgift 825 kr för lagfart och 375 kr för inteckning, samt regeln att underlaget avrundas nedåt till närmast hela tusental kronor.

Uppgifterna kontrollerades mot källorna 31 augusti 2026.

Vanliga frågor

Vad betyder lagfart?

Lagfart är inskrivning av äganderätten till en fastighet i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Jordabalken uttrycker det så här i 20 kap. 1 §: "Den som med äganderätt förvärvat fast egendom skall söka inskrivning av förvärvet (lagfart) inom tid som anges i 2 §." Handläggningen görs av Lantmäteriets fastighetsinskrivning. Lagfarten är ett bevis, inte en överlåtelse: äganderätten uppstår genom köpehandlingen, lagfarten registrerar den utåt.

Hur lång tid har jag på mig att söka lagfart?

Tre månader. 20 kap. 2 § jordabalken: "Lagfart ska sökas inom tre månader efter det att den handling som förvärvet grundas på (fångeshandlingen) upprättades." Räknas fristen från något annat än handlingens datum är det för att förvärvet berott på ett villkor eller ett myndighetstillstånd — då räknas tiden i stället från att förvärvet fullbordades. Missar du fristen kan inskrivningsmyndigheten enligt 20 kap. 3 § förelägga vite för att lagfartsskyldigheten ska fullgöras.

Behöver jag lagfart på en bostadsrätt?

Nej. Lagfart finns bara för fast egendom — fastigheter och tomträtter. En bostadsrätt är lös egendom: du köper en andel i föreningen med nyttjanderätt till en lägenhet, och överlåtelsen registreras i föreningens lägenhetsförteckning, inte hos Lantmäteriet. Därför betalar du varken lagfartsavgift eller stämpelskatt när du köper en bostadsrätt. Det är den enskilt vanligaste missuppfattningen om lagfart.

Relaterade termer

Fördjupa dig

Ordlistan från Boio ger allmän information om bostadsrelaterade termer. Det är inte juridisk rådgivning. För bindande besked i ditt enskilda fall — kontakta mäklare, jurist eller myndigheten som ansvarar för området. Termen "Lagfart" förklaras så som den vanligen används i svensk bostadsmarknad april 2026.

Lagfart – vad det är och tremånadersregeln i jordabalken