Guide
Pantbrev 2026 — kostnad, stämpelskatt och hur det fungerar
Pantbrev är en obligatorisk kostnad när du tar bolån — men den kan halveras om du vet vad du gör. Här är allt du behöver veta.
Stämpelskatt pantbrev
2,0%
Expeditionsavgift
375 kr
Stämpelskatt lagfart
1,5%
Återanvändning
Gratis
Kostnadstabell — nya pantbrev
Formel: (Pantbrevsbelopp × 2%) + 375 kr
| Pantbrevsbelopp | Stämpelskatt | Total kostnad |
|---|---|---|
| 500 000 kr | 10 000 kr | 10 375 kr |
| 1 000 000 kr | 20 000 kr | 20 375 kr |
| 2 000 000 kr | 40 000 kr | 40 375 kr |
| 3 000 000 kr | 60 000 kr | 60 375 kr |
| 5 000 000 kr | 100 000 kr | 100 375 kr |
Vad är pantbrev och hur fungerar det?
När du köper ett hus och tar bolån behöver banken en säkerhet — att de kan ta fastigheten om du inte kan betala. Den säkerheten kallas inteckning, och beviset på inteckningen kallas pantbrev.
Pantbrevet är idag ett digitalt dokument registrerat hos Lantmäteriet. Banken "håller" pantbrevet genom att vara registrerad innehavare under lånetiden. När du löser lånet kan du antingen döda pantbrevet (avregistrera det) eller låta det ligga kvar för framtida belåning.
Det är viktigt att förstå: pantbrev är knutna till fastigheten, inte till ägaren. Om du köper ett hus som redan har pantbrev kan du ofta använda dem som säkerhet för ditt eget bolån — utan att betala ny stämpelskatt.
Vad kostar pantbrev — stämpelskatt och avgifter
Nya pantbrev kostar 2% av pantbrevets belopp i stämpelskatt, plus 375 kr per pantbrev i expeditionsavgift. Det är inte en liten kostnad — ett pantbrev på 2 000 000 kr kostar 40 375 kr.
Av denna anledning är det viktigt att kontrollera befintliga pantbrev i fastigheten innan köpet. Om säljaren har ett pantbrev på 1 500 000 kr och du behöver belåna med 1 500 000 kr kan du återanvända det utan extra kostnad.
Behöver du belåna mer än vad befintliga pantbrev täcker skapar du ett tilläggsinteckning (nytt pantbrev) för mellanskillnaden. Du betalar bara stämpelskatt på den nya delen.
Befintliga pantbrev — spara tiotusentals kronor
Innan du köper en fastighet bör du alltid kolla vilka pantbrev som redan är registrerade och till vilket belopp. Informationen hittar du i fastighetsregistret via Lantmäteriets e-tjänster eller genom mäklaren.
Säg att du köper ett hus för 4 000 000 kr och behöver ett bolån på 3 000 000 kr. Om det finns befintliga pantbrev på 2 800 000 kr behöver du bara skapa ett nytt pantbrev för 200 000 kr — stämpelskatt på 4 000 kr istället för 60 000 kr.
Det är en av de förhandlingspunkter som sällan diskuteras vid husköp, men som kan göra en stor skillnad i de totala köpkostnaderna.
Pantbrev och lagfart — vad händer i vilken ordning?
Du behöver ha sökt lagfart (eller ha beviljad lagfart) för att kunna ansöka om nya pantbrev. Banken kräver att du är registrerad ägare innan de kan registreras som innehavare av pantbrevet.
I praktiken brukar banken och mäklaren koordinera detta. Banken beviljar ofta en "överbryggande" lösning tills lagfart är klar. Fråga din bank hur de hanterar tidsordningen — det varierar.
Lantmäteriets handläggningstid för pantbrev är normalt 1–3 veckor för ett okomplicerat ärende. Om du skapar pantbrev digitalt via bankens system kan det gå snabbare.
Vanliga frågor om pantbrev
Vad är ett pantbrev?
Ett pantbrev är en säkerhetshandling knuten till en fastighet. Det visar att fastigheten kan användas som säkerhet (pant) för ett lån. Banken håller i pantbrevet under lånetiden — det är inte ett bevis på ägande, det är ett bevis på att fastigheten är intecknad.
Vad kostar det att skapa ett pantbrev?
Att skapa ett nytt pantbrev kostar en stämpelskatt på 2% av pantbrevets belopp plus en expeditionsavgift på 375 kr per pantbrev (2026). Exempel: ett pantbrev på 1 000 000 kr kostar 20 000 kr + 375 kr = 20 375 kr.
Kan jag återanvända gamla pantbrev?
Ja — om det redan finns pantbrev i fastigheten från en tidigare ägare kan du ofta återanvända dem. Du betalar då inte ny stämpelskatt. Det är ett av de vanligaste sätten att spara tiotusentals kronor vid husköp. Kolla alltid vilka pantbrev som finns registrerade i fastigheten innan du köper.
Vad är skillnaden mellan pantbrev och lagfart?
Lagfart bevisar att du äger fastigheten. Pantbrev visar att fastigheten är intecknad och kan användas som lånesäkerhet. Du måste ha lagfart för att kunna ta ut pantbrev — men du kan äga en fastighet utan pantbrev om du inte har bolån.
Vad är inteckning?
Inteckning är registreringen av att ett pantbrev existerar i en fastighet. Lantmäteriet registrerar inteckningen i fastighetsregistret. Pantbrevet är det fysiska (numera digitala) beviset på inteckningen. I vardagsspråk säger de flesta pantbrev och inteckning om varandra — de hänger ihop.
Behöver jag pantbrev om jag köper kontant?
Nej. Om du köper utan bolån behöver du inte skapa pantbrev. Men du behöver fortfarande söka lagfart för att registrera ditt ägande.
Relaterade guider
Allt du behöver veta inför husköpet.