Vad är stämpelskatt?
Stämpelskatt är en statlig skatt som tas ut när en fastighet byter ägare och när nya pantbrev skapas. Avgiften går direkt till staten via Lantmäteriet och regleras i lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (SFS 1984:404). Skatten motiveras av att statens register över äganderätt och inteckningar ska vara självfinansierat — men i praktiken är det en stor intäkt för statskassan varje år.
Det finns två typer av stämpelskatt du som bostadsköpare möter: stämpelskatt på lagfart (det du betalar för att få äganderätten registrerad) och stämpelskatt på pantbrev (det du betalar när banken behöver nya pantbrev som säkerhet för bolånet). De ska inte förväxlas — du kan behöva betala båda samtidigt.
Stämpelskatt 2026 — nivåer och regler
- Privatperson köper fastighet: 1,5% av köpeskillingen eller taxeringsvärdet — det som är högst.
- Juridisk person köper fastighet: 4,25% av köpeskillingen eller taxeringsvärdet — det som är högst.
- Nya pantbrev: 2% av pantbrevets belopp, oavsett köpare.
- Expeditionsavgift lagfart: 825 kr (fast avgift).
- Expeditionsavgift pantbrev: 375 kr per pantbrev.
Reglerna har varit oförändrade i många år. Den senaste större förändringen var 2011, då stämpelskatten för juridiska personer höjdes från 3% till 4,25%. Diskussioner om att sänka eller avskaffa stämpelskatten dyker upp med jämna mellanrum, men inga konkreta förslag ligger på riksdagens bord under 2026.
Räkneexempel — stämpelskatt + pantbrev + lagfart
Tabellen nedan visar en förenklad räkning: privatperson som köper villa och behöver ta ut nya pantbrev på 80% av köpeskillingen. Observera att om det redan finns befintliga pantbrev i fastigheten från förra ägaren kan du återanvända dem och sparar då stora summor — se avsnittet längre ner.
| Köpeskilling | Lagfart 1,5% | Pantbrev 2% (80% LTV) | Avgifter | Totalt |
|---|---|---|---|---|
| 2 000 000 kr | 30 000 kr | 40 000 kr | 825 kr | 70 825 kr |
| 3 000 000 kr | 45 000 kr | 60 000 kr | 825 kr | 105 825 kr |
| 4 000 000 kr | 60 000 kr | 80 000 kr | 825 kr | 140 825 kr |
| 5 000 000 kr | 75 000 kr | 100 000 kr | 825 kr | 175 825 kr |
| 7 000 000 kr | 105 000 kr | 140 000 kr | 825 kr | 245 825 kr |
| 10 000 000 kr | 150 000 kr | 200 000 kr | 825 kr | 350 825 kr |
Förenklat exempel utan befintliga pantbrev. Källa: Lantmäteriet, avgifter gällande april 2026.
Räkna ut din stämpelskatt
Skriv in köpeskilling och bolån — vi räknar lagfart, pantbrev och totala engångskostnader.
Källa: Lantmäteriet, april 2026. Pantbrevsskatten gäller endast nya pantbrev. För bostadsrätt utgår ingen stämpelskatt — du köper då en andel i föreningen, inte en fastighet.
Så beräknas stämpelskatten — högsta av pris och taxeringsvärde
Huvudregeln är att stämpelskatten beräknas på köpeskillingen. Men om taxeringsvärdet för året före överlåtelsen är högre, används taxeringsvärdet istället. Detta spärrar möjligheten att underprissätta fastigheter och slippa skatt. I normalfallet — där en bostad säljs på öppna marknaden — är priset alltid högre än taxeringsvärdet (som sätts till ca 75% av marknadsvärdet) och då används köpeskillingen.
Vid gåvor eller överlåtelser mellan närstående gäller särskilda regler. Om motprestationen (ersättning eller övertagna lån) är minst 85% av taxeringsvärdet räknas det som köp och stämpelskatt tas ut på motprestationen. Ligger motprestationen under 85% räknas det som gåva och ingen stämpelskatt tas ut — däremot betalar du fortfarande expeditionsavgiften på 825 kr för lagfarten.
Nya pantbrev — därför kostar det 2% extra
När du tar bolån kräver banken säkerhet i fastigheten. Den säkerheten heter pantbrev. Ett pantbrev är en handling som är inskriven i fastighetsregistret och visar att banken har förtur att få betalt om du inte kan betala lånet. För att skapa ett nytt pantbrev tas en stämpelskatt på 2% av pantbrevets belopp ut, plus en expeditionsavgift på 375 kr per pantbrev.
Exempel: Du köper en villa för 4 000 000 kr och tar ett bolån på 3 200 000 kr (80% belåningsgrad). Om det inte finns några befintliga pantbrev i fastigheten måste banken skapa nya för 3 200 000 kr. Stämpelskatten blir då 64 000 kr (2% × 3,2 miljoner) plus 375 kr i avgift. Summerat med lagfarten: 60 000 + 825 + 64 000 + 375 = 125 200 kr.
Återanvända befintliga pantbrev — så sparar du pengar
Om det redan finns pantbrev i fastigheten från den tidigare ägaren kan de ofta återanvändas — du betalar då inte ny stämpelskatt för den delen. Det är ett av de mest effektiva sätten att sänka de initiala kostnaderna vid husköp. Fråga mäklaren eller kolla själv i fastighetsregistret via Lantmäteriet innan du budar. I äldre villor som har bytt ägare flera gånger finns ofta stora pantbrev som täcker hela eller stora delar av ditt nya bolån.
Exempel på besparing: Du köper en villa för 4 000 000 kr och behöver 3 200 000 kr i pantbrev. Det finns redan pantbrev på 2 500 000 kr i fastigheten. Du behöver då bara ta ut nya pantbrev för mellanskillnaden 700 000 kr — stämpelskatten blir 14 000 kr istället för 64 000 kr. En besparing på 50 000 kr.
När betalas stämpelskatten?
Betalningen sker i två steg. Först skickar du (eller din bank) in ansökan om lagfart till Lantmäteriet, normalt inom tre månader efter tillträdet. Lantmäteriet beviljar lagfarten och skickar därefter en faktura med stämpelskatten och expeditionsavgiften. Fakturan har en betalningsfrist på cirka 30 dagar. Pantbrevens stämpelskatt hanteras vanligen av banken som en del av deras rutin när de tar ut nya pantbrev inför tillträdet.
I praktiken märker de flesta bostadsköpare stämpelskatten först vid tillträdet, när banken lägger på kostnaden på ditt bolånebelopp eller drar den från dina egna pengar. Läs alltid bankens köpkalkyl noga så du inte får en oväntad räkning efteråt.
Stämpelskatt för bostadsrätt — nej, du slipper
Stämpelskatt gäller bara fastigheter — alltså hus, villor, radhus (som är fastigheter), fritidshus och tomträtter. Köper du en bostadsrätt betalar du ingen stämpelskatt eftersom du inte köper en fastighet utan en andel i en bostadsrättsförening. Det är en av flera kostnadsskillnader mellan bostadsrätt och villa som är värt att känna till — se vår guide om hyresrätt vs bostadsrätt för mer.
Undantag: gåva, arv och bodelning
Det finns flera situationer där stämpelskatt inte behöver betalas, även om fastigheten byter ägare. Att känna till dessa undantag kan spara dig pengar vid generationsskiften eller familjeöverlåtelser.
Arv
Vid arv av fastighet betalar du ingen stämpelskatt. Du betalar endast expeditionsavgiften på 825 kr för att registrera lagfarten. Detta gäller oavsett fastighetens värde och oavsett vem arvtagaren är — barn, syskon, make eller annan. Samma regler gäller om fastigheten fås genom testamente.
Bodelning
Vid bodelning — exempelvis vid skilsmässa eller upplösning av samboförhållande — utgår ingen stämpelskatt. Du betalar bara expeditionsavgiften på 825 kr. Det gäller även om den som får fastigheten inte var den som ursprungligen stod som ägare, så länge överlåtelsen sker som del av en formell bodelning.
Gåva
Vid ren gåva av fastighet — utan motprestation — betalar du ingen stämpelskatt. Men det finns en viktig gräns att känna till: om motprestationen (till exempel övertagna lån) uppgår till 85 procent eller mer av taxeringsvärdet, räknas överlåtelsen som ett köp och stämpelskatt tas ut på hela motprestationen.
Exempel: Du får en fastighet med taxeringsvärde 3 000 000 kr i gåva men övertar lån på 2 400 000 kr. Motprestationen är 80% av taxeringsvärdet — under gränsen. Ingen stämpelskatt. Men om lånet varit 2 550 000 kr (85%) hade stämpelskatt tagits ut på 2 550 000 kr = 38 250 kr.
Överlåtelse mellan makar
Om du överlåter fastighet till din make eller maka under pågående äktenskap betalar du ingen stämpelskatt — endast expeditionsavgift. Detta gäller oavsett om det sker som gåva eller till underpris. Regeln gäller även vid äktenskapsskillnad som del av bodelningen.
Sambor
För sambor gäller inte samma förmånliga regler som för makar. Om du överlåter fastighet till din sambo räknas det som en vanlig gåva eller försäljning. Om motprestationen överstiger 85% av taxeringsvärdet tas stämpelskatt ut. Vid separation och bodelning enligt sambolagen gäller dock undantag — då utgår ingen stämpelskatt.
Tomträtt — samma skatt som fastighet
Tomträtt är en form av nyttjanderätt till mark som ägs av kommunen eller staten, vanligt i storstäder som Stockholm och Göteborg. När du köper ett hus på tomträtt köper du själva byggnaden och övertar rätten att använda marken mot en årlig avgäld. Vid köp av tomträtt utgår samma stämpelskatt som för fastigheter — 1,5% för privatpersoner och 4,25% för juridiska personer. Beräkningen görs på köpeskillingen eller tomträttens taxeringsvärde, det som är högst.
Skillnad mot fastighet: Vid tomträtt finns ingen markandel att sälja vidare, och avgälden kan omprövas vart tionde år. Fördelen är ofta lägre inköpspris. Nackdelen är att du inte äger marken och att avgälden kan höjas kraftigt vid omprövning. Se vår guide om tomträtt för fullständig genomgång.
Stämpelskatt för juridiska personer — 4,25%
Aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer betalar 4,25% i stämpelskatt — nästan tre gånger så mycket som privatpersoner. Skattesatsen höjdes 2011 från 3% till nuvarande nivå för att motverka skatteplanering genom paketerade fastigheter.
Exempel: Ett aktiebolag köper en kontorsfastighet för 50 000 000 kr. Stämpelskatten blir 2 125 000 kr (4,25% × 50 miljoner) plus expeditionsavgift 825 kr.
Det finns dock ett kryphål: om du köper aktierna i ett bolag som äger fastigheten, istället för själva fastigheten, utgår ingen stämpelskatt alls. Detta kallas "paketerade fastigheter" och används ofta i kommersiella transaktioner. För privatpersoner som köper villa eller hus är detta sällan relevant — men det förklarar varför stora fastighetsbolag ofta handlas via aktiestransaktioner.
Historik och framtida förändringar
Stämpelskatten har en lång historia i Sverige. Nuvarande nivåer (1,5% för privatpersoner, 4,25% för juridiska personer) har gällt sedan 2011. Expeditionsavgiften för lagfart höjdes till 825 kr 2021 och har inte ändrats sedan dess.
Det har förekommit politiska förslag om att sänka eller avskaffa stämpelskatten för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Tanken är att sänkta transaktionskostnader skulle göra det lättare för hushåll att flytta dit jobben finns. Riksdagen har dock inte antagit några sådana förslag och under 2026 finns inga konkreta lagförslag på bordet. Stämpelskatten är en viktig inkomstkälla för staten — uppskattningsvis 10–12 miljarder kronor per år — vilket gör förändring politiskt svår.
Stämpelskatten i din köpkalkyl
När du räknar på hur mycket en bostad kostar totalt ska du aldrig glömma stämpelskatt och pantbrev. På ett villaköp i 4-miljonersklassen handlar det lätt om 120 000–150 000 kr i engångskostnader utöver kontantinsatsen. Det är pengar som måste betalas kontant och som inte kan lånas. Lägg till cirka 3–4% av köpeskillingen i budgetpost för initiala avgifter, så är du på den säkra sidan.
Räkna på ditt totala köp
Använd Boios kalkylator för att inkludera stämpelskatt, pantbrev, lagfart och amortering i en och samma beräkning.
Öppna kalkylatorn →