Lägga bud under utgångspris — vad som gäller 2026

Bud under utgångspris är alltid tillåtet — utgångspriset binder ingen

Priset i annonsen är en prisuppgift, inte ett åtagande. Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, som är statens tillsynsmyndighet över mäklarkåren, formulerar det utan reservationer: säljaren är inte bunden av sitt eget annonspris.

Den friheten går åt båda hållen. Eftersom säljaren aldrig är låst vid annonspriset är du inte heller låst vid det när du bjuder. Ett bud under utgångspris bryter alltså inte mot någon regel, och det finns inget formellt hinder mot att säljaren accepterar det. Konsumentverket beskriver samma sak från köparens sida: säljaren bestämmer vem som får köpa och till vilket pris, och behöver inte sälja till den som lägger det högsta budet.

Ingen lag styr hur en budgivning går till

FMI skriver vidare att hanteringen av budgivningen inte är reglerad i lag och bara delvis i praxis, och att myndigheten utvecklar god fastighetsmäklarsed genom de beslut som fattas i tillsynsärenden. Det förklarar varför så många ”regler” som cirkulerar om budgivning inte går att hitta i någon författning: de finns inte. De två formerna som faktiskt beskrivs är öppen budgivning, där mäklaren löpande redovisar buden till säljaren och till övriga spekulanter, och sluten budgivning, där spekulanterna får en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligt, och ingen får veta vad de andra har bjudit.

Mäklaren måste framföra budet — även när det är lågt

FMI kallar skyldigheten undantagslös och låter den gälla ända tills ett köpekontrakt har undertecknats. Den följer av god fastighetsmäklarsed och av myndighetens praxis, inte av en uttrycklig paragraf — men den är lika bindande för mäklaren för det. Får du höra att ett bud ”är för lågt för att lämnas vidare” är det mäklaren som tar en risk, inte du.

Källa: Fastighetsmäklarinspektionen, ”Budgivning” (fmi.se/vad-galler-vid-formedling/budgivning/); Konsumentverket, ”Budgivning vid köp av bostad” (sidan granskad 20 oktober 2025).

Inget bud binder någon förrän kontraktet är underskrivet

Anledningen är formkrav i lagen. För fastigheter säger jordabalken 4 kap. 1 § att köp sluts genom upprättande av en köpehandling som skrivs under av säljaren och köparen, att handlingen ska innehålla en uppgift om köpeskilling och en förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på köparen — och i tredje stycket att köp som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltiga. Ett muntligt ja på telefon uppfyller inte ett enda av de kraven.

För bostadsrätter gäller motsvarande krav i bostadsrättslagen 6 kap. 4 §: ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen, och köpehandlingen ska innehålla uppgifter om den lägenhet som överlåtelsen avser och om ett pris. Också här är det underskriften som binder, inte budet.

Budet får villkoras — och det får tas tillbaka

• Budet kan lämnas skriftligen eller muntligen. FMI ställer inget formkrav på spekulanten.
• Budet kan förenas med villkor, till exempel att det bara gäller under en viss tidsperiod eller under förutsättning att finansieringen går igenom.
• Budet kan återkallas. FMI: den som är med i en budgivning kan alltid ta tillbaka sitt bud innan köpekontrakt undertecknats.
• Ett återkallat bud ska inte döljas för motparten. Förvaltningsrätten i Stockholm har uttalat att en mäklare bröt mot omsorgsplikten när hon inte informerade den blivande köparen om att det näst högsta budet hade återkallats (dom 2018-03-29 i mål nr 19170-17).

Budgivningen är öppen ända fram till påskrift

FMI är kort på den punkten: budgivningen är öppen tills kontraktet är undertecknat. Mäklaren är skyldig att framföra alla bud till säljaren fram till dess, och säljaren är fri att anta eller avfärda dem. Myndigheten har varnat en mäklare som sagt att en bostad var såld innan kontraktet var undertecknat (Dnr 4.1-1224-17) och en annan som inte informerat säljaren om ett nytt villkorat bud före kontraktsskrivningen (Dnr 2018-1624).

Källa: Fastighetsmäklarinspektionen, ”Budgivning”; jordabalken (1970:994) 4 kap. 1 §; bostadsrättslagen (1991:614) 6 kap. 4 § — lagtexterna hämtade ur regeringens rättsdatabas rkrattsbaser.gov.se.

Marknaden i juli 2026 — den genomsnittliga villan såldes under utgångspris

Budpremie är skillnaden mellan utgångspris och slutpris, uttryckt i procent. Booli redovisar den varje månad. I juli 2026 låg den på +0,4 procent för lägenheter och −0,2 procent för villor. Den genomsnittliga villan i Sverige såldes alltså för något mindre än utgångspriset den månaden. Det är den hårddata som finns bakom hela den här sidans ämne.

Läs raden mellan juni och juli. På en månad föll budpremien från +1,9 och +1,6 procent till +0,4 och −0,2 procent, samtidigt som annonstiden steg från 64 och 51 dagar till 82 och 71. Det är den enda hårddata vi har hittat som faktiskt stödjer det som ofta sägs om att sommaren är köparens säsong. Skillnaden mellan april och juli är ännu tydligare: 51 dagars annonstid för lägenheter i april mot 82 dagar i juli.

Prisnivån i övrigt

Svensk Mäklarstatistik publicerade den 7 augusti 2026 siffror för juli: bostadsrätter i riket ner 1,5 procent senaste månaden men upp 4,6 procent senaste tolv månaderna, villor upp 0,9 procent senaste månaden och upp 3,4 procent på tolv månader. För bostadsrätter skiljer storstadsregionerna sig åt — Storstockholm ner 2,5 procent, Storgöteborg ner 0,6 procent och Stormalmö upp 0,4 procent senaste månaden.

Källa: Booli, ”Statistik: Bostadsmarknaden i juli 2026” (publicerad 10 augusti 2026), juni 2026 (publicerad 1 juli 2026) och april 2026 (publicerad 21 april 2026), Booli Pro, exklusive nyproduktion. Svensk Mäklarstatistik, startsidan avläst 29 augusti 2026 (statistik publicerad 7 augusti 2026, avser juli 2026).

Accepterat pris: vad det var, vad det aldrig var, och när det försvann

Accepterat pris är fortfarande en av de vanligaste sökningarna kring budgivning, och begreppet dyker upp i äldre annonser och i mäklarnas prisguider. Mäklarsamfundets eget faktablad definierar det så här.

Det band aldrig säljaren — och det är hela poängen

Den vanligaste missuppfattningen om accepterat pris är att det var ett löfte från säljaren: bjuder du priset får du köpa. Så var det aldrig. Accepterat pris var en norm för hur priset skulle sättas i annonsen — nära mäklarens värdering i stället för långt under den — inte ett bindande erbjudande. Ett bud på exakt accepterat pris gav ingen rätt att köpa, och ett bud under gav ingen skyldighet att tacka nej. Skillnaden mot dagens utgångspris är alltså inte juridisk. Den ligger i vad priset var tänkt att spegla.

Bakgrunden och siffrorna

Modellen infördes av mäklarna i Stockholms innerstad i augusti 2011, efter den kritik mot medvetet låga utgångspriser som blossade upp våren samma år. Mäklarna i Göteborg införde den i december 2012. Mäklarsamfundets uppföljning i faktabladet redovisar hur gapet mellan begärt pris och slutpris utvecklades.

Kollapsen kom 2015, inte 2020

Mäklarkedjorna övergav modellen under 2015. Privata Affärer rapporterade den 14 oktober 2015 att Notar hade skrotat systemet ett halvår tidigare, att Länsförsäkringar Fastighetsförmedling nyligen bytt tillbaka till utgångspris och att Erik Olsson Fastighetsförmedling gick samma väg. Vd Erik Olsson sammanfattade: ”Vi anser att konceptet har misslyckats.” Fastighetstidningen skrev den 27 oktober samma år om Bjurfors, där styrelseordföranden Mats Ljung motiverade bytet med att accepterat pris fungerade väl för branschen när det infördes, och att kedjan därför nu övergick till utgångspris igen.

Forskningen om varför det misslyckades

Anders Österling vid Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet undersökte effekterna, publicerat 7 juli 2016. Resultatet: utgångspriserna steg markant vid införandet, antalet besök på internetannonserna minskade drastiskt, det gick inte att mäta någon effekt på vare sig försäljningspris eller försäljningstid, och sannolikheten för att en bostad över huvud taget blev såld minskade något. Samhällskostnaden uppskattades till cirka 250 miljoner kronor per år för Stockholm och Göteborg tillsammans.

Källa: Mäklarsamfundet, faktablad ”Accepterat pris”, daterat 2013-11-15 (PDF, maklarsamfundet.se). Privata Affärer, ”Mäklarjättar överger modellen med acceptpriser”, 2015-10-14. Fastighetstidningen, ”Acceptpriset har spelat ut sin roll”, 2015-10-27. Stockholms universitet, pressmeddelande ”Varför försvann ’accepterat pris’?”, 2016-07-07 (Anders Österling, Nationalekonomiska institutionen).

Lockpris — definitionen är en annan än den som brukar citeras

Den officiella definitionen kommer ur förarbetena till fastighetsmäklarlagstiftningen och citeras ordagrant av både FMI och Högsta förvaltningsdomstolen: lockpris innebär att objektet bjuds ut till ett pris som väsentligen avviker från det bedömda marknadsvärdet eller som ligger väsentligt under det som säljaren är beredd att acceptera.

Läs vad jämförelsen görs mot. Bedömt marknadsvärde, eller säljarens acceptnivå. Inte slutpriset. Det är den enskilt vanligaste feluppgiften om lockpris, och FMI avfärdar den uttryckligen.

Det finns ingen procentgräns

Domen FMI syftar på är Kammarrätten i Stockholms avgörande den 11 februari 2013 i mål nr 3343-12. Den enda procentsiffra som alltså finns i praxis säger att drygt tio procents avvikelse mot bedömt marknadsvärde inte räcker — motsatsen till den tumregel som brukar upprepas.

Vilken regel är det egentligen som bryts?

Lockpris är inte ”olagligt enligt FMI”. FMI är tillsynsmyndighet, inte lagstiftare. Ett vilseledande utgångspris är otillbörlig marknadsföring enligt marknadsföringslagen (2008:486), och en mäklare som bryter mot annan tillämplig lagstiftning bryter samtidigt mot grundkravet i fastighetsmäklarlagen.

Kedjan går alltså: marknadsföringslagen sätter kravet på att prisuppgiften inte får vara vilseledande, fastighetsmäklarlagen gör en överträdelse till en fråga om god fastighetsmäklarsed, och FMI utövar tillsyn över det sistnämnda. Säljaren själv står utanför den kedjan — ansvaret för marknadsföringen ligger på mäklaren.

Källa: prop. 2010/11:15 s. 33, återgiven av Fastighetsmäklarinspektionen och av Högsta förvaltningsdomstolen i mål nr 5736-23 p. 13. Fastighetsmäklarinspektionen, ”Lockpris” (senast uppdaterad 2025-12-03). Fastighetsmäklarlag (2021:516) 3 kap. 1 §. Marknadsföringslag (2008:486). Kammarrätten i Stockholms dom den 11 februari 2013 i mål nr 3343-12.

Två domar från HFD som vände praxis: utgångspris och marknadsvärde är inte samma sak

Om du vill förstå varför lockprisdebatten aldrig får ett slut räcker det med två domar från Högsta förvaltningsdomstolen. FMI förlorade båda.

HFD 2023 ref. 28 — ett högt utgångspris är inte heller fel

Domen meddelades den 11 maj 2023 i mål nr 6078-21. Rättsfallsrubriken slår fast att det inte strider mot god fastighetsmäklarsed att i marknadsföringen av en bostad ange ett utgångspris som motsvarar det lägsta pris som säljaren kan tänka sig att sälja bostaden för, men som väsentligt överstiger det av mäklaren bedömda marknadsvärdet. I det aktuella fallet låg utgångspriset på 4 250 000 kr medan mäklarens bedömda marknadsvärde låg i intervallet 3 200 000–3 700 000 kr. FMI:s varning upphävdes.

HFD 2025 ref. 4 — knappt 30 procent räckte inte heller

Domen meddelades i Stockholm den 13 februari 2025 i mål nr 5736-23. Mäklaren hade 76 förmedlingsuppdrag, och för 70 av dem understeg utgångspriset det slutliga försäljningspriset med som mest knappt 30 procent. FMI varnade mäklaren. Förvaltningsrätten fastställde. Kammarrätten i Göteborg fastställde. Högsta förvaltningsdomstolen upphävde alltihop.

I punkt 16 konstaterar domstolen att Fastighetsmäklarinspektionen inte hade visat att de angivna utgångspriserna varit vilseledande. Domstolen påminde dessutom i punkt 11 om att påföljderna mot mäklare är av straffliknande karaktär och att grunderna för dem därför måste kunna slås fast otvetydigt, med hänvisning till RÅ 1996 ref. 83. Det är beviskravet som gör lockprisärenden svåra att driva — inte bristande vilja hos myndigheten.

FMI:s egen slutsats: lagen behöver ses över

FMI skriver själv på sin lockprissida att domstolen i HFD 2025 ref. 4 ansåg att myndigheten, genom att jämföra utgångspriser med de slutliga försäljningspriserna för ett flertal förmedlingsobjekt, inte hade visat att de angivna utgångspriserna varit vilseledande. Myndighetschefen David Johansson kommenterade domen med att den är tydlig och understryker behovet av en lagöversyn på området. FMI:s förslag är att mäklare i lag ska åläggas att ange ett bedömt marknadsvärde och att dokumentera grunderna för det.

Vad domarna betyder för dig som bjuder

Sluta läsa utgångspriset som en värdering. Efter HFD 2025 ref. 4 är det juridiskt fastslaget att utgångspris och marknadsvärde är två olika saker, och att din egen missuppfattning om vad utgångspriset betyder inte gör prisuppgiften vilseledande. Praktiskt innebär det två saker: räkna inte med att ett lågt utgångspris i sig ger dig någon rätt, och låt inte ett högt utgångspris skrämma bort dig från att bjuda under. Bygg budet på slutpriser för jämförbara bostäder, inte på annonsens siffra.

Källa: HFD:s dom 2023-05-11 i mål nr 6078-21 (HFD 2023 ref. 28) och HFD:s dom 2025-02-13 i mål nr 5736-23 (HFD 2025 ref. 4), båda lästa i fulltext på domstol.se. Fastighetsmäklarinspektionen, ”Lockpris” och nyheten ”Dom från HFD fastställer: utgångspris och marknadsvärde är inte samma sak”, publicerad 2025-02-25.

Hur många som anmäler — och vad påföljden faktiskt är

Att lockprisärenden sällan leder till påföljd beror inte på att ingen anmäler. Anmälningarna är många, och lockpris och budgivning ligger stadigt bland de vanligaste orsakerna.

Den tidigare versionen av den här sidan påstod att FMI sällan prioriterar att driva ärenden. Det stämmer inte. Förklaringen till att få lockprisärenden slutar med påföljd är den praxis HFD lagt fast i 2023 och 2025 års domar tillsammans med det beviskrav domstolen ställer, inte myndighetens ointresse.

Påföljdstrappan har tre steg

1. 1ErinranAnvänds vid mindre allvarliga brister i mäklarens sätt att utföra uppdraget.
2. 2VarningAnvänds när mäklaren har gjort fel, men felet inte är så allvarligt att registreringen måste återkallas.
3. 3Återkallelse av registreringenAnvänds vid allvarliga brister. Mäklaren får då inte längre arbeta som fastighetsmäklare.

Påföljderna framgår av fastighetsmäklarlagen (2021:516) 4 kap. 4 § och beslutas av FMI:s disciplinnämnd.

Källa: Fastighetsmäklarinspektionen, ”Statistik: Anmälan mäklare” (fmi.se/statistik/statistik-anmalan-maklare/), filtrerad per år, avläst 29 augusti 2026. Fastighetsmäklarinspektionen, ”Påföljder”. Fastighetsmäklarlag (2021:516) 4 kap. 4 §.

Budgivningslistan — vad lagen kräver, och vem som faktiskt får se den

Här finns det till skillnad från budgivningen i övrigt en uttrycklig lagparagraf, och den är värd att läsa ordagrant.

• Anbudsgivarens namn ska stå i listan.
• Kontaktuppgifter ska stå i listan. Lagen säger ”kontaktuppgifter” i pluralis utan att precisera vilka; FMI preciserar det som adress, en e-postadress eller ett telefonnummer — alltså inte nödvändigtvis alla tre.
• Det belopp som bjudits ska stå i listan.
• Tidpunkten för när anbudet lämnades ska stå i listan.
• Villkoren för anbudet ska stå i listan.

Du behöver inte begära ut den — men bara om du blev köpare

Listan lämnas automatiskt. FMI skriver att den ska överlämnas till köparen och säljaren när uppdraget slutförs, vilket normalt sker vid tillträdet. Blir det ingen försäljning alls ska mäklaren ändå lämna den till uppdragsgivaren, alltså säljaren. Den tidigare versionen av den här sidan skrev att köpare och säljare har rätt att ”begära ut” journalen — det är en halvsanning som gör att många tror att de måste tjata sig till en handling de har rätt till av sig själva.

Källa: Fastighetsmäklarlag (2021:516) 3 kap. 18 §, hämtad ur regeringens rättsdatabas rkrattsbaser.gov.se. Fastighetsmäklarinspektionen, ”Budgivning”.

Så lägger du ett bud under utgångspris

Ingen myndighet och ingen statistikleverantör publicerar en budstrategi. Stegen nedan är vår redaktionella ordning, byggd på de regler och siffror som går att belägga — inte på en modell någon annan har fastställt.

1. 1Räkna fram din egen prisnivå innan du tittar på utgångsprisetTa slutpriser för jämförbara bostäder i området de senaste månaderna. Efter HFD 2025 ref. 4 är det juridiskt klarlagt att utgångspriset inte är samma sak som ett marknadsvärde, så det duger inte som utgångspunkt för din värdering.
2. 2Läs annonstiden mot marknadens, inte mot din magkänslaI juli 2026 var den genomsnittliga annonstiden 82 dagar för lägenheter och 71 dagar för villor enligt Booli. I april samma år var den 51 respektive 48 dagar. En bostad som legat ute i tre veckor är alltså inte sen i en marknad där snittet är närmare tre månader.
3. 3Lämna budet skriftligt och skriv ut villkorenFMI slår fast att budet kan lämnas skriftligen eller muntligen och att det kan förenas med villkor, till exempel att det bara gäller under en viss tidsperiod. Skriftligt ger dig ett eget underlag på belopp, tidpunkt och villkor — samma uppgifter som ska hamna i budgivningslistan.
4. 4Motivera kort med det du faktiskt vetEtt par meningar om vilka slutpriser du utgått ifrån och vilken tillträdesdag du klarar. Vi har inte hittat någon källa som visar att en motivering ökar chansen att budet accepteras — men mäklaren är skyldig att vidarebefordra budet oavsett, och säljaren får väga in annat än priset.
5. 5Ha finansieringen klar innan du bjuderSedan 1 april 2026 gäller lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, med ett bolånetak på 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av ny bostad. Kontantinsatsen är alltså 10 procent i stället för tidigare 15. Ett bud som ligger över vad banken faktiskt lånar ut hjälper dig inte.
6. 6Räkna med att säljaren får väga in annat än pengarFMI skriver att säljaren inte behöver sälja till den som har lämnat det högsta budet, och nämner som exempel när köparen kan överta bostaden eller anledningen till att köparen vill ha bostaden. Notera formuleringen: säljaren får göra det. Det finns ingen statistik på hur vanligt det är, så vi påstår inte att säljare ”ofta” väljer den tryggare köparen.
7. 7Vet att budet går att dra tillbaka — och att motpartens gör det ocksåInget bud binder någon förrän köpekontraktet är underskrivet. Det gäller ditt bud, och det gäller den andra budgivarens. En budgivning som ser stängd ut kan öppna sig igen, och en accepterad affär kan spricka.
8. 8Sluta förhandla när kontraktet ligger på bordetBudgivningen är öppen tills kontraktet är undertecknat — åt båda håll. Att pressa de sista kronorna efter en accept är den enda delen av processen där du har allt att förlora och lite att vinna.

Källa för det som är belagt: Fastighetsmäklarinspektionen, ”Budgivning”; Booli, månadsstatistik juli 2026; Finansinspektionen, ”FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över” (2026-03-19). Stegens ordning och formuleringar är vår redaktionella bedömning; ingen myndighet publicerar en rekommenderad budstrategi.

Hur långt under utgångspriset kan du gå?

Det korta svaret: det finns ingen publicerad nivå. Vi har letat hos FMI, Konsumentverket, Booli och Svensk Mäklarstatistik, och ingen av dem anger hur många procent under utgångspris ett bud bör ligga. Den här sidan hade tidigare en trappa — omkring 5–10 procent under på lugn marknad, 10–15 på vikande, 15–25 på ”trasig” — och den var en gissning utan källa. Den är borttagen.

Det som går att belägga är var marknaden som helhet faktiskt landade. I juli 2026 låg budpremien på +0,4 procent för lägenheter och −0,2 procent för villor, med 82 respektive 71 dagars annonstid. Ett bud som ligger några procent under utgångspriset ligger alltså inom det spann som hela marknaden i praktiken hamnade på den månaden. Ett bud tjugofem procent under kräver en annan förklaring än marknadsläget — och den förklaringen måste du kunna ge själv, med slutpriser eller med objektets skick.

Källa: Booli, ”Statistik: Bostadsmarknaden i juli 2026” och juni 2026. Fastighetsmäklarinspektionen, ”Budgivning”. Ingen källa vi hittat publicerar rekommenderade procentnivåer för bud.

Två regeländringar 2026 som påverkar budet

Bolånetaket är 90 procent sedan 1 april 2026

Från den 1 april 2026 gäller lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter. Bolånetaket vid köp av ny bostad höjdes från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde, vilket sänker kontantinsatsen från 15 till 10 procent. Taket för tilläggslån på en befintlig bostad sänktes samtidigt från 85 till 80 procent. Det skärpta amorteringskravet — en extra procentenhet för hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten — togs bort. Grundamorteringskravet ligger kvar: minst 2 procent per år över 70 procents belåningsgrad och minst 1 procent mellan 50 och 70 procent. Finansinspektionen upphävde föreskrifterna FFFS 2016:16, 2016:33 och 2020:3 och ersatte dem med FFFS 2026:1–3.

Identitetskrav vid lagfart sedan 1 juli 2026

Köper du en fastighet ska ansökan om lagfart alltid innehålla förvärvarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Saknas uppgiften beviljas inte lagfart, och ärendet kan förklaras vilande — vilket ger en extra expeditionsavgift. Kravet gäller förvärv som sker från och med den 1 juli 2026, och vid köp är det som huvudregel datumet då köpekontraktet skrevs under som avgör. Grunden är proposition 2025/26:106 om identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagen, beslutad av riksdagen den 22 april 2026.

Källa: Finansinspektionen, ”FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över”, publicerad 2026-03-19; lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter; prop. 2025/26:119; regeringens pressmeddelande 2026-03-05. Lantmäteriet, ”Så påverkas ansökan om lagfart och tomträtt när nya lagar börjar gälla den 1 juli”; prop. 2025/26:106.

Vanliga misstag

• Att läsa utgångspriset som en värdering. HFD har slagit fast att utgångspris och marknadsvärde inte är samma sak, och att din egen missuppfattning om vad utgångspriset betyder inte gör prisuppgiften vilseledande.
• Att tro att en accept är bindande. Budgivningen är öppen tills köpekontraktet är undertecknat. Först då kan någon ställa krav på motparten.
• Att räkna med att få budgivningslistan efter en förlorad budgivning. Du får den aldrig. Du har rätt att få veta att bostaden sålts till någon annan, inget mer.
• Att kräva slutpriset som bevis för lockpris. Jämförelsen görs mot bedömt marknadsvärde eller säljarens acceptnivå, och FMI skriver uttryckligen att ett högre försäljningspris i sig inte betyder lockpris.
• Att bjuda över det banken faktiskt lånar ut. Bolånetaket är 90 procent av marknadsvärdet, och bankens värdering behöver inte matcha ditt bud.
• Att läsa ett förändrat kvadratmeterpris mellan två enskilda månader som en prisrörelse. Sammansättningen av vilka bostäder som säljs varierar kraftigt över året.
• Att förvänta sig besked som mäklaren inte får ge. Mäklaren kan varken lova dig att du får köpa eller lova dig mer tid att bjuda.

Källa: samtliga punkter bygger på de källor som redovisas i avsnitten ovan — FMI, HFD 2023 ref. 28 och 2025 ref. 4, fastighetsmäklarlagen (2021:516) och Booli.

Vad den här sidan inte påstår

Följande uppgifter förekommer ofta i texter om budgivning. Vi har letat efter källor till dem och inte hittat några — därför står de inte som fakta någon annanstans på sidan.

• Hur stor andel av bostäderna som faktiskt säljs under utgångspris. Booli publicerar genomsnittlig budpremie, inte fördelningen.
• Att mäklaren börjar tala om prissänkning efter fyra till sex veckors liggtid. Vi har inte hittat någon källa, och annonstiderna i Boolis statistik talar snarast emot att sex veckor skulle vara en vändpunkt.
• Rekommenderade procentnivåer för hur långt under utgångspris ett bud bör ligga. Ingen myndighet eller statistikleverantör publicerar sådana intervall.
• Att dödsbon måste säljas inom tre till fyra månader. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in inom en månad därefter, men det gäller bouppteckningen — inte försäljningen av bostaden.
• Att handpenningen är 10 procent av köpeskillingen. Det är branschpraxis, inte ett lagkrav, och vi har inte hittat någon normerande källa som fastställer nivån.
• Att accepterat pris helt har försvunnit ur svenska annonser. Mäklarkedjorna övergav modellen under 2015, men vi har inte kontrollerat ett urval aktuella annonser för att kunna säga att begreppet aldrig används i dag.
• Att en lagöversyn av lockprisreglerna pågår. FMI har efterlyst en, men vi har inte hittat något som visar att den har inletts.
• Hur vanligt det är att säljare väljer en tryggare köpare framför det högsta budet. Att de får göra det är belagt hos FMI. Hur ofta det sker är det ingen som mäter.

De här uppgifterna har vi sökt efter och inte kunnat belägga mot en källa vi litar på. De står här som luckor i stället för att gissas fram.