Måttet är vad som skäligen bör tålas
Lagtexten sätter ribban med två led: störningen ska antingen kunna vara skadlig för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön — och den ska göra det i sådan grad att den inte skäligen bör tålas. Det är alltså en jämförelse med normalt boende i ett flerbostadshus, inte med tystnad.
”Hyresgästen ska vid sin användning av lägenheten också se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).”
12 kap. 25 § andra stycket jordabalken (1970:994), lydelse enligt lag (2024:313). Läs lagtexten hos Riksdagen
Sveriges Domstolar sätter samtidigt en tydlig ton om nivån: kraven på hyresgästers skötsamhet är höga, eftersom hyresvärden annars skulle sakna tillräckliga medel för att upprätthålla ordning och skick i hyreshuset — och en alltför långtgående tolerans mot en misskötsam hyresgäst skulle kunna försvaga de andra hyresgästernas besittningsskydd.
Vad hyresvärden måste göra — och i vilken ordning
Kedjan är kort men obligatorisk. Hoppar hyresvärden över ett led faller uppsägningen, och grannen bor kvar. Det är därför du som anmälare tjänar på att fråga efter varje steg skriftligt.
Uppmaning om omedelbar rättelse
25 a § första stycket: hyresvärden ska uppmana hyresgästen att se till att beteendet omedelbart upphör.
Underrättelse till socialnämnden
Samma stycke, för bostadshyresgäster. 42 § tredje stycket gör det till ett absolut villkor: avtalet får inte sägas upp enligt punkt 9 förrän socialnämnden underrättats.
Rättelse utan dröjsmål stoppar förverkandet
42 § första stycket 9 kräver att rättelse inte görs utan dröjsmål efter uppmaning. Och enligt 43 § kan hyresgästen inte skiljas från lägenheten om rättelse görs innan hyresvärden hunnit säga upp avtalet.
Undantaget för särskilt allvarliga fall
42 § fjärde stycket: vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller särskilt allvarliga störningar krävs ingen uppmaning och ingen föregående underrättelse — men en kopia av uppsägningen ska skickas till socialnämnden.
Alternativet: uppsägning till hyrestidens utgång
Hyresvärden kan i stället åberopa misskötsamhet enligt 46 § första stycket 2. Då prövar hyresnämnden frågan och gör en intresseavvägning där hyresgästens personliga förhållanden kan beaktas. Mer om den processen i vår guide om besittningsskydd.
Utebliven varning talar för hyresgästen. Enligt 46 § andra stycket ska det beaktas som skäl för förlängning om hyresvärden inte meddelat hyresgästen att avtalet kan sägas upp för det fall rättelse inte sker. Samma stycke skyddar den vars åsidosättande har sin grund i att en närstående eller tidigare närstående utsatt hyresgästen eller någon i hushållet för brott.
Fem steg som gör anmälan användbar
Dokumentera innan du anmäler
Datum, klockslag, hur länge det pågick och vad det handlade om. En logg över några veckor är långt starkare än en beskrivning i efterhand, eftersom bevisbördan ligger på hyresvärden och hyresnämnden inte utreder själv.
Anmäl skriftligt till hyresvärden
Det är hyresvärden som enligt 25 a § ska uppmana grannen att upphöra och underrätta socialnämnden. En muntlig anmälan i trapphuset startar ingen sådan kedja — skicka mejl eller använd förvaltarens formulär och spara kopian.
Använd störningsjouren när det pågår
Många hyresvärdar har en jour som kan åka ut nattetid. Deras rapport blir skriftlig bevisning som hyresvärden själv har tagit fram — den väger tyngre än en grannes minnesbild.
Följ upp och begär besked
Fråga skriftligt vad hyresvärden gjort och när. Har rättelseanmaning skickats? Har socialnämnden underrättats? Utan de stegen kan hyresvärden inte gå vidare med en uppsägning enligt 42 § första stycket 9.
Var beredd att vittna
Om ärendet når hyresnämnden bygger utredningen ofta på vittnesförhör med grannar. Att flera boende är beredda att beskriva samma mönster är det som gör helhetsbilden tydlig.
Frågor om störningar i boendet
Vad räknas som en störning i boendet enligt lagen?
Enligt 12 kap. 25 § andra stycket jordabalken ska hyresgästen se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Det är alltså inte varje ljud som räknas — måttet är vad som skäligen bör tålas i ett flerbostadshus.
Är bristande skötsamhet samma sak som störningar?
Nej, det är två skilda begrepp i samma paragraf. Bristande skötsamhet enligt 25 § första stycket handlar om att inte åsidosätta det som krävs för att bevara trygghet, sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Störningar i boendet enligt andra stycket handlar om påverkan på grannarnas bostadsmiljö. Enligt tredje stycket likställs brott med störningar om brottsligheten är ägnad att medföra en sådan försämring av närmiljön som inte skäligen bör tålas.
Vad måste hyresvärden göra innan en uppsägning?
Enligt 12 kap. 25 a § första stycket ska hyresvärden uppmana hyresgästen att se till att beteendet omedelbart upphör, och när det gäller en bostadshyresgäst underrätta socialnämnden i kommunen. 42 § tredje stycket säger dessutom uttryckligen att ett bostadshyresavtal inte får sägas upp på grund av bristande skötsamhet eller störningar förrän socialnämnden underrättats.
Finns det undantag från kravet på rättelseanmaning?
Ja. Vid särskilt allvarlig bristande skötsamhet eller särskilt allvarliga störningar i boendet gäller enligt 12 kap. 42 § fjärde stycket förverkandegrunden även om ingen uppmaning om rättelse gjorts, och avtalet får sägas upp utan föregående underrättelse till socialnämnden — men en kopia av uppsägningen ska skickas dit. Uppmaning och underrättelse ska däremot alltid lämnas när det är en andrahandshyresgäst med samtycke eller tillstånd som stör.
Ansvarar jag för mina gäster och min inneboende?
Ja. 12 kap. 24 § första stycket gör hyresgästen skyldig att ersätta skada som uppkommer genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hushållet, gästar hyresgästen, är inrymd i lägenheten eller utför arbete där. 25 b § lägger till att hyresgästen ska hålla noggrann tillsyn över att dessa personer inte gör sig skyldiga till bristande skötsamhet eller störningar i boendet.
Vad krävs för att grannen faktiskt ska bli uppsagd?
Två vägar finns. Antingen förverkande enligt 12 kap. 42 § första stycket 9, som förutsätter att rättelse inte görs utan dröjsmål efter uppmaning. Eller uppsägning till hyrestidens utgång med hänvisning till misskötsamhet enligt 46 § första stycket 2, där hyresnämnden gör en intresseavvägning. Sveriges Domstolar skriver att det i allmänhet är helhetsbilden av hyresgästens förhållanden, mer än enstaka händelser, som avgör — men att enstaka händelser som misshandel eller hemfridsbrott mot andra boende kan räcka.
Vem ska bevisa störningarna?
Hyresvärden. Sveriges Domstolar anger att det är hyresvärden som ska lägga fram utredning som bevisar den påstådda misskötsamheten, till exempel vittnesförhör med grannar eller fastighetsskötare, störningsrapporter eller fotografier, och att hyresnämnden inte gör någon egen utredning eller hämtar in bevisning. Därför spelar dina egna anteckningar och anmälningar roll.
Primärkällor
Reglerna är lästa i gällande lagtext och hos Sveriges Domstolar och kontrollerade 31 augusti 2026. Sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning i ditt enskilda ärende.
Definitionerna av bristande skötsamhet och störningar i boendet, hyresvärdens skyldighet att uppmana och underrätta socialnämnden, tillsynsplikten över hushåll och gäster samt förverkande- och förlängningsreglerna. 25, 25 a, 25 b och 42 §§ har sin nuvarande lydelse genom lag (2024:313).
Att kraven på skötsamhet är höga, att helhetsbilden normalt avgör men enstaka allvarliga händelser kan räcka, och att hyresvärden ansvarar för bevisningen medan nämnden inte utreder själv. Uppdaterad 16 december 2022.