När måste hyresvärden sätta på värmen?
Det finns inget datum. Skyldigheten är ett temperaturkrav som gäller året om, och riktvärdena står i Folkhälsomyndighetens allmänna råd HSLF-FS 2024:10.
Direkt svar
Det finns inget startdatum för värmen i svensk rätt. Ingen paragraf och inget allmänt råd säger "den 1 oktober" eller "när utetemperaturen understiger X". Kravet är i stället att temperaturen inomhus ska hålla sig inom Folkhälsomyndighetens riktvärden — hela året. Riktvärdet för lägsta operativa temperatur är 18 °C, och 20 °C för känslig grupp. Är det kallare kan det enligt myndigheten utgöra en olägenhet för människors hälsa, och enligt hyreslagen är det en brist som ger dig rätt till skälig nedsättning av hyran och möjlighet att ansöka om åtgärdsföreläggande.
Varför frågan är fel ställd — och vad du ska fråga i stället
"När sätter de på värmen?" utgår från en bild av ett hus med en spak som slås om vid ett visst datum. Så fungerar varken tekniken eller regelverket. De flesta flerbostadshus styr värmen automatiskt mot en börtemperatur, och regelverket ställer krav på resultatet, inte på när utrustningen aktiveras.
Den fråga som går att få ett svar på är därför: hur kallt får det vara inne innan det är hyresvärdens problem? Där finns siffror, och de är exakta.
Riktvärdena gäller sedan 15 maj 2024 — de gamla är upphävda
En sak är värd att stanna vid innan siffrorna, eftersom nätet är fullt av föråldrade uppgifter. De allmänna råd som gäller heter HSLF-FS 2024:10, beslutade 2 maj 2024. Sista meningen i författningen lyder att de gäller från och med den 15 maj 2024 och ersätter Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:17) om temperatur inomhus. Riktvärdena skrevs om i samband med bytet. Ser du en text som anger 2014 års siffror läser du en föråldrad text.
| Parameter | Riktvärde | Vad det betyder |
|---|---|---|
| Lägsta operativa temperatur | 18 °C | Gäller höst, vinter och vår. Operativ temperatur är medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. |
| Lägsta operativa temperatur, känslig grupp | 20 °C | Känslig grupp är personer som är känsliga för kyla eller värme, till exempel personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning samt äldre och små barn. |
| Lägsta yttemperatur på golv | 16 °C | Mäts direkt på golvet, inte i luften. |
| Lägsta yttemperatur på golv, känslig grupp | 18 °C | Samma mätpunkt, högre krav. |
| Luftens högsta medelhastighet vid inomhustemperatur upp till 24 °C | 0,15 m/s | Det är riktvärdet för drag. Drag kan alltså vara en olägenhet även när termometern visar rätt. |
| Högsta operativa temperatur höst, vinter och vår | 24 °C | Övre gränsen under uppvärmningssäsongen. |
| Högsta lufttemperatur sommar | 26 °C | För känsliga grupper gäller riktvärdet under hela dygnet. För övriga kan något högre temperatur vara acceptabel dagtid, men inte över 26 °C nattetid. |
Källa: Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus, HSLF-FS 2024:10, tabellerna 1–3. Kolumnen längst till höger är Boios förklaring; parametrarna och riktvärdena är författningens egna.
Två detaljer i tabellen förtjänar uppmärksamhet. Den ena är att riktvärdena för höst, vinter och vår anges som operativ temperatur — medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Det är därför en lägenhet med kalla ytterväggar kan kännas kall trots att luftmätaren visar 20 grader. Den andra är att drag har ett eget riktvärde. Luftens medelhastighet bör inte överstiga 0,15 meter per sekund vid inomhustemperatur upp till 24 °C, vilket betyder att ett otätt fönster kan vara en olägenhet även när termometern ser bra ut.
18 grader är golvet — inte målet
Det är lätt att läsa 18 °C som "så kallt får hyresvärden ha det". Så beskriver inte Folkhälsomyndigheten det själv. I sin text till fastighetsägare skriver myndigheten att det för att säkerställa att inomhustemperaturen är över riktvärdena är lämpligt att styra uppvärmningen mot en temperatur mellan 20 och 23 grader, och att 22–24 grader i stället kan vara lämpligt i boenden där känsliga personer vistas.
Många hyresvärdar har lagt sig där eller högre i egna överenskommelser. Gavlegårdarna i Gävle skriver till exempel på sin egen sida att bolaget och Hyresgästföreningen har kommit överens om att temperaturen i bostaden ska vara mellan 20 och 22 grader, och att du gör en felanmälan om du har lägre än 20 grader under två till tre dagar. Sådana överenskommelser varierar mellan hyresvärdar — kolla vad din egen har publicerat innan du utgår från 18-gradersgolvet.
Två spår, inte ett — och de går parallellt
Kallt i lägenheten prövas både som miljöfråga och som hyresfråga. De två spåren har olika myndigheter, olika krav och olika utfall.
Så mäter du så att mätningen håller
Mätningen är oftast det som avgör ärendet, och den är lätt att göra fel. HSLF-FS 2024:10 anger att temperaturen och luftens medelhastighet bör mätas i vistelsezonen, och att golvtemperaturen bör mätas direkt på golvet. Vistelsezonen definieras i författningen som området mellan ett plan 0,1 meter över golv och ett plan på 2,0 meters höjd, samt vertikalt 0,6 meter från yttervägg, dock 1,0 meter framför fönster eller ytterdörr.
Praktiskt betyder det:
- Mät inte i fönsternischen, inte på fönsterbrädan och inte innanför ytterdörren.
- Mät mitt i rummet, i den höjd du faktiskt vistas.
- Mät samma punkt flera gånger och notera datum och klockslag. Vid bedömningen ska tillsynsmyndigheten enligt författningen ta hänsyn till temperaturavvikelsens varaktighet och storlek och till hur temperaturen varierar över dygnet — en enda avläsning en morgon säger lite.
- Notera om någon i hushållet tillhör känslig grupp. Författningen definierar det som personer som är känsliga för kyla eller värme, till exempel personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättning samt äldre och små barn. Då gäller de högre riktvärdena.
Ordningen som fungerar
- Felanmäl skriftligt. 12 kap. 24 § andra stycket kräver att du anmäler — en brist som ofördröjligen måste avhjälpas genast, annan utan oskäligt dröjsmål. Och nästan varje rättighet i 11 § förutsätter att hyresvärden låtit bli att åtgärda efter tillsägelse.
- Bifoga mätningarna. Datum, klockslag, mätpunkt, värde. Gärna över flera dygn.
- Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor om hyresvärden inte vidtar tillräckliga åtgärder. Det är den ordning Folkhälsomyndigheten själv anvisar, och kommunen kan kräva att fastighetsägaren utreder och åtgärdar.
- Begär nedsättning av hyran för den tid lägenheten är i bristfälligt skick, och ansök om åtgärdsföreläggande hos hyresnämnden. De två utesluter inte varandra.
- Fortsätt betala, eller deponera. Aldrig innehållen hyra på egen hand.
Verktygen med fullständiga lagrum står i guiden om fel i lägenheten, och stegen med blankettnamn och frister i vad du gör när hyresvärden inte åtgärdar felet. Rätt nämnd hittar du i listan över hyresnämnderna.
Om det i stället är för varmt
Samma författning har övre riktvärden, och de har blivit mer relevanta. Under höst, vinter och vår är riktvärdet högsta operativa temperatur 24 °C. Under sommaren anges riktvärdet som högsta lufttemperatur 26 °C, och för känsliga grupper gäller det under hela dygnet — för övriga kan något högre temperatur vara acceptabel dagtid, men temperaturen bör inte överskrida 26 °C nattetid. Vill du minska värmeinstrålningen och energiåtgången i din egen lägenhet finns praktiska åtgärder i guiden om energieffektivt lägenhetsboende.
Vanliga frågor
Finns det ett datum då hyresvärden måste sätta på värmen?
Nej. Varken hyreslagen eller Folkhälsomyndighetens allmänna råd anger något datum, månadsskifte eller utetemperatur som utlöser uppvärmningen. Skyldigheten är formulerad som ett temperaturkrav som gäller året om. Blir det kallare inomhus än riktvärdena i augusti är det lika mycket en brist som i november.
Hur kallt får det vara i en hyreslägenhet?
Folkhälsomyndighetens allmänna råd HSLF-FS 2024:10 anger riktvärdet lägsta operativa temperatur 18 °C, och 20 °C för känslig grupp. Lägsta yttemperatur på golv är 16 °C, och 18 °C för känslig grupp. Luftens högsta medelhastighet vid inomhustemperatur upp till 24 °C är 0,15 meter per sekund. Hålls inte temperaturen inom riktvärdena kan den enligt myndigheten utgöra en olägenhet för människors hälsa.
Stämmer det att gränsen är 20 grader?
Inte som riktvärde. 20 °C är riktvärdet för lägsta operativa temperatur för känslig grupp i HSLF-FS 2024:10 — för övriga är riktvärdet 18 °C. Däremot skriver Folkhälsomyndigheten till fastighetsägare att det är lämpligt att styra uppvärmningen mot en temperatur mellan 20 och 23 grader för att säkerställa att man ligger över riktvärdena. Flera hyresvärdar har dessutom kommit överens med Hyresgästföreningen om ett eget intervall som är högre än myndighetens golv.
Vad gör jag om det är för kallt och hyresvärden inte gör något?
Folkhälsomyndigheten anger ordningen: vänd dig i första hand till din hyresvärd eller bostadsrättsförening, och om inte tillräckliga åtgärder görs är nästa steg att kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som kan ställa krav på att fastighetsägaren ska utreda och eventuellt åtgärda inomhustemperaturen. Parallellt gäller hyreslagen: enligt 12 kap. 16 § första stycket 2 och 11 § första stycket har du rätt till skälig nedsättning av hyran för den tid lägenheten är i bristfälligt skick och kan ansöka om åtgärdsföreläggande hos hyresnämnden.
Hur mäter jag temperaturen så att det håller?
Enligt HSLF-FS 2024:10 bör temperaturen och luftens medelhastighet mätas i vistelsezonen, och golvtemperaturen mätas direkt på golvet. Vistelsezonen definieras som området mellan 0,1 meter över golv och 2,0 meters höjd, samt vertikalt 0,6 meter från yttervägg, dock 1,0 meter framför fönster eller ytterdörr. En mätning i fönsternischen eller strax innanför ytterdörren säger alltså inget. Mät samma punkt vid flera tillfällen och notera datum och klockslag.
Måste det finnas uppvärmning i lägenheten över huvud taget?
Ja. Enligt 12 kap. 18 a § sjätte stycket 1 jordabalken har en bostadslägenhet lägsta godtagbara standard bara om den är försedd med anordning inom lägenheten för kontinuerlig uppvärmning. Saknas det kan hyresnämnden på hyresgästens ansökan meddela ett upprustningsföreläggande.
Läs vidare
När hyresvärden inte åtgärdar felet
Anmälan, frist, föreläggande och deponering — steg för steg.
Läs sidanFel i lägenheten
De fem verktygen i hyreslagen, med lagrum för vart och ett.
Läs sidanHyresnämnderna i Sverige
Vilken nämnd som prövar ditt ärende och hur du ansöker.
Läs sidanEnergieffektiv lägenhet
Vad du själv kan göra åt drag, värme och elkostnad.
Läs sidanHur ofta byts vitvaror?
Samma underhållsplikt, tillämpad på köksutrustningen.
Läs sidanJordabalken
Vad 12 kap. innehåller och varför det kallas hyreslagen.
Läs sidanKällor
- Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus, HSLF-FS 2024:10 — samtliga riktvärden i tabell 1–3 (18 °C, 20 °C, 16 °C, 18 °C, 0,15 m/s, 24 °C, 26 °C), definitionerna av operativ temperatur, känslig grupp och vistelsezon, att mätning bör ske i vistelsezonen och golvtemperatur direkt på golvet, de fyra bedömningsfaktorerna, samt att råden gäller från 15 maj 2024 och ersätter FoHMFS 2014:17. Beslutade 2 maj 2024.
- Folkhälsomyndigheten — Hur du som fastighetsägare säkerställer en bra inomhustemperatur — att det är lämpligt att styra uppvärmningen mot en temperatur mellan 20 och 23 grader, och att 22–24 grader kan vara lämpligt där känsliga personer vistas.
- Folkhälsomyndigheten — Vägledning om temperatur inomhus — ordningen för privatpersoner: först hyresvärden, därefter kommunens miljö- och hälsoskyddskontor, som kan ställa krav på att fastighetsägaren utreder och åtgärdar. Uppdaterad 19 augusti 2026.
- Jordabalk (1970:994), 12 kap. 9, 11, 15, 16, 18 a, 21 och 24 §§ — skickkravet, att hinder eller men i nyttjanderätten ger 11 §-verktygen, åtgärdsföreläggande med vite och tidsangivelse, kravet på anordning för kontinuerlig uppvärmning i lägsta godtagbara standard, deponering hos länsstyrelsen och anmälningsskyldigheten.
- Gavlegårdarna — Värme i din bostad — exempel på hyresvärdsöverenskommelse: 20–22 grader tillsammans med Hyresgästföreningen, och felanmälan vid under 20 grader i två till tre dagar.
Samtliga källor lästes 3 september 2026. Ingen av dem anger ett datum eller en utetemperatur för när uppvärmningen ska starta, och sidan påstår därför inget sådant. Hur många dygn med för låg temperatur som krävs för att det ska bedömas som en olägenhet framgår inte heller — författningen säger bara att avvikelsens varaktighet och storlek ska vägas in. Sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning i ditt enskilda ärende.