Hur många står i bostadskön i Stockholm?

Söker du en vanlig hyresrätt blir talet lägre. 13 257 vanliga hyresrätter delat med 894 592 registrerade är cirka 1,5 procent. Räknar du i stället bara mot de 88 918 aktiva blir kvoten 23 procent — men det är två olika populationer som inte går att blanda: en person kan vara aktiv utan att ha kötid nog, och en passiv person med 20 års kötid kan gå in och ta en bostad vilken dag som helst.

Varför 2,3 procent inte är din chans

Det här är den viktigaste punkten på sidan, och den som brukar försvinna när siffran citeras. Bostadsförmedlingen fördelar bostäder efter kötid. Den sökande med längst kötid som anmält intresse och uppfyller hyresvärdens krav får erbjudandet. Det finns ingen slumpkomponent.

Konsekvensen: din individuella chans är inte 2,3 procent. Den är antingen nära noll eller nära hundra, beroende på var din kötid ligger i förhållande till de andra som söker samma bostad. Har du två års kötid och söker i innerstaden, där genomsnittet 2025 var 21 år, är chansen i praktiken noll — hur många gånger du än anmäler intresse. Har du tolv år och söker i en ytterförort kan den första anmälan räcka.

Talet 2,3 procent är alltså ett mått på hur snabbt kön omsätts, inte en sannolikhet. Det är fortfarande användbart — det säger att kön växer snabbare än den töms. Under 2025 tillkom 37 257 nya registrerade medan 20 861 bostäder förmedlades. Nettot är att kön blir längre, inte kortare.

Vad kötiden faktiskt säger

Kötiden är det tal som faktiskt går att jämföra sig med. Bostadsförmedlingens siffror för förmedlade bostäder 2025:

• 9,0 år — genomsnitt för samtliga förmedlade bostäder.
• 9,6 år — vanliga hyresrätter utanför nyproduktion.
• 5,8 år — nyproduktion.
• 21 år — genomsnitt för en bostad i innerstaden.
• cirka 4,5 år — studentbostäder.
• cirka 10 år — seniorbostäder.
• cirka 12,5 år — hyresrätter med korttidskontrakt.

Det finns en snabb svans också: under 2025 förmedlades 1 685 bostäder, varav 594 studentbostäder, med kortare kötid än ett år. Bostadsförmedlingen formulerar spannet själva som att det kan ta "allt från ett par veckor upp till 20 år eller mer". Vill du gräva djupare i kötiderna per område har vi en separat genomgång i hur lång bostadskön i Stockholm är och i vad genomsnittlig kötid i Stockholm ligger på.

Varför nästan 900 000 personer står kvar

Siffran 894 592 låter orimlig tills man ser konstruktionen. Alla som fyllt 18 år och har svenskt person- eller samordningsnummer får registrera sig, oavsett var i landet de bor. Kötiden börjar räknas direkt. Att stå kvar kostar 200 kronor om året, och betalar du inte inom fem månader från förfallodatum avregistreras du automatiskt och förlorar hela kötiden.

Det gör kön till ett långsiktigt sparande snarare än en ansökan. Man registrerar sig tidigt, betalar 200 kronor om året och gör ingenting på tio år. Statistiken bekräftar beteendet: bara cirka 10 procent av de registrerade gjorde minst fem intresseanmälningar under 2025. Merparten av de 894 592 är alltså inte konkurrenter om nästa lägenhet — men de är konkurrenter den dag de vaknar, eftersom deras kötid tickat hela tiden.

Det enda du kan påverka i dag

Kötiden kan du inte skynda på. Två saker går ändå att ändra på en eftermiddag:

• Registreringsdatumet. Varje dag du väntar med att registrera dig är en dag du får vänta extra i andra änden. Det gäller även om du inte planerar att flytta.
• Antalet köer du står i. Bostadsförmedlingen i Stockholm är en kö. Kommunala bolag i kranskommunerna och privata hyresvärdar driver egna köer med egna, ofta betydligt kortare, kötider. Att stå i flera parallellt kostar oftast lite eller ingenting och påverkar inte din kötid i Stockholm. Vi har skrivit om mekaniken i att stå i flera bostadsköer samtidigt och listat alternativen i de snabbaste bostadsköerna i Stockholm.

Behöver du en genomgång av hur själva Stockholmskön fungerar — regler, avgift, intresseanmälningar — finns den i vår guide till bostadskön i Stockholm.