Passivhus 2026: krav, certifiering och nya energireglerna

Skilj på myndighetskrav och frivillig standard

Det finns inga passivhuskrav i svensk lag. Boverkets föreskrifter sätter minimikraven som varje nybyggnad måste klara för att få slutbesked. Passivhusstandarderna, FEBY i Sverige och PHI internationellt, sätter en ambitionsnivå ovanpå det, och du väljer själv om du vill följa dem. Ingen kommun kan kräva passivhusnivå i bygglovet, och ingen certifiering ersätter myndigheternas krav.

Det betyder också att ordet är reglerat på ett annat sätt än de flesta tror. FEBY skriver rakt ut att det inte är tillåtet att använda begreppet Passivhus, eller FEBY Guld, Silver och Brons, i sin marknadsföring om byggnaden inte uppfyller kriterierna, eftersom det är ett skyddat varumärke. En husleverantör som skriver ”passivhus” i annonsen utan certifikat rör sig alltså i motvind både mot varumärkesrätten och mot marknadsföringslagen.

Ordningen mellan de två regelverken är värd att hålla isär i huvudet: myndighetskravet avgör om du får bygga, standarden avgör vad du får kalla det du byggt.

Så ändras myndighetskravet 1 oktober 2026

Boverkets byggregler, BFS 2011:6, upphävs genom Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader, BFS 2026:9, som träder i kraft 1 oktober 2026. Att energireglerna låg kvar så länge har en enkel förklaring: övriga äldre BBR- och EKS-regler fick tillämpas till och med 30 juni 2026, men BBR upphävdes inte då eftersom Boverket ännu inte gett ut några nya energiregler. Fram till 1 oktober 2026 regleras energihushållning därför av BBR 31, BFS 2024:14.

Övergångsregeln är den enskilt viktigaste punkten för dig som planerar ett bygge just nu. Den upphävda BBR får tillämpas om bygglovsansökan eller anmälan kommit in till kommunen före 1 oktober 2027, eller om arbeten som varken kräver lov eller anmälan påbörjas före det datumet. Villkoret är att samtliga äldre bestämmelser då tillämpas, så du kan inte blanda gamla U-värden med nya kravnivåer.

Källor: BFS 2026:9 ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, Boverkets sidor om nya byggregler och om EPBD-direktivet.

Sverige låg efter med genomförandet. Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda skulle vara genomfört senast 29 maj 2026, och de svenska författningsändringarna kom först 1 juli 2026 och 1 oktober 2026. Vad du ska ta med dig: kravbilden för ett hus som får bygglov 2027 kan skilja sig från kravbilden för ett hus som får bygglov 2026, och skillnaden avgörs av ett inlämningsdatum.

Räkna ut den nya kravnivån för din kommun

BFS 2026:9 inför energiprestandatal, Etal, mätt i kWh per m² och år. Det ersätter primärenergitalet EPpet. Beräkningsmetoden skiljer sig från BBR:s, så ett Etal och ett gammalt primärenergital är inte direkt jämförbara tal, inte ens när de råkar landa på samma siffra.

Kravnivån är inte ett fast tal utan en formel med en geografisk justeringsfaktor, Fgeo, som anges per kommun i bilaga 3. Det är samma princip som ersatte de gamla klimatzonerna redan 2017. Den som fortfarande skriver ”klimatzon III” om svenska energikrav utgår från ett system som inte finns.

Formlerna för nya byggnader

Etal i kWh per m² och år. Källa: BFS 2026:9 bilaga 2, tabell 1 (nära-nollenergibyggnader) och tabell 2 (nollutsläppsbyggnader).

Geografiska justeringsfaktorer

Fgeo anges per kommun. Skillnaden mellan söder och norr är stor nog att avgöra hela projektet: faktorn mer än dubbleras mellan Malmö och Kiruna, vilket ger ett drygt dubbelt så högt tillåtet energiprestandatal i norr.

Fgeo enligt BFS 2026:9 bilaga 3, tabell 1. Kravvärdena i kWh per m² och år är uträknade av oss ur formlerna 18 + 72 × Fgeo och 17 + 64 × Fgeo. Räkna om själv om Atemp ligger i ett annat intervall. Bilaga 3 innehåller en faktor för varje kommun; här visas åtta.

Jämförelsen bakåt är intressant men måste hanteras försiktigt. BBR 31 tabell 9:2a satte primärenergitalet 90 kWh/m² och år för småhus över 130 m² Atemp, 95 för 90–130 m², 100 för 50–90 m² och inget krav alls för hus upp till 50 m². Flerbostadshus hade 75 och lokaler 70. Ett småhus i Stockholm får alltså samma siffra före och efter regelbytet. Men eftersom Etal räknas fram på ett annat sätt än primärenergitalet betyder det inte att kravet är oförändrat i praktiken.

Redan uppförda byggnader har egna nivåer

Gäller både nära-nollenergibyggnader och nollutsläppsbyggnader som redan är uppförda. Källa: BFS 2026:9 bilaga 2, tabell 3.

Nivåerna för befintliga byggnader är alltså mildare än för nyproduktion, vilket är rimligt: en färdig stomme går inte att rita om. För en villa över 130 m² i Stockholm blir kravet 100 kWh/m² och år i stället för 90.

Vad som gör en byggnad till nollutsläppsbyggnad

BFS 2026:9 ställer tre villkor samtidigt. Energiprestandatalet får inte överstiga värdet i bilaga 2 tabell 2 för en ny byggnad, eller tabell 3 för en redan uppförd. Energianvändningen får inte i någon utsträckning täckas av förbränning av fossila bränslen på plats. Och där det är tekniskt möjligt och kostnaden skälig ska installationssystemen ha kapacitet att reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen.

Det tredje villkoret är det som oftast förbises. En byggnad kan klara både energitalet och fossilkravet och ändå falla på att styrsystemet inte kan ta emot en extern signal.

Läs de nya isolerings- och effektkraven rätt

Vid sidan av energiprestandatalet finns tre kravtyper till: genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för hela byggnaden, U-värden för enskilda byggnadsdelar och en gräns för specifik eleffektanvändning.

W/m²K. Källor: BBR 31 tabell 9:2a och BFS 2026:9 bilaga 2 tabell 4. BBR 31 anger 0,30 för småhus generellt; den nya tabellen skiljer på ett plan och flera plan.

Uppdelningen på antal våningar är en reell lättnad för tvåplansvillor: 0,40 i stället för 0,30 är ett rejält utrymme i klimatskärmen. Enplansvillan behåller sitt gamla värde.

W/m²K. BBR:s värden i tabell 9:92 är sådana som ska eftersträvas vid ändring av klimatskärmen om byggnaden efter ändringen inte klarar primärenergitalskravet. De är inte nybyggnadskrav. Vid nybyggnad ställer BBR inga U-värdeskrav på enskilda byggnadsdelar, bara Um för hela byggnaden.

Den här tabellen är källan till ett av de vanligaste felen i svenska passivhusartiklar: värdena 0,13, 0,18, 0,15 och 1,2 citeras som ”BBR:s nybyggnadskrav”, trots att de kommer från ändringsavsnittet. Den enda skärpningen i sak när regelverket byts är fönster och ytterdörr, från 1,2 till 1,1 W/m²K.

W/m². Källa: BFS 2026:9 bilaga 2, tabell 5. Räkneexempel: en villa över 130 m² i Stockholm (Fgeo 1,0) landar på 29 W/m², i Malmö (0,8) på 25,4 W/m² och i Kiruna (1,8) på 43,4 W/m², enligt vår uträkning ur formeln.

Lufttäthet: BBR har inget siffersatt krav

BBR 31 avsnitt 9:26 lyder att byggnadens klimatskärm ska vara så tät att kraven på byggnadens primärenergital och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Det är ett funktionskrav, inte ett tal. Ett numeriskt värde, 0,6 l/s per m² omslutande area vid 50 Pa, anges i tabell 9:2a bara för byggnader upp till 50 m² Atemp. Avsnitt 6:531 innehåller därutöver ett allmänt råd om att klimatskärmen bör ha så god lufttäthet som möjligt.

Det innebär att påståendet ”BBR kräver n50 högst 0,6 omsättningar per timme” är fel på tre punkter samtidigt: fel storhet, fel enhet och fel omfattning. Vill du ha ett siffersatt täthetskrav i ditt projekt måste det komma från en frivillig standard eller från ditt eget kontrakt med entreprenören.

Väg energibärarna rätt, för värmekällan slår isoleringen

Både BBR 31 och BFS 2026:9 använder viktningsfaktorer per energibärare, och de är oförändrade genom regelbytet.

Källor: BFS 2026:9 bilaga 1 tabell 1 och BBR 31 tabell 9:2b.

En köpt kilowattimme el väger 1,8 medan en köpt kilowattimme fjärrvärme väger 0,7. El väger alltså ungefär 2,6 gånger så tungt i beräkningen. Konsekvensen är att valet av uppvärmningssystem påverkar det redovisade energitalet mer än ytterligare isolering ofta gör, och att en byggnad kan flyttas flera kravsteg genom att byta energibärare utan att en enda millimeter isolering läggs till. Det är värt att känna till innan man tolkar två byggnaders energital som ett mått på hur välbyggda de är.

Förstå vad FEBY 18 faktiskt kräver

FEBY står för Forum för Energieffektivt Byggande och inte ”Forum för Energieffektiva Byggnader”, som namnet ofta återges. Kravspecifikationen heter FEBY 18 och den version som gäller är uppdaterad februari 2024. Kärnan är ett enda tal: värmeförlusttalet.

Värmeförlusttal, VFT_DVUT

W per m² Atemp, beräknat vid dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT) och 21 °C inomhus. Samma krav gäller alla byggnadskategorier. Villakolumnerna är uträknade av oss med FEBY:s tillägg för byggnader under 600 m²: kravet höjs med (600 − Atemp) delat med 110.

Tillägget för små byggnader är stort i relativa tal. En villa på 130 m² får ett Guldkrav på cirka 18,3 W/m² i stället för 14, vilket är nästan 31 procent mer generöst. Ovanpå det finns ett klimattillägg: plus 1 W/m² där DVUT3 är lägre än −17,0 °C och plus 2 W/m² där DVUT3 är lägre än −22,1 °C. Tillägg medges även vid luftflöde över 0,45 l/s per m².

Årsenergikravet för elvärmda byggnader

Avser levererad el för uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi. Kravet är ett tillägg utöver värmeförlusttalskravet; byggnaden klassas för den lägst uppfyllda nivån av de två. Källa: FEBY 18, avsnitt 3.

Att byggnaden klassas för den lägst uppfyllda nivån är en detalj med stora konsekvenser. Ett hus som klarar Guld på värmeförlusttal men bara Silver på årsenergi blir Silver hela vägen.

Lufttäthet: q50, inte n50

FEBY 18 avsnitt 5.3 kräver luftläckning q50 genom klimatskärmen om högst 0,30 l/s per m² omslutande area vid 50 Pa enligt SS-EN ISO 9972:2015, som genomsnitt för byggnaden. För en- och tvåplanshus får kravet alternativt uttryckas per uppvärmd area: högst 0,67 l/s per m² Atemp. FEBY använder alltså inte n50 i omsättningar per timme. Det är PHI:s storhet, och de två går inte att översätta till varandra utan byggnadens volym och areor.

Övriga skallkrav

• Ljud från ventilation: minst ljudklass B i sovrum och vardagsrum, 26 dBA.
• Solvärmelasttal: SVL under 29 för bostad, under 32 för lokal utan komfortkyla.
• Fuktsäkerhetsplan ska finnas. För trä: fuktkvot under 0,20 kg/kg under byggtiden och under 0,16 vid inbyggnad.
• Kontrollplan är skallkrav för byggnader över 600 m².
• Energieffektiva installationer: minst 8 pluspoäng för byggnader över 600 m², minst 5 poäng för småhus och byggnader under 600 m².

Det här står inte i FEBY 18

FEBY skriver själva att kravspecifikationerna har som sin kärna lågt värmeförlusttal. Dokumentet innehåller inga numeriska U-värdeskrav för fönster, vägg eller tak, inget procentkrav på värmeåtervinning och inget gränsvärde för köldbryggor. Köldbryggor och ventilationsaggregatens verkningsgrad ska dokumenteras i beräkningen, men de styrs via värmeförlusttalet. För övrigt hänvisar FEBY 18 till BBR:s definitioner, minimikrav och referensvärden.

Praktiskt betyder det att du inte kan handla upp ett FEBY-hus genom att skriva en lista med U-värden i förfrågningsunderlaget. Du handlar upp ett tal, och entreprenören väljer själv kombinationen av isolering, fönster och ventilation som når dit.

Vad nivåerna motsvarar

FEBY beskriver själva nivåerna så här: FEBY Guld motsvarar energikraven för nivån passivhus i FEBY12, FEBY Silver ersätter kraven i FEBY12 för minienergihus, och FEBY Brons ger byggnader på samma nivå som BBR25 men med säkrat låga värmeförluster och teknikneutralt relativt olika energislag. I januari 2024 tillkom FEBY Plushus, baserat på Guld för större byggnader och Silver för mindre, plus krav på att utlevererad energi ska vara större än levererad.

Notera vad som inte sägs: FEBY anger inga procentsatser av typen ”Guld är 75 procent bättre än BBR”. Sådana tal förekommer i andrahandskällor men saknar stöd i kravspecifikationen.

Tre påståenden med olika juridisk tyngd

Källor: FEBY 18 avsnitt 1 och 8 samt feby.se, Certifikat och verifikat. Ansökan om certifiering ska om möjligt komma in senast ett år efter att byggnaden tagits i drift.

Skillnaden mellan orden är hela skillnaden mellan en broschyrformulering och ett granskat certifikat. Läs alltid vilket av de tre orden som står i annonsen.

Certifieringens pris

Riktpriser exklusive moms. FEBY noterar att en byggherres första projekt kan hamna cirka 50 procent högre för de mindre projekten. Prislistan är daterad 7 februari 2020 och någon nyare är inte publicerad på feby.se, så behandla nivåerna som en storleksordning, inte som en offert.

För ett vanligt småhus landar alltså riktpriset på cirka 9 600 kr exklusive moms. Det är en helt annan storleksordning än de 25 000–60 000 kr som ofta cirkulerar. Den siffran har vi inte hittat någon källa för.

Beräkningskraven

För certifiering enligt FEBY 18 krävs att beräkningen dokumenteras med programmet Energihuskalkyl, plus dokumenterade köldbryggeberäkningar och ventilationsaggregatens verkningsgrad. Klimatfiler ska baseras på perioden 1991–2020 och DVUT hämtas från Boverkets DVUT-lista. Det här är styrande för tidplanen: beräkningen måste vara på plats innan bygghandlingarna låses, inte efteråt.

Jämför inte PHI:s siffror med de svenska

Passive House Institute i Darmstadt utvecklade originalstandarden. Kriteriedokumentet Criteria for Buildings, version 10c från 20 januari 2023, ställer krav som gäller alla klimat i hela världen.

Källa: PHI, Criteria for Buildings v10c, tabell 1.

Egen produktion räknas mot byggnadens projicerade fotavtryck. PER-gränsen får överskridas med högst 15 kWh/(m²a) om avvikelsen kompenseras med motsvarande extra produktion. Källa: PHI, Criteria for Buildings v10c, tabell 1.

Den avgörande detaljen: alla PHI:s gränsvärden avser Treated Floor Area, TFA, beräknad enligt PHPP-manualen. Undantagen är förnybar produktion, som räknas mot byggnadens projicerade fotavtryck, och lufttätheten, som räknas mot nettoluftvolymen. PHI:s 15 kWh/(m²a) och FEBY:s och Boverkets tal per m² Atemp är alltså inte samma sorts kvadratmeter. Att ställa dem bredvid varandra i en tabell och dra en slutsats om vilken standard som är strängast går inte att göra korrekt utan en omräkning för den enskilda byggnaden.

EnerPHit gäller bara befintliga byggnader

PHI certifierar inte renoveringar som passivhus. Standarden för energieffektiv renovering med passivhuskomponenter heter EnerPHit, och PHI skriver rakt ut att ett EnerPHit-certifikat inte kan utfärdas för helt nyuppförda byggnader. EnerPHit kan uppnås antingen via komponentmetoden eller via energibehovsmetoden. För byggnader som siktade på passivhus och knappt missade, till exempel på lufttätheten, finns standarden PHI Low Energy Building.

W/m²K. Kraven gäller som medelvärde för hela byggnaden. Källa: PHI, Criteria for Buildings v10c, tabell 2, EnerPHit component criteria. Notera att det är här kravet på 80 procent värmeåtervinning kommer ifrån. Det är inte ett FEBY-krav och inte ett nybyggnadskrav.

Så många passivhus finns det faktiskt

FEBY redovisar sin certifierade stock på sin egen sida. Till och med april 2024 omfattade FEBY-certifieringen 87 679 m² flerbostadshus med 1 062 bostäder, cirka 50 småhus, styckebyggda och i grupp, samt skolor, förskolor, kontor och äldreboenden om totalt 102 850 m² lokaler, varav mer än hälften tillkommit de senaste fem åren.

Det är den enda siffra vi kan belägga. Hur många byggnader som är uppförda på passivhusnivå utan certifiering vet vi inte; FEBY hänvisar vidare till andra databaser som vi inte hämtat siffror ur. Skriv därför aldrig ut ett totalantal passivhus i Sverige som fakta. De tal i storleksordningen tusentals certifierade hus som cirkulerar på svenska sidor är två tiopotenser fel jämfört med FEBY:s egen redovisning.

Räkna på kostnaden och se var siffrorna tar slut

Utgångsläget går att belägga. SCB redovisar vad ett nybyggt gruppbyggt småhus med äganderätt kostade 2024, som bruttopris för riket.

Källa: SCB Statistikdatabasen, tabell PrisPerAreorSM04, nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region, upplåtelseform och brutto- eller nettopris. Genomsnittshuset 2024 landar på cirka 5,6 miljoner kr totalt, uträknat av oss som 40 976 kr × 136,2 m².

Gruppbyggda småhus, riket. Källa: SCB. Ökningen 2023 till 2024 är 17,4 procent; över femårsperioden 2019 till 2024 är den 30,9 procent, uträknat av oss.

Driftkostnaden, räknad öppet

Energimyndighetens statistik för 2024 ger de faktiska nivåerna: svenska småhus använde i genomsnitt 90,5 kWh/m² för uppvärmning och varmvatten exklusive hushållsel. Småhus byggda 2021 eller senare låg på 39 kWh/m², småhus byggda 1940 eller tidigare på 110 kWh/m². Totalt gick 29,0 TWh till uppvärmning och varmvatten i småhus 2024, mot 29,7 TWh 2023. Elpriset är SCB:s totalpris inklusive nätavgift, elskatt och moms för förbrukarkategorin 5 000–14 999 kWh per år: 239,84 öre/kWh andra halvåret 2025, mot 231,87 första halvåret 2025 och 221,99 andra halvåret 2024.

Uträknat av oss: kWh/m² × 130 m² × 2,3984 kr/kWh. Systemgränserna skiljer sig och talen är därför indikativa: FEBY:s 26 kWh/m² är ett tak för levererad el till uppvärmning, varmvatten och fastighetsenergi, medan Energimyndighetens tal är uppmätt genomsnitt för uppvärmning och varmvatten exklusive hushållsel, där värmepumpars upptagna energi inte ingår. Kalkylen förutsätter dessutom att huset värms med el.

Skillnaden mellan ett hus på FEBY Gulds tak och ett nybyggt hus på statistikens 39 kWh/m² blir alltså cirka 4 050 kr per år vid dagens elpris, eller cirka 121 500 kr över 30 år om priset står still. Mot ett hus från 1940 eller tidigare blir skillnaden cirka 26 200 kr per år. Det är den ärliga storleksordningen, och den är betydligt mindre mot nyproduktion än mot beståndet.

Här tar källorna slut

Följande siffror förekommer ofta i svenska passivhusartiklar. Vi har sökt efter belägg och inte hittat något, och skriver därför inte ut dem som fakta:

• Merkostnaden i procent för att bygga passivhus i stället för ett hus på myndighetsnivå. Ingen officiell svensk källa anger någon procentsats. Boverkets konsekvensutredning till BFS 2026:9 innehåller kostnadsoptimala beräkningar, men inte en merkostnad för passivhusnivå.
• Återbetalningstiden. Utan en belagd merkostnad går den inte att räkna ut. Har du en offert på bordet kan du räkna själv: merkostnaden delad med den årliga besparingen i tabellen ovan ger en grov payback utan ränta.
• Priset på FTX-ventilation, passivhusfönster, köldbryggefri konstruktion och tilläggsisolering. Här finns bara branschprislistor, inga myndighetskällor.
• Marknadsvärdepremien för ett certifierat passivhus. Vi har inte hittat någon studie som belägger den.
• Fjärrvärmepriset 2026. SCB:s eltabell är verifierad, men vi har inte hittat en myndighetskälla för fjärrvärmepris, så någon fjärrvärmekalkyl står inte här.
• PHI:s certifieringskostnad i Sverige. PHI:s kriteriedokument innehåller ingen prislista; priset sätts av enskilda certifierare.
• Kommunala stöd för energieffektivt byggande. Vi har inte kunnat bekräfta ett enda konkret exempel och påstår därför inte att sådana finns.

Ta med avdragen, avgiften och lånetaket i kalkylen

Något särskilt passivhusstöd finns inte. Däremot finns fyra poster som påverkar ett energieffektivt nybygge påtagligt, och en av dem, fastighetsavgiften, saknas nästan alltid i jämförelser.

Källor: Skatteverket (grön teknik, rot och rut, fastighetsavgift) och regeringens pressmeddelande om ändrade amorteringskrav och bolånetak. Beloppet 156 375 kr är uträknat av oss som 15 × 10 425 kr och är en illustration vid dagens takbelopp. Taket räknas om årligen.

Två detaljer är lätta att missa. Grön teknik gäller uttryckligen även byggnad under uppförande som när den är färdig ska vara småhus eller ägarlägenhet. Solcellerna kan alltså sättas upp under bygget och ändå ge reduktion. Och summan av rot- och rutreduktionerna får inte överstiga summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsavgift och fastighetsskatt, vilket i praktiken sätter ett eget tak för den som har låg inkomst. Läs mer i vår guide om skattereduktion för solceller, i rotavdragsguiden och i guiden om fastighetsavgift. Lånesidan går vi igenom i guiden om de nya bolånereglerna.

Placera huset rätt på energiskalan

Energiklassen i energideklarationen är relativ: den utgår från kravet på en ny byggnad av samma slag. Klass C motsvarar alltså dagens nybyggnadskrav, och E är vanligast bland äldre byggnader.

Källa: Boverket, energideklarationens innehåll. Räkneexempel: ett småhus över 130 m² Atemp har enligt BBR 31 kravet 90 kWh/m² och år, vilket ger klass A vid högst 45 kWh/m², enligt vår uträkning. Från 1 oktober 2026 ändras både kravmåttet och förordningen om energideklarationer.

Energiklass A0 kräver två saker, inte en

A0 infördes 25 maj 2026 genom BFS 2026:2, en ändring i BFS 2007:4 (BED), och representerar nollutsläppsbyggnad. Kravet är att byggnaden ska ha energiprestanda motsvarande klass A och att energin inte får komma från förbränning av fossila bränslen på plats. Ett passivhus får alltså inte A0 automatiskt. Certifieringen säger ingenting om vad som eldas på tomten.

Boverket har dessutom sagt uttryckligen att definitionen av nollutsläppsbyggnad och kraven för A0 kommer att ändras senare under 2026. Den nuvarande definitionen är temporär. Bygger du med A0 som mål bör du alltså kontrollera regeln på nytt innan deklarationen upprättas.

När energideklarationen ska finnas

Nya byggnader ska energideklareras senast två år efter att byggnaden tagits i bruk första gången. Säljs eller hyrs byggnaden ut inom den tiden ska det ändå finnas en energideklaration. Den är giltig i tio år. Ägare av egnahem, alltså villa eller radhus, behöver annars inte upprätta någon förrän byggnaden ska säljas. Energiprestandan ska anges vid annonsering enligt lagen om energideklaration för byggnader, SFS 2026:744. Mer om detta i vår guide om energideklaration 2026.

Sju steg om du ska bygga passivhus

1. 1

   Bestäm vilket regelverk bygget hamnar under

   BBR (BFS 2011:6) upphävs 1 oktober 2026 genom BFS 2026:9. Den upphävda BBR får ändå tillämpas om bygglovsansökan eller anmälan kommit in till kommunen före 1 oktober 2027, eller om arbeten som varken kräver lov eller anmälan påbörjas före det datumet. Väljer du den vägen måste samtliga äldre bestämmelser tillämpas. Du får inte plocka russinen ur två regelverk.

2. 2

   Räkna ut myndighetskravet för din kommun

   Från 1 oktober 2026 mäts energiprestandatal, Etal, i kWh per m² och år. För en- och tvåbostadshus med Atemp minst 130 m² är kravet 18 + 72 × Fgeo som nära-nollenergibyggnad och 17 + 64 × Fgeo som nollutsläppsbyggnad. Fgeo anges per kommun i BFS 2026:9 bilaga 3, till exempel Stockholm 1,0, Göteborg 0,9, Malmö 0,8, Gävle 1,1 och Kiruna 1,8.

3. 3

   Välj nivå: FEBY Guld, Silver eller Brons

   FEBY 18 styr på värmeförlusttal vid dimensionerande vinterutetemperatur: Guld 14, Silver 19 och Brons 22 W per m² Atemp för byggnader över 600 m². För mindre byggnader höjs kravet med (600 − Atemp) delat med 110, vilket för en villa på 130 m² ger Guld cirka 18,3 W per m². FEBY Guld motsvarar enligt FEBY nivån passivhus i FEBY12.

4. 4

   Projektera mot värmeförlusttalet, inte mot en U-värdeslista

   FEBY 18 innehåller inga numeriska U-värdeskrav, inget procentkrav på värmeåtervinning och inget gränsvärde för köldbryggor. Köldbryggor och ventilationsaggregatens verkningsgrad ska dokumenteras i beräkningen men styrs via värmeförlusttalet. Beräkningen ska göras i programmet Energihuskalkyl, med klimatfiler för perioden 1991–2020 och DVUT från Boverkets DVUT-lista.

5. 5

   Planera lufttäthetsprovningen tidigt

   FEBY 18 kräver luftläckning q50 högst 0,30 l/s per m² omslutande area vid 50 Pa enligt SS-EN ISO 9972:2015, som genomsnitt för byggnaden. För en- och tvåplanshus får kravet alternativt anges som högst 0,67 l/s per m² Atemp. Enheten är l/s per m², inte omsättningar per timme. Storheten n50 hör till PHI.

6. 6

   Bestäm om huset ska certifieras eller bara projekteras

   FEBY skiljer på tre påståenden: projekterat enligt FEBY är en egendeklaration utan granskning, certifierat betyder att bygghandlingarna granskats av ett granskningsorgan och verifierat att kraven dessutom styrkts av tredje part genom mätningar. Ansökan om certifiering ska om möjligt komma in senast ett år efter att byggnaden tagits i drift.

7. 7

   Räkna hem avdragen och avgifterna

   Skattereduktionen för grön teknik är 15 procent för nätanslutna solceller och 50 procent för batterilager och laddningspunkt, högst 50 000 kr per person och år, och gäller även byggnad under uppförande. Nybyggda småhus med värdeår 2012 eller senare är befriade från kommunal fastighetsavgift i 15 år. Från 1 april 2026 är bolånetaket 90 procent, vilket sänker kontantinsatsen till 10 procent.

Undvik de vanliga misstagen

Anpassa efter situationen

Du ska bygga en villa

Börja med två datum och ett tal: när ansökan lämnas in, vilket avgör regelverk, och Fgeo för kommunen, vilket avgör kravnivån. Räkna sedan FEBY:s småhustillägg. En villa på 130 m² får ett Guldkrav på cirka 18,3 W/m² i stället för 14, vilket gör nivån betydligt mer nåbar än rubriktalet antyder. Certifieringen kostar enligt FEBY:s prislista cirka 9 600 kr exklusive moms för ett hus under 600 m².

Du ska köpa ett hus som annonseras som passivhus

Fråga efter vilket av de tre orden som gäller: projekterat, certifierat eller verifierat. Bara det sista innebär att kraven är styrkta genom mätningar av tredje part. Be också om lufttäthetsprotokollet och kontrollera enheten. Står det l/s per m² är det FEBY, står det omsättningar per timme är det PHI. Och läs energideklarationen: klassen är relativ mot nybyggnadskravet, så ett gammalt hus med klass C är något helt annat än ett nytt hus med klass C.

Du ska renovera ett befintligt hus

Sikta på EnerPHit i stället för passivhus, eftersom det är den standard som faktiskt gäller befintliga byggnader. Komponentkraven för större delen av Sverige är vägg U högst 0,15 W/m²K, installerat fönster-U högst 0,85 till 1,10 beroende på lutning och minst 75 procent värmeåtervinning, som medelvärde för hela byggnaden. I norra Sverige skärps de till 0,12 respektive 0,65 till 0,80 och 80 procent. På myndighetssidan gäller de mildare Etal-nivåerna för redan uppförda byggnader: 20 + 80 × Fgeo för ett hus över 130 m². Praktiska val i renoveringen tar vi upp i guiden om hållbar renovering och i värmepumpsguiden.

Du bygger flerbostadshus

Kravformeln är 40 + 35 × Fgeo som nära-nollenergibyggnad och 39 + 29 × Fgeo som nollutsläppsbyggnad, och Um är 0,40 W/m²K. Här slår FEBY:s krav igenom utan småhustillägg så snart byggnaden passerar 600 m²: Guld 14, Silver 19 och Brons 22 W/m² Atemp. Kontrollplan är skallkrav över 600 m², och installationskravet är minst 8 pluspoäng i stället för 5.

Vanliga frågor om passivhus

Källor

• BFS 2026:9 är Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader. Vi använder bilaga 1 tabell 1, bilaga 2 tabell 1–6, bilaga 3 tabell 1 samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
• BBR 31 (BFS 2024:14) med tabell 9:2a och 9:2b, avsnitt 9:26 och tabell 9:92. Gäller till och med 30 september 2026.
• Boverket om de nya byggreglerna med tidplan och vad som gäller under övergången.
• Boverket om direktivet för byggnaders energiprestanda med EPBD-tidplan och svenskt genomförande.
• Boverket om nya energiklassen A0 med BFS 2026:2, krav och kommande ändring.
• FEBY 18, kravspecifikation (uppdaterad februari 2024) med värmeförlusttal, årsenergi, lufttäthet, övriga skallkrav och beräkningskrav.
• FEBY om byggda hus med certifierad stock till och med april 2024.
• FEBY om certifikat och verifikat med de tre påståendenivåerna och varumärkesskyddet. Prislistan är daterad 7 februari 2020.
• PHI, Criteria for Buildings, version 10c (2023-01-20) med passivhuskriterier, Classic/Plus/Premium, EnerPHit-komponentkrav och TFA-definitionen.
• SCB om priser för nyproducerade bostäder med byggnadspris per kvm och tabellen PrisPerAreorSM04. Elpriserna kommer ur tabellen SSDHalvarElHus.
• Energimyndighetens energistatistik för småhus 2024 med 90,5, 39 och 110 kWh/m² samt 29,0 TWh.
• Skatteverket om grön teknik, rot och rut och fastighetsavgift med procentsatser, tak och 15-årsbefrielsen.