Energideklarationen är en obligatorisk handling vid bostadsförsäljning, uthyrning av hela byggnader och för all nyproduktion. Den klassificerar byggnaden från A till G (samt A0 från 2026 för nollutsläppshus), gäller i 10 år och kostar normalt 4 000–12 000 kr beroende på byggnadstyp. Här är allt du behöver veta — verifierat mot Boverket och Lag (2006:985).
En energideklaration är ett officiellt dokument som beskriver hur energieffektiv en byggnad är. Den anger byggnadens energianvändning i kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m²/år), klassificerar byggnaden i en skala från A (bäst) till G (sämst), samt — sedan 25 maj 2026 — en helt ny klass A0 för nollutsläppsbyggnader. Deklarationen innehåller dessutom konkreta förslag på åtgärder för att förbättra energiprestandan.
Lagstiftningen som styr deklarationen är Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, kompletterad med Förordning (2006:1592). Lagen genomför EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD, Energy Performance of Buildings Directive) i svensk rätt. Ansvarig myndighet är Boverket, som driver registret där alla deklarationer registreras och hålls offentliga.
Syftet med deklarationen är trefaldigt: (1) ge köpare och hyresgäster transparent information om driftkostnader och miljöprestanda innan de signerar avtal, (2) stimulera energieffektivisering av Sveriges befintliga byggnadsbestånd, och (3) bidra till EU:s klimatmål om ett klimatneutralt byggnadsbestånd 2050. Med EU:s reviderade EPBD-direktiv från 2024 har deklarationen fått en helt ny tyngd — den blir grunden för stegvisa krav på minimiklass vid försäljning från 2030.
Det räcker inte att en certifierad expert skriver en rapport — deklarationen måste registreras i Boverkets databas (gripen.boverket.se) för att bli juridiskt giltig. Du som beställare får en kopia på e-post och deklarationen blir omedelbart sökbar för allmänheten via boverket.se. Spara ditt deklarations-ID — det krävs vid försäljning, ansökan om gröna bolån och vid framtida förfrågningar.
Energideklarationen är obligatorisk i fem situationer enligt Lag (2006:985). I praktiken betyder det att de flesta som äger en bostad i Sverige kommer att stöta på kravet — antingen vid försäljning, uthyrning eller nybygge. Här är de fem situationerna i detalj.
Säljaren ansvarar enligt § 4 i lagen för att en giltig energideklaration finns vid försäljning. Den ska redan vid annonsering ange energiklass och åtgärdsförslag. Vid första visning ska själva deklarationen vara tillgänglig för spekulanter, och köparen ska få en kopia senast vid kontraktsskrivning. Om deklarationen saknas kan köparen efter sex månader låta upprätta en på säljarens bekostnad.
För bostadsrätter är det normalt bostadsrättsföreningen som är skyldig att ha en giltig deklaration på hela huset — du som enskild säljare av en lägenhet behöver inte beställa ny. Vid försäljning ska du som säljare hämta en kopia från föreningen eller direkt via Boverkets e-tjänst. Om föreningen saknar giltig deklaration ska den styrelse som ansvarar för förvaltningen ordna en — anmäl bristen till styrelsen i god tid.
Den som hyr ut en hel byggnad — t.ex. en hyresvärd som hyr ut ett helt flerbostadshus eller en lokalvärd — måste ha giltig deklaration. Notera att enskild lägenhetsuthyrning eller andrahandsuthyrning av en bostadsrätt inte omfattas — det är byggnaden som helhet som regleras. För kommersiella lokaler över 250 kvm som ofta besöks av allmänheten (kontor, butiker, restauranger) ska deklarationen dessutom synas tydligt i lokalen.
Den som uppfört byggnaden — eller låtit uppföra den för egen räkning — är skyldig att se till att en energideklaration upprättas senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Vid försäljning av nyproduktion ska en preliminär energideklaration eller energiberäkning finnas redan vid förhandsavtal — köparen har rätt att veta förväntad energiklass innan inflyttning. Från 2030 måste alla nya byggnader uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnad (klass A0) enligt EU:s reviderade EPBD-direktiv.
Byggnader över 250 kvm som ofta besöks av allmänheten — kommunhus, skolor, sjukhus, bibliotek, museer, köpcentra, sportanläggningar — måste ha en synlig energideklaration vid entrén. Syftet är att skapa medvetenhet om byggnaders energiprestanda och driva offentlig sektor mot energieffektivisering.
Lag (2006:985) gör undantag för: fritidshus som används mindre än fyra månader per år och har en uppvärmd area under 50 kvm; byggnader under 50 kvm oavsett funktion; industrilokaler och verkstäder där processen står för huvuddelen av energianvändningen; tillfälliga byggnader avsedda för bruk under två år eller kortare; samt byggnader som ska rivas inom kort. Tveka inte att kontrollera med Boverket om du är osäker — felaktigt undantag kan leda till sanktionsavgift.
En energideklaration är giltig i tio år enligt Lag (2006:985) § 8. Räknat från registreringsdatum hos Boverket — inte från besiktningsdatum eller bygglov. Efter 10 år måste en ny upprättas vid försäljning eller uthyrning. Vid större ombyggnad (tilläggsisolering, byte av värmesystem, fasadrenovering, stamrenovering) kan det vara klokt att göra ny tidigare för att rätt energiklass ska visas vid framtida försäljning.
Boverket lämnar inga officiella priser eftersom kostnaden bestäms av de certifierade energiexperterna på den fria marknaden. Priset varierar 25–50 % mellan leverantörer, och det är därför viktigt att begära minst två offerter innan du bokar. För en standardvilla ligger priset normalt mellan 4 000 och 8 000 kr; för en BRF beror totalkostnaden helt på fastighetens storlek och komplexitet.
| Byggnadstyp | Typisk kostnad | Kommentar |
|---|---|---|
| Lägenhet (enskild bostadsrätt) | 3 000–5 000 kr | BRF har normalt deklaration på hela huset — du betalar inget separat |
| Villa under 150 kvm | 4 000–6 000 kr | Vanligast för svenska småhus byggda 1960–2000 |
| Villa 150–250 kvm | 5 000–8 000 kr | Större hus med fler ytor att inspektera |
| Större villa eller fastighet | 7 000–12 000 kr | Över 250 kvm eller komplexa system |
| Mindre BRF (under 10 lgh) | 5 000–15 000 kr | Totalkostnad delas av hela föreningen |
| Större flerbostadshus | 15 000–50 000 kr | Beror på antal byggnader, system och area |
| Stort flerbostadshus med flera adresser | 30 000–100 000+ kr | Varje byggnad inspekteras separat |
Sveriges energiklassning bygger på Boverkets gränsvärden för byggnaders energiprestanda i kWh/m²/år, justerat för klimatzon. Sveriges fyra klimatzoner kompenserar för klimatskillnader — en villa i Kiruna kan ha samma energiklass som en i Malmö trots högre absolut energiförbrukning. Den 25 maj 2026 infördes en helt ny klass A0 för nollutsläppsbyggnader enligt EU:s reviderade EPBD-direktiv.
Ny klass införd 25 maj 2026 enligt EU:s reviderade EPBD-direktiv. Producerar lika mycket eller mer förnybar energi på plats än den förbrukar. Kombination av solceller, värmepump och passivhusstandard. Obligatorisk för alla nya byggnader från 2030.
Mycket energieffektivt. Nybyggda passivhus och hus med bergvärme + solceller. Lägst driftkostnad. Kvalificerar normalt för gröna bolån med rabatterad ränta.
Energieffektivt. Moderna byggnader (2010+) med god isolering, värmepump och kontrollerad ventilation. Driftkostnad cirka 30–40 % lägre än ett genomsnittligt svenskt hus.
Bra. Nyare hus 1990–2010 eller äldre hus med större energirenovering. De flesta nybyggda bostäder hamnar här utan särskilda gröna åtgärder.
Genomsnittligt. Här hamnar majoriteten av Sveriges bostäder — hus byggda 1970–1990 eller välunderhållna äldre hus. Förbättringspotential finns men byggnaden fungerar väl som den är.
Under genomsnittet. Äldre hus 1950–1970 utan genomgående energiåtgärder. Inom EU:s reviderade EPBD-direktiv från 2024 ska bostadsbeståndet uppgraderas till minst klass E senast 2030 vid försäljning.
Dåligt. Gamla hus utan tilläggsisolering, äldre uppvärmningssystem (direktverkande el, gammal olja). Höga driftkostnader och stora utsläpp. Måste enligt EPBD åtgärdas före 2030.
Mycket dåligt. Sämsta klassen. Stora energiförluster, oftast kombination av otät klimatskal, gammal panna och bristfällig ventilation. Akut åtgärdsbehov för att vara säljbart efter 2030.
Sverige är indelat i fyra klimatzoner enligt Boverkets byggregler (BBR): Klimatzon I (norr) — Norrbotten, Västerbotten, Jämtland — hårdast klimat och mest tillåten energianvändning per kvm för samma klass; Klimatzon II (mitt) — Dalarna, Gävleborg, Västernorrland; Klimatzon III (syd) — större delen av Svealand och Götaland, där majoriteten av Sveriges bostadsbestånd ligger; och Klimatzon IV (sydväst) — kustområden i Skåne, Halland, delar av Blekinge, mildast klimat med strängaste krav. Det innebär att en villa med energiklass C i Kiruna förbrukar mer absolut energi än en med klass C i Malmö — gränsvärdet är högre.
Mäklarstatistik och bankdata 2024–2026 visar att energiklassen påverkar bostadens slutpris betydligt. En förbättring med ett klassteg (t.ex. E → D) ger normalt 2–5 % högre värde, och för bostäder i klass A eller B kan premien vara 5–15 %. Effekten har förstärkts efter EU:s reviderade EPBD-direktiv 2024 — köpare räknar in framtida tvångsåtgärder i sitt bud.
Räkna med två veckor från beställning till färdig deklaration registrerad hos Boverket. I expressfall (3–7 dagar) tillkommer 30–50 % på priset. Här är de åtta stegen i detalj.
Energideklarationen får bara utföras av en certifierad energiexpert. Sök på Boverkets webbplats efter expert i ditt område, eller fråga din mäklare som ofta har upparbetade kontakter. Verifiera certifieringen — en deklaration utförd av okvalificerad person är juridiskt ogiltig.
Begär minst två offerter för att jämföra pris. Priset varierar 25–50 % beroende på leverantör. Skicka in basinfo: byggnadstyp (villa, BRF, lokal), area, byggnadsår, uppvärmningssystem och din kontaktinfo. Du får offert inom 1–3 dagar.
Samla ihop ritningar, energifakturor 12 månader bakåt (el, fjärrvärme, olja, ved), uppgifter om uppvärmningssystem, ventilationssystem och tidigare radonmätningar. Ju bättre underlag, desto kortare besök och mer korrekt deklaration.
Energiexperten besöker fastigheten och inspekterar isolering, fönster, klimatskal, värme- och ventilationssystem samt vattenförbrukning. Besöket tar normalt 1–3 timmar för en villa, längre för flerbostadshus. För enklare BRF-deklarationer kan delar av arbetet göras digitalt.
Experten beräknar byggnadens energiprestanda i kWh/m²/år (Atemp), justerar för klimatzon och hushållsel. Resultatet jämförs mot Boverkets gränsvärden för att fastställa energiklass A–G (eller A0 från 2026 för nollutsläppshus).
Experten ska enligt Lag (2006:985) lämna kostnadseffektiva åtgärdsförslag som kan förbättra energiprestandan — tilläggsisolering, byte av fönster, värmepump, FTX-ventilation. Förslagen är vägledande, inte tvingande, men ger en tydlig prioritering inför renovering.
Energiexperten registrerar deklarationen i Boverkets register (gripen.boverket.se). Den får ett unikt deklarations-ID och blir omedelbart sökbar för allmänheten via sokenergideklaration.boverket.se. Som ägare får du en kopia på e-post.
Vid försäljning är säljaren skyldig att redan vid annonsering ange byggnadens energiklass och åtgärdsförslag, samt vid första visning visa själva deklarationen för spekulanter. Köparen ska få en kopia senast vid kontraktsskrivning. Saknas deklarationen kan köparen efter 6 månader låta upprätta en på säljarens bekostnad.
Alla energideklarationer registreras i Boverkets databas GRIPEN (gripen.boverket.se) av certifierade energiexperter och blir omedelbart offentliga handlingar enligt offentlighetsprincipen. Det betyder att vem som helst — köpare, mäklare, journalister, forskare — kan söka upp deklarationen för en specifik fastighet.
Söktjänsten finns på sokenergideklaration.boverket.se. Du kan söka på fastighetsbeteckning, adress eller deklarations-ID. Resultatet visar energiklass, energiprestanda, åtgärdsförslag och giltighetstid. För utgångna deklarationer (äldre än 10 år) går det fortfarande att hämta historisk information som textbaserat registerutdrag.
Innan du går på visning: sök upp objektet på Boverkets e-tjänst. Du kan jämföra energiklass mot andra liknande objekt i området, se konkreta åtgärdsförslag och uppskatta framtida driftkostnader. Det är ett underutnyttjat verktyg som ger dig stor förhandlingsfördel — säljaren och mäklaren räknar inte alltid med att du är förberedd.
Energideklarationens kärna är beräkningen av byggnadens energiprestanda i kWh per kvadratmeter och år. Beräkningen tar hänsyn till sju huvudområden, som tillsammans ger den slutliga klassificeringen.
Typ av värmekälla (fjärrvärme, värmepump, direktverkande el, olja, ved, pellets), systemets effekt och verkningsgrad. Direktverkande el ger normalt sämre klass än bergvärme även vid identisk husisolering.
Tjocklek och U-värde på vind, väggar, golv, fönster och dörrar. För hus från 1970-talet är vinden och fönstren ofta de svagaste punkterna; för hus från 1990-talet är källarväggar och grundisolering vanligare brister.
Typ av ventilationssystem (självdrag, frånluft, FTX med värmeåtervinning), luftomsättning och filterstatus. FTX kan återvinna 60–85 % av frånluftens värme — stor påverkan på prestandan.
Beräknas separat och kan utgöra 20–30 % av total energianvändning i moderna välisolerade hus. Modernt VVC-system (varmvattencirkulation) med god isolering minskar förlusterna betydligt.
Solceller, solfångare, vindkraft på fastigheten räknas av från energiprestandan. Krävs för att nå klass A0 (nollutsläppshus). Måste dokumenteras med installationsbevis och produktionsdata.
Anges om mätning gjorts och vilket resultatet är. Under 200 Bq/m³ är godkänt enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. För småhus bör mätning göras vart 10:e år.
Energiexperten ska enligt Lag (2006:985) lämna kostnadseffektiva åtgärdsförslag i deklarationen. Här är de sex åtgärder som ger bäst effekt per krona — listade i ungefär rätt ordning enligt ROI. Många kvalificerar för ROT-avdrag (30 % skattereduktion på arbetskostnaden).
Den enklaste och mest kostnadseffektiva åtgärden för en normalvilla. Lös cellulosaisolering eller mineralull blåses ovanpå befintlig vindsisolering. ROT-avdrag gäller på arbetskostnaden (30 %, max 50 000 kr/person/år). Höjer ofta energiklassen ett steg.
Moderna treglasfönster med U-värde under 0,9 minskar värmeförlusten betydligt. Investeringen är stor men höjer både energiklass och bostadsvärde. Mest lönsamt på äldre hus med tvåglasfönster eller äldre fönster utan gasfyllning.
Bergvärme är dyrast men ger högst besparing. Luft-vattenvärmepump är billigare men presterar sämre vid extremkyla. Ersätter direktverkande el, olja eller ved och kan lyfta energiklassen 1–2 steg. Ger ofta gröna bolån.
Frånluftssystem med värmeåtervinning återvinner värmen från utgående luft. Behövs framförallt i välisolerade hus där frånluftspump inte räcker. Förbättrar både inomhusklimat och energiklass.
Enklast och billigast. Tätningslister runt fönster, dörrar, eluttag och vindsluckor. Kan göras själv eller via hantverkare. Ofta första steget innan dyrare åtgärder — utan tätt klimatskal går värmen ut oavsett hur mycket isolering du lägger på.
Egenproducerad förnybar energi räknas in i energiprestandan. Krävs i princip för att nå klass A0 (nollutsläppshus). Solskatten har slopats för anläggningar under 500 kW och grön avdrag (20 %) gäller på arbete och material vid installation.
Vid bostadsförsäljning är säljaren skyldig att ha en giltig energideklaration enligt Lag (2006:985). Skyldigheten är konkret: deklarationen ska finnas redan vid annonsering, energiklass och åtgärdsförslag ska anges i bostadsannonsen, själva deklarationen ska visas vid första visning, och köparen ska få en kopia senast vid kontraktsskrivning.
Kostnaden för deklarationen är avdragsgill som försäljningskostnad vid villaförsäljning — du minskar din kapitalvinst med deklarationsbeloppet vid deklarationen följande år. Spara kvittot. Vid bostadsrätt är det normalt föreningen som bekostat deklarationen och du behöver inte göra något — kontrollera bara att den är giltig (under 10 år gammal) genom att söka på fastighetsbeteckningen i Boverkets register.
För nybyggda bostäder gäller särskilda regler enligt Lag (2006:985) § 6. Den som uppfört byggnaden, eller låtit uppföra den för egen räkning, är skyldig att se till att en energideklaration upprättas senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Vid försäljning av nyproduktion ska en preliminär energideklaration eller energiberäkning finnas redan vid förhandsavtal — köparen har rätt att veta förväntad energiklass innan inflyttning.
Den 25 maj 2026 trädde nya regler i kraft enligt EU:s reviderade direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD, 2024 års revision). Den viktigaste nyheten är införandet av en helt ny klass: A0 för nollutsläppsbyggnader. En nollutsläppsbyggnad är en byggnad som över året producerar lika mycket eller mer förnybar energi på plats än den förbrukar — oftast genom en kombination av solceller, värmepump och extremt effektiv isolering (passivhus-standard).
Klassificeringen A0 är frivillig för befintliga byggnader men blir obligatorisk för alla nya byggnader från 2030. Byggnader som uppnår A0 kan kvalificera för gröna bolån med rabatterad ränta hos flera svenska storbanker.
EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD) reviderades 2024 och genomförs nu stegvis i svensk lagstiftning. De viktigaste tidsgränserna för dig som äger bostad i Sverige:
Kraven gäller vid försäljning eller större renovering — du tvingas alltså inte uppgradera enbart för att du bor kvar. Men om du planerar att sälja inom 5–10 år är det klokt att börja åtgärda nu: efterfrågan på energieffektiva bostäder ökar och kostnaden för åtgärder förväntas stiga med tiden. Med ROT-avdrag och kommande gröna stöd blir det betydligt billigare än vid en akut renovering 2029.
En energideklaration är ett dokument som beskriver en byggnads energianvändning per kvadratmeter och år (kWh/m²/år), klassificerar byggnaden i en skala från A till G (samt A0 från 2026 för nollutsläppshus) och föreslår kostnadseffektiva åtgärder för bättre energiprestanda. Deklarationen registreras hos Boverket, är offentlig och gäller i 10 år. Den styrs av Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader.
En energideklaration är giltig i 10 år från det datum den registrerades hos Boverket, enligt Lag (2006:985) § 8. Efter giltighetstidens utgång måste en ny deklaration upprättas om byggnaden ska säljas, hyras ut eller om det krävs av annan anledning. Du kan fortfarande hämta information ur den gamla deklarationen som textbaserat registerutdrag via Boverkets e-tjänst, men den räknas inte längre som giltig vid försäljning.
För en villa kostar energideklarationen normalt 4 000–8 000 kr beroende på storlek. För en mindre BRF (under 10 lägenheter) ligger totalkostnaden på 5 000–15 000 kr som fördelas på hela föreningen. Stora flerbostadshus kan kosta 30 000–100 000 kr. Priset varierar 25–50 % mellan leverantörer — begär minst två offerter. Boverket lämnar inga officiella priser eftersom kostnaden bestäms av de certifierade energiexperterna på den fria marknaden.
Säljaren ansvarar för att en giltig energideklaration finns vid försäljning, enligt Lag (2006:985). Vid bostadsrätt är det normalt bostadsrättsföreningen som ordnar deklarationen för hela huset — du som enskild medlem behöver inte göra någon själv. Säljaren ska redan vid annonsering ange energiklass och åtgärdsförslag, samt vid första visning ha själva deklarationen tillgänglig. Saknas deklarationen kan köparen efter sex månader låta upprätta en på säljarens bekostnad.
Ja. Den som uppfört byggnaden, eller låtit uppföra den för egen räkning, är skyldig att se till att en energideklaration upprättas senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Vid försäljning av nyproduktion ska en preliminär deklaration eller energiberäkning finnas redan innan inflyttning. Från 2030 måste alla nya byggnader uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnad (A0) enligt EU:s reviderade EPBD-direktiv.
Klass A betyder ≤ 50 kWh/m²/år (mycket energieffektivt — passivhus med bergvärme och solceller). Klass G betyder över 200 kWh/m²/år (mycket dåligt — gamla otäta hus med direktverkande el eller gammal olja). På en typvilla på 140 kvm motsvarar det 7 000 kWh/år (klass A) jämfört med över 28 000 kWh/år (klass G) — en faktiska elkostnadsskillnad på 30 000–60 000 kr per år. Klass A0 (ny från 2026) gäller nollutsläppshus som producerar lika mycket eller mer förnybar energi som de förbrukar.
Sök i Boverkets register över certifierade energiexperter (boverket.se/sv/energideklaration/for-energiexperter/). Verifiera att certifieringen är aktuell — den måste förnyas regelbundet. Be om referenser, jämför pris (begär 2–3 offerter), kontrollera att experten har erfarenhet av just din typ av byggnad (villa, BRF, lokal). En icke-certifierad person får inte upprätta en juridiskt giltig deklaration. Mäklare och bostadsrättsförvaltare har ofta upparbetade kontakter och kan rekommendera.
Du kan inte överklaga själva energiklassen i traditionell mening, men om du anser att deklarationen är felaktig kan du begära en omräkning av samma expert med kompletterande underlag (energiräkningar, ritningar). Om du misstänker att experten gjort fel eller varit oaktsam kan du anmäla till Boverket som har tillsyn över certifierade energiexperter. I allvarliga fall kan certifieringen dras in. Du har också rätt att beställa en ny deklaration av en annan expert — den blir den nya gällande om den registreras hos Boverket.
En BRF betalar mellan 5 000 och 50 000 kr för en energideklaration, beroende på antal byggnader, total area och systemkomplexitet. Mindre BRF (under 10 lägenheter) ligger normalt på 5 000–15 000 kr. Större föreningar med flera adresser eller komplexa värme- och ventilationssystem kan kosta 30 000–100 000+ kr. Kostnaden bokförs som driftskostnad och fördelas via avgifterna. Föreningen är skyldig att ha en giltig deklaration synlig i trapphuset om huset har över 250 kvm uppvärmd area och är öppen för allmänheten.
Idag — nej. Du har ingen lagstadgad skyldighet att förbättra ditt hus enbart för att du bor i det. Men EU:s reviderade EPBD-direktiv från 2024 inför stegvisa krav: vid försäljning eller större renovering ska bostäder uppgraderas till minst klass E senast 2030 och klass D senast 2033. Om du planerar att sälja inom 5–10 år är det ekonomiskt klokt att börja åtgärda nu — efterfrågan på energieffektiva bostäder ökar och åtgärdskostnaderna stiger med tiden. Med ROT-avdrag (30 %) blir det dessutom betydligt billigare än vid en akut renovering 2029.
En energideklaration ska upprättas på nytt vart tionde år, eller tidigare om byggnaden genomgår större ombyggnad/renovering som påverkar energiprestandan (t.ex. tilläggsisolering, byte av värmesystem, fasadrenovering, stamrenovering med ventilationsbyte). Det finns inget krav att uppdatera deklarationen "i förebyggande syfte" om byggnaden är oförändrad — den befintliga deklarationen gäller hela 10-årsperioden, även om du sålt eller byggt om. Vid större renovering bör du dock göra en ny för att rätt energiklass ska visas vid framtida försäljning.
Ja, betydligt. Mäklarstatistik och studier från Skandinaviska banker visar att bostäder med energiklass A eller B säljs till 5–15 % högre pris än motsvarande bostäder med klass E–G. På en bostad värd 4 Mkr motsvarar det 200 000–600 000 kr i prisskillnad. Effekten har stärkts efter EU:s skärpta EPBD-direktiv 2024 — köpare räknar in framtida tvångsåtgärder i sitt bud. Bostäder i klass A–B kvalificerar dessutom för "gröna bolån" med 0,1–0,3 procentenheter lägre ränta hos flera banker (SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken).
Säljaren bryter mot Lag (2006:985) om en giltig deklaration saknas vid försäljning. Boverket kan utfärda sanktionsavgift och i vissa fall kräva att säljaren bekostar en deklaration i efterhand. Som köpare har du efter sex månader rätt att låta upprätta en deklaration på säljarens bekostnad. Avsaknaden är också en röd flagga som motiverar prisförhandling — det kan signalera att säljaren vill dölja energiproblem eller saknar koll på sina skyldigheter. Kräver du deklaration i tid kan det bli en stark förhandlingsposition.
Ja. Alla energideklarationer registreras i Boverkets register (gripen.boverket.se) och är offentliga handlingar. Du kan söka och ladda ner deklarationer gratis via Boverkets e-tjänst på sokenergideklaration.boverket.se. Sök på fastighetsbeteckning eller adress för att hitta aktuell deklaration. Det är ett kraftfullt verktyg vid bostadsköp — du kan kontrollera energiprestanda redan innan visning och jämföra mellan objekt. Även utgångna deklarationer går att hämta som textbaserat registerutdrag.
Den här guiden är verifierad mot Boverkets officiella vägledning, Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader och Förordning (2006:1592). Statistik och prisuppgifter har triangulerats mot flera marknadsaktörer 2026.
Sveriges riksdag — lagtext, inkl. 10-årsregeln (§ 8) och nybyggnads-skyldigheten.
Boverket — myndigheten som ansvarar för registret och certifieringen.
Officiell vägledning om vilka byggnader som omfattas och undantag.
Offentligt register — sök på fastighetsbeteckning eller adress.
Den officiella databasen där certifierade energiexperter registrerar deklarationer.
Tillämpningsförordningen — kompletterar lagen med detaljregler.