Driftkostnad villa 2026 — 4 330 kr i månaden, post för post

Vad driftkostnad är — och vad SCB räknar in

Driftkostnad är vad bostaden kostar att använda och äga månad för månad, oberoende av hur den är finansierad. Uppvärmning, hushållsel, vatten och avlopp, sophämtning, villaförsäkring och kommunal fastighetsavgift. Ränta och amortering hör inte hit — de ändras när du lägger om lånet, driften gör det inte.

SCB mäter ett vidare begrepp: total boendeutgift. Där ingår ränta, amortering, drift och underhåll, justerat för skatteeffekterna av ränteavdraget och fastighetsavgiften. För äganderätter i småhus på 101–120 kvm var den 134 010 kr under 2024. Driften är alltså en del av boendeutgiften, inte samma sak.

• Drift: uppvärmning, hushållsel, vatten och avlopp, sophämtning, villaförsäkring, kommunal fastighetsavgift, sotning och brandskyddskontroll, samfällighetsavgift där sådan finns.
• Underhåll: tak, fasad, fönster, installationer och vitvaror. Kommer i klumpar snarare än varje månad, men ur samma plånbok.
• Kapitalkostnad: ränta och amortering. Räknas separat och styrs av räntan och belåningsgraden.
• Engångskostnader vid tillträdet: stämpelskatt 1,5 procent av underlaget för lagfarten plus 825 kr i expeditionsavgift. Det är inte drift, men det ska finnas med i kontantbehovet.

En villa på 120 kvm hamnar i SCB:s intervall 101–120 kvm. Det är den storlek den här sidan räknar på, med 121–140 kvm som jämförelse.

Källa: SCB, statistiknyhet "Hushållens boendeutgifter 2024" (publicerad 2025-11-19) och Statistikdatabasen HE0202T14. Stämpelskatt och expeditionsavgift: Lantmäteriet.

Vad en villa faktiskt kostar i drift

Det här är inte en uppskattning utan utfall: vad svenska småhusägare betalade under 2024, uppmätt av SCB i undersökningen av hushållens boendeutgifter.

Uppvärmningen är den tunga posten: 21,4 procent av hela boendeutgiften för den här storleken. Avgifterna för vatten, avlopp och sophantering står för 8,6 procent och villaförsäkringen för 2,9 procent. Underhåll och reparation är 19,9 procent — nästan lika mycket som uppvärmningen.

Att 121–140 kvm har lägre total boendeutgift än 101–120 kvm beror inte på driften — där är de större husen dyrare. Skillnaden ligger i de övriga delarna av boendeutgiften, framför allt ränta och amortering. SCB redovisar inte orsaken, så vi spekulerar inte om den.

För storleken 121–140 kvm summerar de fyra driftposterna till 54 086 kr per år, alltså 4 507 kr i månaden, mot 51 965 kr och 4 330 kr för 101–120 kvm. Skillnaden i ren drift mellan de två storlekarna är mindre än 200 kr i månaden. Det är byggår, uppvärmningssätt och kommun som avgör nivån, inte tjugo kvadratmeter.

Källa: SCB, Statistikdatabasen HE0202T14, "Utgifter och utgifters andel av total boendeutgift för äganderätter i småhus efter bostadsarea", 2024. Tabellinnehåll: utgifter i kronor (medelvärden) samt antal hushåll med respektive utgiftsslag. Summeringen till 51 965 kr och 78 656 kr är vår egen — SCB redovisar posterna var för sig.

Vad en kilowattimme kostar 2026

Priset du betalar består av fyra delar: elhandelspriset, elnätsavgiften, energiskatten och moms på alltihop. SCB:s senast publicerade totalpris för en elvärmd villa gäller andra halvåret 2025.

Två saker har hänt sedan dess. Energiskatten sänktes till 36,0 öre per kWh den 1 januari 2026, och elnätspriserna höjdes. SCB har ännu inte publicerat något totalpris för 2026, så tabellen nedan är vår egen beräkning på SCB:s komponenter och Skatteverkets skattesats. Samma metod körd på andra halvåret 2025 ger exakt SCB:s 209,21 öre — det är kontrollen på att den håller.

Elområdesgränsen går inte där många tror. SE3 sträcker sig från Gävle förbi Stockholm ned till norra Ölands spets, och på västsidan från Dalarna ned till mellersta Halland. Stockholm, Göteborg och Uppsala ligger alla i SE3. Malmö och Helsingborg ligger i SE4. En villa i Göteborg betalar alltså SE3-pris, inte SE4-pris — skillnaden är cirka 4 500 kr per år vid 20 000 kWh.

Mindre villor betalar mer per kilowattimme

Ett hushåll med förbrukning 5 000–14 999 kWh betalade 239,84 öre per kWh under andra halvåret 2025 — mer än den elvärmda villan på 209,21 öre. Skälet är nätavgiften: den fasta delen slås ut på färre kilowattimmar. Ett hus utan elvärme har alltså högre pris per kWh men lägre räkning, eftersom det köper mindre el.

Rörligt eller fast — vad statistiken visar

Januari 2026 var dyrt på rörligt avtal i hela landet. I juli hade det rörliga priset i SE1 fallit till 28,4 öre medan ettårigt fastpris låg på 80,2 öre. Spridningen mellan norr och söder var störst i juli: 28,4 öre i SE1 mot 99,1 öre i SE4. Ett årsmedelvärde döljer den här rörelsen, och det är därför en enda elräkning aldrig räcker som underlag.

Källa: SCB, Statistikdatabasen EN0301 — priser på el för hushåll (halvår), elnätspriser per 1 januari samt elhandelspriser efter avtalstyp, elområde och kundkategori (månad). Energiskattesatsen: Skatteverket, "Sänkt skatt på el 1 januari 2026". Elområdesindelningen: Vattenfall och Göteborg Energi — branschkällor, eftersom Svenska kraftnät publicerar indelningen som karta och inte som kommunlista. Totalpriserna för 2026 är vår beräkning, inte publicerad statistik.

Hur mycket el en villa drar

Genomsnittligt småhus använde 90,5 kWh per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten under 2024. För 120 m² blir det ungefär 10 900 kWh — och då är hushållselen inte inräknad.

Byggåret slår hårdare än storleken. Ett småhus byggt 2021 eller senare använder 39 kWh per kvadratmeter, ett byggt 1940 eller tidigare 110 — nästan tre gånger så mycket. Ett hus på 100 kvm från 1940 eller tidigare landar därmed på 11 000 kWh, ett nybyggt på 200 kvm på 7 800 kWh. Det äldre och mindre huset drar mest.

Finansinspektionen räknar med 20 000 kWh per år för en genomsnittsvilla i sin bolånerapport. Den siffran avser hela elanvändningen, inte bara uppvärmning och varmvatten, och det är den nivå Finansinspektionen använder när den räknar på bostadsköparnas marginaler.

Källa: Energimyndigheten, "Ny energistatistik för småhus", statistik för 2024. Antagandet 20 000 kWh: Finansinspektionen, "Den svenska bolånemarknaden", 2 april 2025, bilaga 2. Uträkningen 120 m² × 90,5 kWh/m² är vår egen.

Vatten, avlopp och sophämtning

Genomsnittlig VA-avgift för ett enbostadshus är 12 549 kr för 2026, alltså 1 046 kr i månaden. Det är en höjning med 7,8 procent — drygt 905 kr — jämfört med 2025. Måttet avser Typhus A: ett normalt enbostadshus med förbrukning för två vuxna och två barn.

Spridningen mellan kommuner är den regionala skillnad som slår hårdast. Mellan dyraste kommunen (Trosa) och billigaste (Fagersta) skiljer det 480 procent, motsvarande 20 300 kr per år för samma hustyp — mer än hela skillnaden i elkostnad mellan SE1 och SE4 vid 20 000 kWh. Den skillnaden går inte att gissa sig till — kommunens VA-taxa ligger på kommunens eller VA-bolagets webbplats och tar två minuter att slå upp.

SCB:s post för avgifter var 11 554 kr under 2024 för storleken 101–120 kvm. Den posten innehåller VA och sophantering tillsammans och är ett medelvärde över alla hushåll, med olika hushållsstorlek och förbrukning. Svenskt Vattens 12 549 kr är i stället ett standardiserat typhus efter höjningen till 2026. Talen mäter inte samma sak och ska inte läggas ihop. Räknar du på ett bestämt hus använder du kommunens egen taxa.

Källa: Svenskt Vatten, "VA-taxa 2026: vad kostar ditt vatten – och varför?". SCB, Statistikdatabasen HE0202T14 (2024) för den sammanslagna posten avgifter.

Fastighetsavgiften — posten som saknas i de flesta kalkyler

Varje villaägare som inte har ett nybyggt hus betalar kommunal fastighetsavgift, och den saknas i nästan varje driftkostnadsuppställning som publiceras. Avgiften är 0,75 procent av taxeringsvärdet, men aldrig mer än takbeloppet.

Takbeloppet 10 425 kr motsvarar 869 kr i månaden. Hus med ett taxeringsvärde över 1 390 000 kr betalar exakt takbeloppet, oavsett hur mycket högre värdet är. SCB:s utfall visar samtidigt att den genomsnittliga faktiskt betalda avgiften var lägre: 7 912 kr för storleken 101–120 kvm och 7 933 kr för alla areor under 2024. Skillnaden förklaras av att många hus ligger under takunderlaget och att nybyggda hus är helt befriade.

Hus byggda 2012 eller senare betalar ingen fastighetsavgift alls de första 15 åren. Köper du nyproduktion är det viktigt att veta vilket år befrielsen tar slut — då tillkommer upp till 869 kr i månaden i en kalkyl där posten dittills stått på noll.

För småhus på ofri grund gäller 0,75 procent men med halva takbeloppet på varje del: högst 5 212 kr för själva småhuset och högst 5 212 kr för tomtmarken.

Reglerna i sin helhet, inklusive pensionärernas begränsningsregel, finns i vår guide om fastighetsavgift.

Källa: Skatteverket, "Kommunal fastighetsavgift kalenderåren 2008 och 2018–2026" (2025-11-11), tabell 1–3, samt "Belopp och procentsatser för inkomståret 2026". Faktiskt betald avgift: SCB, Statistikdatabasen HE0202T14 (2024).

Villaförsäkring, sotning och brandskyddskontroll

Villaförsäkringen kostade i genomsnitt 3 861 kr per år för storleken 101–120 kvm under 2024, alltså 322 kr i månaden, eller 2,9 procent av boendeutgiften. För alla areor var snittet 4 029 kr.

Konsumentverkets referensvärden för hemförsäkring, 150–350 kr i månaden beroende på hushållsstorlek, avser uttryckligen ett hushåll i lägenhet och bygger på premier i en medelstor stad med 50 000–200 000 invånare. De går inte att använda för villa. Ta in en egen offert — säljarens premie speglar säljarens hushåll, ålder och skadehistorik, inte ditt.

Sotning och brandskyddskontroll är två olika saker

Sotningens frister och taxa beslutas av kommunen. Brandskyddskontrollens frister beslutas av staten genom MSBFS 2014:6, medan taxan även där sätts av kommunen. Brandskyddskontrollen är inte årlig.

Källa: SCB, Statistikdatabasen HE0202T14 (2024) för försäkringspremien. Konsumentverket, "Hushållskostnader 2026" för referensvärdena. MSB, "Sotning och brandskyddskontroll" samt MSBFS 2014:6 för fristerna.

Energideklarationen — och felet nästan alla gör

Energiklassen är inte kilowattimmar per kvadratmeter. Den är en procentandel av det krav som skulle gälla om byggnaden uppfördes i dag, mätt som primärenergital. Den förväxlingen är vanlig, den fanns tidigare på den här sidan, och den ger fel svar varje gång.

Klass C betyder alltså att huset ligger på ungefär den nivå som krävs vid nybyggnad i dag. Vad den nivån är i kilowattimmar beror på husets storlek.

Ny klass A0 från 25 maj 2026

Skalan har fått ett steg till i toppen. A0 står för nollutsläppsbyggnad och kräver tre saker samtidigt: energiprestanda motsvarande klass A, att energin inte kommer från förbränning av fossila bränslen på plats, och att installationssystemen kan reagera på externa signaler så att byggnaden kan anpassa sin energianvändning.

Giltighet, och när deklarationen måste finnas

En energideklaration är giltig i tio år. Ägare av egnahem — villor och radhus som inte ägs av en bostadsrättsförening — behöver inte upprätta någon förrän byggnaden ska säljas. Det betyder att ett hus kan sakna deklaration helt fram till försäljningen, och att en deklaration du får se kan vara nio år gammal och gjord före ett byte av värmesystem.

Det här står i deklarationen och är värt att läsa rad för rad:

• Energiklass och primärenergital, samt det krav som skulle gälla vid nybyggnad.
• Specifik energianvändning och energianvändningen uppdelad på uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsel.
• Värmesystem och uppvärmd area, Atemp.
• Om radonmätning är utförd och vilket värde som uppmättes.
• Om obligatorisk ventilationskontroll, OVK, är utförd.
• Åtgärdsförslag från energiexperten, och expertens namn.

Åtgärdsförslagen är den mest underskattade delen. Står det "tilläggsisolera vinden" eller "byt fönster" är det en kostnad du ärver, och den hör hemma i budet — inte i en förhoppning om att den löser sig.

Mer om vad deklarationen innehåller och hur den upprättas finns i vår guide om energideklaration.

Källa: Boverket, "Energideklarationens innehåll" (senast granskad 5 maj 2026) och "Dessa byggnader ska energideklareras". Kravnivåerna: Boverkets byggregler BFS 2020:4 (BBR 29), avsnitt 9:2, tabell 9:2a. Giltighetstiden: 6 b § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.

Underhåll: 1-procentsregeln, rätt använd

Tumregeln att räkna 1 procent av bostadens värde per år i underhåll går faktiskt att källbelägga. Finansinspektionen sätter den årliga kostnaden för förslitning till 1 procent för villor — men bara på den del av marknadsvärdet som utgörs av byggnaden, inte marken. Uppdelningen görs schablonmässigt utifrån SCB:s aggregerade statistik. För bostadsrätter, där föreningen står för det utvändiga underhållet, används 0,5 procent.

Skillnaden är stor i kronor. På en villa värd 5 000 000 kr där tomten står för en tredjedel av värdet blir 1 procent på byggnaden ungefär 33 000 kr per år, inte 50 000 kr. Tomtandelen varierar kraftigt: i attraktiva lägen är marken den större delen av värdet, och då blir underhållsposten mindre än vad tumregeln antyder om den tillämpas på hela priset.

SCB:s utfall pekar åt samma håll: 26 691 kr i medeltal under 2024 för storleken 101–120 kvm, motsvarande 19,9 procent av boendeutgiften — men bara bland de 54 procent av hushållen som hade en underhållsutgift alls det året.

Källa: Finansinspektionen, "Den svenska bolånemarknaden", 2 april 2025, bilaga 2 "Kostnader för drift och förslitning" med fotnot 36. Utfallet: SCB, Statistikdatabasen HE0202T14 (2024). Räkneexemplet på 5 000 000 kr är vårt eget.

Räkna fram siffran för ett bestämt hus

Annonsens driftkostnad är säljarens historik, inte din prognos. Så här får du fram en siffra som håller.

1. 1Begär tolv månaders förbrukning i kilowattimmarKronor duger inte — priset ändras, förbrukningen gör det inte. Säljaren kan hämta årsförbrukningen hos elnätsbolaget eller elhandlaren. Be om januari separat: det är referensmånaden för uppvärmning.
2. 2Räkna om till 2026 års pris för rätt elområdeMultiplicera antalet kWh med totalpriset för elområdet enligt beräkningen ovan: 1,94 kr i SE1, 1,95 kr i SE2, 2,29 kr i SE3 och 2,51 kr i SE4. Ligger huset i en utpekad kommun i norra Sverige dras 9,6 öre per kWh från energiskatten innan moms.
3. 3Läs energideklarationenKontrollera energiklassen som procent av nybyggnadskravet, uppvärmd area, värmesystem, radonvärde, OVK och framför allt åtgärdsförslagen. Kolla datumet — deklarationen är giltig i tio år och kan vara upprättad före en ombyggnad.
4. 4Hämta kommunens VA-taxaRikssnittet 12 549 kr för 2026 är en utgångspunkt, men skillnaden mellan dyraste och billigaste kommun är 480 procent. Taxan finns på kommunens eller VA-bolagets webbplats.
5. 5Räkna fastighetsavgiften på taxeringsvärdet0,75 procent av taxeringsvärdet, dock högst 10 425 kr för 2026. Kontrollera värdeåret: är det 2012 eller senare är avgiften noll i 15 år från värdeåret, och då behöver du veta vilket år befrielsen upphör.
6. 6Ta in en egen försäkringsoffertSCB:s snitt för storleken 101–120 kvm var 3 861 kr under 2024, men premien styrs av läge, ålder, standard och självrisk. Begär offert på det specifika huset.
7. 7Lägg på underhållRäkna 1 procent per år på byggnadsdelen av marknadsvärdet enligt Finansinspektionens modell. Har taket, fasaden eller värmesystemet nått slutet av sin livslängd är den kostnaden en separat post ovanpå — och den hör hemma i budet.
8. 8Justera för ditt eget hushållFler personer ger mer varmvatten och mer hushållsel. Konsumentverkets referensvärden visar riktningen: hushållselen går från 400 kr i månaden för en person till 870 kr för fyra — men värdena avser lägenhet, så använd dem för att skala, inte som villasiffror. Laddar du elbil hemma räknar du på din egen körsträcka och bilens förbrukning. Någon officiell schablon för det finns inte.

Källor i tur och ordning: SCB (elpriser och driftposter), Skatteverket (energiskatt och fastighetsavgift), Boverket (energideklaration), Svenskt Vatten (VA-taxa), Finansinspektionen (förslitning) och Konsumentverket (hushållets storlek).

Sex fel som gör kalkylen för billig

1. 1Att lita på annonsens siffraDriftkostnaden i annonsen kommer från säljaren. Ett par som bott ensamma med 19 grader inomhus ger en annan siffra än en barnfamilj i samma hus. Fråga hur många som bott där, under vilka år och vad som ingår i beloppet.
2. 2Att räkna i kronor i stället för kilowattimmarRörligt elpris i SE1 var 106,2 öre i januari 2026 och 28,4 öre i juli. En årsräkning från ett billigt år säger ingenting om nästa. Förbrukningen i kWh är det enda som är jämförbart över tid.
3. 3Att glömma fastighetsavgiftenDen saknas i de flesta driftkostnadsuppställningar men betalas av varje villaägare som inte har ett nybyggt hus: upp till 10 425 kr per år, 869 kr i månaden. SCB:s utfall visar 7 912 kr i genomsnitt för storleken 101–120 kvm.
4. 4Att läsa energiklassen som kilowattimmar per kvadratmeterKlasserna är procent av nybyggnadskravet, inte absoluta tal. Ett hus över 130 m² i klass C kan ligga på upp till 90 kWh per kvadratmeter, ett hus på 50–90 m² i samma klass på upp till 100. Samma bokstav, olika nivåer.
5. 5Att tro att elen är dyrare i norra SverigeElhandelspriset i SE1 låg på 63,2 öre i snitt januari–juli 2026 mot 109,0 öre i SE4, och hushåll i utpekade norrlandskommuner får dessutom 9,6 öre per kWh i avdrag på energiskatten. Det som är högre i norr är energibehovet på grund av klimatet, inte priset per kilowattimme.
6. 6Att räkna med förra årets elskattEnergiskatten sänktes från 43,90 till 36,0 öre per kWh den 1 januari 2026. En kalkyl byggd på 2025 års skattesats ligger 9,9 öre för högt per kWh inklusive moms — cirka 1 975 kr per år vid 20 000 kWh.

Källa: SCB EN0301 (elpriser per månad och elområde), Skatteverket (energiskatt 2026 och fastighetsavgift), Boverket (energiklassernas definition).

Sänka driftkostnaden: rot och grön teknik

Två separata skattereduktioner med varsitt tak. Blandar du ihop dem räknar du fel på investeringen.

Rotavdrag 2026

Rot ger högst 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år. Rot och rut räknas ihop till högst 75 000 kr per person och år, varav rot högst 50 000 kr. Företaget drar av rot direkt på fakturan, så du betalar minst 70 procent av arbetskostnaden. Den tillfälliga höjningen till 50 procent gällde bara betalningar mellan 12 maj och 31 december 2025.

Skattereduktion för grön teknik

Grön teknik ger 15 procent för installation av nätanslutet solcellssystem, 50 procent för system för lagring av egenproducerad el och 50 procent för laddningspunkt till elfordon. Taket är 50 000 kr per person och år, och det är ett eget tak utöver rot och rut.

Reduktionen gäller både arbete och material, men inte utrustning, resor eller projektering. Vid fast pris får arbete och material beräknas till 97 procent av totalpriset.

Källa: Skatteverket, "Så fungerar rotavdraget" och "Så fungerar skattereduktionen för grön teknik". Båda kontrollerade 2026-08-29.

Så räknar banken — KALP och bolånereglerna 2026

Samtliga banker gör en kvar-att-leva-på-kalkyl, KALP, i kreditprövningen. I den ingår räntor och amorteringar samt driftskostnader för bostaden. Levnadsomkostnader beaktas ofta med schabloner, och bankerna räknar med en kalkylränta som är högre än den faktiska räntan.

Finansinspektionen hämtar själv driftskostnadsuppgifterna — utöver el och månadsavgift — från SCB:s statistik för boendeomkostnader och använder dem som schabloner. Elen beräknas utifrån 20 000 kWh per år för en genomsnittsvilla, och till detta läggs 1 procent i årlig förslitning på byggnadsdelen. Det är alltså ungefär samma siffror som står på den här sidan som avgör vad du får låna.

Marginalerna är tunnare än de flesta tror. Nästan 20 procent av bostadsköparna under 2024 hade under 2 000 kr per månad kvar i bankens kalkyl när nödvändiga kostnader var betalda. Fler än var fjärde hade 15 000 kr eller mer. Andelarna har varit relativt oförändrade över tid.

Lag (2026:226) — vad som gäller sedan 1 april 2026

• Belåningsgraden får bli högst 90 procent av marknadsvärdet när en bostadskredit lämnas, alltså kontantinsats på minst 10 procent (4 §).
• När en bostadskredit utökas med tilläggslån är taket 80 procent (5 §).
• Det tidigare skärpta amorteringskravet för skulder över 4,5 gånger bruttoinkomsten finns inte kvar i lagen.
• Vid nyproduktion får kreditgivaren medge amorteringsfrihet i högst fem år från tillträdet för förstagångsköparen (10 §).
• Omvärdering av bostaden får göras tidigast fem år efter förvärvet, eller efter den senaste omvärderingen som ändrade amorteringsbelopp eller låneutrymme (13 §).

Driftkostnaden påverkar alltså hur mycket du får låna, inte bara vad det kostar att bo. Ett hus med hög uppvärmningskostnad äter av samma utrymme i kalkylen som en högre ränta gör.

Hela regelverket för belåningsgrad, tilläggslån och amortering finns i vår guide om bolånereglerna 2026.

Källa: Finansinspektionen, "Den svenska bolånemarknaden", 2 april 2025, avsnittet om låntagarnas marginaler och bilaga 2. Lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, 4, 5, 7, 10 och 13 §§. Finansinspektionen, "FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån – lag tar över" (2026-03-19).

Villa, radhus och bostadsrätt — vem betalar vad

Upplåtelseformen avgör vilka poster som är dina och vilka som ligger hos en förening.

Villa

• Uppvärmning och hushållsel, i sin helhet.
• Vatten, avlopp och sophämtning enligt kommunens taxa.
• Villaförsäkring.
• Kommunal fastighetsavgift, om huset inte omfattas av 15-årsbefrielsen.
• Sotning och brandskyddskontroll om huset har eldstad.
• Samfällighetsavgift där gemensamma anläggningar finns.
• Allt underhåll: tak, fasad, fönster, dränering, installationer.

Bostadsrätt

Månadsavgiften är inte driftkostnad. Den är föreningens kostnad för uppvärmning, vatten, sophämtning och yttre underhåll, fördelad på lägenheterna. Din egen driftkostnad är hushållsel, hemförsäkring och tillägg som parkering eller bredband när det inte ingår i avgiften.

Radhus och kedjehus

Radhus ligger mellan formerna: egen el, ofta egen uppvärmning, egen tomt att sköta och en samfällighet för de gemensamma ytorna. Samfällighetsavgiften varierar helt med vad samfälligheten äger och förvaltar. Någon nationell statistik för den finns inte, så be om samfällighetens senaste årsredovisning i stället för att gissa.

Andelen mäter utgift mot inkomst, inte kostnadsnivå. Amortering räknas som en utgift i måttet trots att den minskar skulden, och inkomsterna skiljer sig mellan upplåtelseformerna. Läs siffran som ett mått på hur stor del av kassaflödet boendet tar — inte som ett pris.

Källa: SCB, statistiknyhet "Hushållens boendeutgifter 2024" (2025-11-19). Konsumentverket, "Hushållskostnader 2026" — referensvärdena avser uttryckligen ett hushåll i lägenhet.

Det här har vi inte kunnat belägga

Sidan innehöll tidigare siffror för posterna nedan. De är borttagna eftersom vi inte hittat någon källa som håller. En lucka är bättre än en gissning som ser ut som statistik.

• Fjärrvärmepris för småhus 2026. Energiföretagen publicerar prisstatistiken i en Excel-fil bakom en sida som renderas med javascript. Den ofta citerade höjningen på 4,6 procent för 2026 avser mindre flerbostadshus, inte småhus.
• Nationellt genomsnitt för sophämtningstaxa för villa. Finns inte i någon sammanställning som går att citera, och SCB slår ihop VA och sophantering i samma post.
• Samfällighets- och vägavgift. Ingen myndighetsstatistik existerar. Be om samfällighetens årsredovisning.
• Taxa för sotning och brandskyddskontroll i kronor. Beslutas kommun för kommun.
• Investeringskostnad för bergvärme, luft/vatten-värmepump, FTX-ventilation och fönsterbyte, samt årskostnad för service på värmepump och ventilation. Inga officiella källor.
• Driftkostnad per region i kronor. SCB:s tabell HE0202T14 delar upp på bostadsarea, hushållstyp och ålder — inte på län eller region. De regionala skillnader vi kan belägga är elpriset per elområde och VA-taxan per kommun.
• Andel småhus med direktverkande el respektive värmepump. Uppgifterna finns i Energimyndighetens Excel för 2024 men inte i något API vi kunnat hämta från.
• Startåret för obligatorisk energideklaration vid försäljning av småhus. Lagen (2006:985) trädde i kraft 2006, men vi har inte kunnat verifiera vilket år kravet vid försäljning av egnahem infördes. Därför anger vi inget årtal.

Kontrollerat 29 augusti 2026. Hittar du en myndighetskälla för någon av posterna ovan, hör av dig så lägger vi in siffran med källhänvisning.