Vad är EPBD-direktivet och när träder det i kraft?

Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), EU 2024/1275, är ett reviderat direktiv som ska implementeras i medlemsländerna senast 25 maj 2026. Det skärper kraven på energiprestanda för befintliga byggnader och kräver att den lägsta-presterande 16 procenten renoveras till lägst energiklass E senast 2030 och energiklass D senast 2033 (för flerbostadshus).

Vad är energiklass A0 och varför pratar vi om den?

Energiklass A0 är ett nytt internt klassificeringsbegrepp kring NZEB (Nearly Zero Energy Buildings) som vissa byggherrar använder för att marknadsföra de allra mest energieffektiva projekten. Officiellt har Sveriges energiklassificering A–G fortfarande, men nya konkreta krav införs 1 juli 2026 i Boverkets byggregler (BBR).

Vad ändras 1 juli 2026 i BBR?

Boverket inför skärpta krav på energianvändning för nybyggnation från 1 juli 2026: lägre primärenergital, krav på lokal förnybar energi (typiskt solceller på tak), och stränga krav på lufttäthet och värmeåtervinning. Befintliga byggnader påverkas främst vid omfattande renoveringar — då gäller skärpta krav.

Vilka kostnader kan en BRF behöva budgetera för?

Beror på byggnadens utgångsläge. För en typisk 1970-talsförening (40 lägenheter, energiklass D–E) kan totalrenovering till energiklass C kosta 8–15 mkr över 5–10 år: värmepump 800 000–2 mkr, fönsterbyte 1,5–3 mkr, fasadisolering 2–5 mkr, ventilationsåtgärder 800 000–1,5 mkr, solceller 500 000–1 mkr. Detta motsvarar avgiftshöjning 8–15 procent.

Måste alla föreningar uppgradera till bästa energiklass?

Nej. EPBD kräver att den lägsta-presterande 16 procenten av flerbostadshus renoveras till lägst energiklass E (senast 2030) och D (senast 2033). Föreningar som redan ligger på energiklass C eller bättre påverkas mindre. Den exakta tröskeln för "lägsta-presterande 16 procent" definieras nationellt i Sverige under 2026.

Finns det stöd för energirenoveringar?

Ja, på flera nivåer. Boverkets stöd för energieffektivisering kan ge bidrag på 50 procent av åtgärden, max 1 mkr per förening. Grönt avdrag (14,55 % från 2026) gäller solceller. ROT-avdraget kan användas av enskilda medlemmar för åtgärder inom egen lägenhet. Klimatlandsbygdsprogrammet ger stöd för värmepumpar i mindre orter.

Guide · BRF & EU-direktiv

Senast uppdaterad: 10 maj 2026 · Granskad av Boios redaktion

Energiklass A0 — vad BRF-styrelser måste göra 2026

Direkt svar

Två stora regelförändringar 2026: EU:s EPBD-direktiv ska implementeras senast 25 maj 2026, och Boverkets nya BBR-krav träder i kraft 1 juli 2026. EPBD kräver att den lägsta-presterande 16 procenten av flerbostadshus renoveras till energiklass E senast 2030 och D senast 2033. För en typisk 1970-talsförening kan total energirenovering kosta 8–15 mkr över 5–10 år. BRF-styrelser bör nu: granska energideklarationen, kartlägga åtgärder, sätta 5–10-årsplan och budgetera för avgiftshöjning 8–15 procent.

EPBD — EU:s nya energidirektiv

Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), EU 2024/1275, är ett reviderat direktiv som EU-parlamentet antog i april 2024. Direktivet skärper kraven på energiprestanda för både nya och befintliga byggnader. Sverige måste implementera direktivet i nationell lagstiftning senast 25 maj 2026.

De viktigaste delarna för BRF-föreningar:

Den lägsta-presterande 16 procenten av flerbostadshus måste renoveras till energiklass E senast 2030 och D senast 2033.
NZEB-standard (Nearly Zero Energy Buildings) blir krav för all nybyggnation från 2030.
Solenergi blir krav för alla nybyggda kommersiella fastigheter; för bostadsfastigheter rekommenderas men är inte krav.
Smart-byggnad-funktioner som realtidsmätning av energiförbrukning blir standardkrav.
Phase-out av fossila värmesystem till 2040 (Sverige har redan i princip avskaffat fossil värme i flerbostadshus).

Nya BBR-krav från 1 juli 2026

Boverkets byggregler (BBR) skärps från 1 juli 2026. För BRF-föreningar är konsekvenserna störst vid:

Tillbyggnad eller större ombyggnad: nya energikrav måste uppfyllas.
Stambyte: ofta tillfälle att uppgradera ventilation och värmeåtervinning samtidigt.
Fasad- eller takrenovering: kan utlösa krav på tilläggsisolering.
Nya lägenheter (dachvåning, attikutvidgning): NZEB-standard krävs.

För befintliga lägenheter utan ombyggnad är direkt påverkan begränsad — men kombinationen av EPBD och BBR betyder att föreningens åtgärdslista växer.

Tidsplan för svenska BRF-föreningar

Datum	Händelse
25 maj 2026	EPBD-direktivet implementerat i svensk lag
1 juli 2026	Nya BBR-krav träder i kraft
2027–2028	Sverige definierar "lägsta-presterande 16 procent" — föreningar kan bedöma sin status
2030	EPBD-krav: lägsta klassen renoverade till energiklass E
2030	NZEB-standard krav på all ny byggnation
2033	EPBD-krav: lägsta klassen renoverade till energiklass D
2040	Phase-out av fossila värmesystem klar (Sverige har redan i praktiken klarat detta)
2050	EU-mål: hela byggnadsbeståndet klimatneutralt

5 åtgärder för BRF-styrelsen 2026

Beställ energikartläggning

Energikartläggning krävs lagligt för föreningar med över 25 lägenheter eller energianvändning över 800 MWh/år. Identifierar specifika åtgärdspaket. Kostnad: 50 000–200 000 kr beroende på storlek. Många kommuner ger 50 procent stöd.

Uppdatera 30-årig underhållsplan

Lägg till energirenoveringar i den långsiktiga planen. Detta är revisorsmässigt nödvändigt för att kunna avsätta medel via underhållsfonden. Inkludera värmepump, fönsterbyte, fasadisolering, solceller.

Avsätt medel via underhållsfond eller höjd avgift

Energirenoveringar kostar typiskt 8–15 procent av nuvarande underhållsbudget. Utvärdera om föreningen ska höja avgifter eller använda underhållsfonden. Diskutera med revisor.

Sök statsbidrag

Boverkets stöd för energieffektivisering kan ge bidrag på 50 procent, max 1 mkr per förening. Klimatlandsbygdsprogrammet stöder värmepumpar i mindre orter. Grönt avdrag på solceller (14,55 procent).

Informera medlemmar på årsstämman

Ta upp som egen punkt på dagordningen senast 2027. Medlemmar måste få förstå konsekvenserna av eventuella avgiftshöjningar och åtgärdsbeslut. Förbered sakliga underlag.

Kostnadsexempel: typisk BRF-renovering 2026

Föreningens utgångsläge: 40 lägenheter, byggt 1972, energiklass D, fjärrvärme, 4 800 m² boyta.

Åtgärd	Kostnad	ROI
Energikartläggning	120 000 kr	Krävs
Värmeåtervinning ventilation	1 500 000 kr	15–20 år
Tilläggsisolering vind	600 000 kr	20–25 år
Fönsterbyte	2 800 000 kr	25–35 år
Solceller på tak	900 000 kr	12–15 år
Bergvärme istället för fjärrvärme	2 100 000 kr	15–18 år
Fasadisolering	3 500 000 kr	30+ år
Total	11 520 000 kr	20–25 år snitt

Kostnaderna är ungefärliga och baserade på branschsnitt 2026. ROI inkluderar minskade energikostnader, ökat fastighetsvärde och statliga bidrag. Spridning över 5–10 år ger föreningen tid att budgetera och söka stöd.

Vanliga missuppfattningar

"Vi är inte påverkade — vi har energiklass C"

Möjligen sant idag, men kraven kan skärpas till 2030/2033. EU:s mål är klimatneutralitet 2050 — inkrementella skärpningar väntas under hela perioden. Föreningar som ligger på C bör undvika att glida tillbaka till D vid renoveringar.

"Värmepump är alltid bästa lösningen"

Inte alltid. För föreningar med befintlig fjärrvärme kan det vara klimatmässigt sämre att byta — fjärrvärme kommer ofta från restvärme och biobränslen. Granska livscykel-analys innan beslut.

"Solceller är obetalda"

Inte längre. Med 2026 års elpriser och 14,55 procent grönt avdrag på solceller (50 procent på batterilager) är ROI typiskt 12–15 år för en BRF-installation. För föreningar med eget tak och bra solinstrålning är det en av de mest lönsamma åtgärderna.

Vanliga frågor

Måste BRF-styrelsen rösta om energirenovering?

Beror på åtgärden. Mindre underhåll kan styrelsen besluta om självständigt. Stora renoveringar (>10 procent av föreningens kapital) kräver normalt stämmobeslut. Konsultera föreningens stadgar.

Vad händer om föreningen inte renoverar?

På sikt kan EPBD-krav leda till administrativa böter eller försäljningsförbud (i värsta fall). I praktiken förväntas Sverige införa successiva krav med rimliga tidsramar. Det största risken är fall i fastighetsvärde — bostäder med dålig energiklass blir svårare att sälja.

Kan vi använda föreningens underhållsfond för energiåtgärder?

Ja. Underhållsfonden är till för att finansiera långsiktiga åtgärder. Kontrollera att åtgärden är inkluderad i underhållsplanen — annars ska planen uppdateras först.

Hur påverkar EPBD lägenhetsförsäljning?

Energideklarationen blir viktigare i annonsen. Lägenheter med låg energiklass kan få längre försäljningstid och lägre slutpris. Köpare kalkylerar ofta in framtida renoveringskostnader i priserbjudandet.

Räcker det att enskilda medlemmar isolerar sina lägenheter?

Nej. Energiklassningen baseras på hela byggnadens prestanda. Enskilda åtgärder hjälper marginellt — föreningens gemensamma åtgärder (värmesystem, fasader, tak) påverkar mest.

Kan vi få bidrag för bara energikartläggning?

Ja. Statliga och kommunala stöd finns specifikt för kartläggningar — typiskt 50 procent av kostnaden, max 100 000 kr. Kontakta kommunens energi- och klimatrådgivare.

Vad är skillnaden mellan energideklaration och energikartläggning?

Energideklarationen (krävs lagligt vart 10:e år) är en grundläggande klassificering A–G. Energikartläggning är djupare analys med konkreta åtgärdsförslag och beräknad besparing — krävs lagligt för stora föreningar.

Letar du bostad? Kolla energiklassen

Boio visar energiklass och energiförbrukning för varje listad bostad — så du kan välja energieffektivt redan från början.

Sök bostäder

Relaterade guider

Källor

EPBD-direktivet 2024/1275 — EU:s officiella lagtext.
Boverket — BBR-uppdateringar och energikrav.
Energimyndigheten — stöd och rådgivning för energieffektivisering.
Bostadsrätterna — branschorganisation för BRF-styrelser.