Asylboende och flyktingbostad 2026: EBO, ABO och kommunbostad efter PUT

ABO (anläggningsboende) är Migrationsverkets eget boende, till exempel vandrarhem, lägenheter eller större fastigheter där asylsökande bor under handläggning. EBO (eget boende) är när du ordnar boendet själv hos släkt, vänner eller andra kontakter. Sedan EBO-restriktionerna 2020 ger EBO inte rätt till dagersättning i kommuner med högt asylsökandetryck, och listan uppdateras av Migrationsverket. ABO ger rätt till dagersättning oavsett ort.

Du har rätt till boende i ABO under hela asylprocessen, från asylansökan till lagakraftvunnet beslut. Vid bifall (uppehållstillstånd) flyttar du oftast inom 1–2 månader till kommunbostad via anvisning enligt bosättningslagen. Vid avslag och utvisningsbeslut har du rätt till boende fram till utresa, normalt 4 veckor efter slutligt beslut. Under överklagandetid bor du också kvar.

Bosättningslagen (lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning) trädde i kraft 1 mars 2016. Lagen ålägger alla Sveriges kommuner att ta emot nyanlända för bosättning enligt fastställda kvoter. Migrationsverket fördelar, och du som nyanländ kan inte själv välja kommun. Lagen var en reaktion på att vissa kommuner tidigare tog emot oproportionerligt många och andra inga alls.

Inte fritt. Migrationsverket anvisar dig till kommun enligt bosättningslagens kvoter. Du kan framföra önskemål, exempelvis nära släktingar, kommun med befintliga arbetstillfällen i ditt yrke eller där du har socialt nätverk, och Migrationsverket ska försöka beakta önskemålen, men har inte skyldighet att tillgodose dem. Vid avvikelse från anvisning förlorar du rätten till etableringsersättning för den första perioden.

Etableringsuppdraget är 2 år, och under den tiden har kommunen ansvar för boendet. Hyran betalas via etableringsersättning eller socialt bistånd. Efter de 2 åren övergår ansvaret till dig själv. Du kan stå kvar i bostaden om hyresvärden tillåter (vanligtvis görs vanligt hyreskontrakt) eller söka annat boende. Många kommuner ger fortsatt stöd 2–4 år extra för att förebygga hemlöshet.

Du kan flytta, eftersom Sverige har bosättningsfrihet. Men flyttar du under etableringstiden (2 år) påverkas etableringsersättning och du kan förlora rätten till bostadshjälp. Många upplever att det är pragmatiskt att stanna i anvisningskommunen tills etableringen är genomförd, och därefter söka önskad ort. Vissa kommuner är mer öppna för "spontana" inflyttare än andra.

Nej. Bostadskö är något du själv aktivt registrerar dig för, och den räknas inte automatiskt från asylansökan. Vi rekommenderar starkt att du registrerar dig i kommunal bostadskö (Bostadsförmedlingen Stockholm, Boplats Väst, Boplats Syd m.fl.) så snart du fått personnummer. Avgiften är 200–300 kr/år och du börjar samla kötid direkt, vilket är viktigt för framtida självständigt boende.

Ja. Asylsökande som väntar på beslut kan ansöka om AT-UND (undantag från arbetstillståndskravet) hos Migrationsverket. När du har AT-UND kan du arbeta legalt och betala egen hyra. Du behåller rätten till boende i ABO även om du arbetar, men dagersättningen reduceras eller bortfaller vid egen inkomst. Vid bifall och PUT är arbete och egen försörjning huvudvägen ut ur etableringsfasen.

Familjeåterförening kan ansökas om från första dagen efter att du fått uppehållstillstånd. Familjemedlemmar (make/maka, sambo, barn under 18) kan få uppehållstillstånd för anhöriga. När de kommer ska de också ha boende, och kommunen kan vara skyldig att hjälpa till om familjen anländer under etableringstiden. Familjeåterföreningsreglerna ändrades 2016 och 2024, så kontrollera aktuella regler hos Migrationsverket.

I princip har du normalt hyreskontrakt och samma skydd som andra hyresgäster. Vräkning kräver hyresnämndens beslut och förutsätter rättslig grund (obetald hyra, störningar, vanvård). Vid sociala kontrakt (om kommunen står som hyresvärd och du som andrahandshyresgäst) är skyddet svagare. Om du riskerar vräkning, kontakta socialtjänsten omedelbart, eftersom Sverige har lagstadgade skyldigheter att förebygga hemlöshet.

Kommunen är skyldig enligt bosättningslagen. Vid dröjsmål kan du kontakta Migrationsverket eller länsstyrelsen för att informera om problemet. Vid akut hemlöshet kontaktar du socialtjänsten, som har lagstadgad skyldighet enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen att se till att du har tak över huvudet.

Du har bosättningsfrihet, men flytt under etableringstiden påverkar etableringsersättningen. Du måste meddela Arbetsförmedlingen och kan behöva starta om vissa moment. Vanligtvis bättre att slutföra etableringen och flytta efter de 2 åren. Då har du också börjat samla kötid i den nya kommunen.

Nej. Bostadskö måste du själv aktivt registrera dig för. Tiden i ABO eller EBO räknas inte automatiskt. Det är därför viktigt att registrera dig i kommunal bostadskö så snart du fått personnummer, ofta även under asylprocessen om du fått personnummer för att kunna börja arbeta.

Ja, om du uppfyller villkoren, främst inkomstgränserna. Försäkringskassan handlägger bostadsbidrag och beviljar oavsett medborgarskap, så länge du är folkbokförd i Sverige. Bostadsbidraget är ett komplement till etableringsersättning eller socialtjänsten under etableringstiden.

Vid TUT (tidsbegränsat) ska du ansöka om förlängning före tillståndets slutdatum. Vid avslag kan du överklaga och stanna under överklagandetid. Vid slutligt avslag och utvisning förlorar du rätten till bostaden. Vid akut situation kontaktar du Rådgivningsbyrån för asylsökande och Migrationsverket. Bostaden är knuten till uppehållstillståndet.