Vad är skillnaden mellan EBO och ABO?

ABO (anläggningsboende) är Migrationsverkets eget boende — vandrarhem, lägenheter eller större fastigheter där asylsökande bor under handläggning. EBO (eget boende) är när du ordnar boendet själv hos släkt, vänner eller andra kontakter. Sedan EBO-restriktionerna 2020 ger EBO inte rätt till dagersättning i kommuner med högt asylsökandetryck — listan uppdateras av Migrationsverket. ABO ger rätt till dagersättning oavsett ort.

Hur länge får jag bo i ABO?

Du har rätt till boende i ABO under hela asylprocessen — från asylansökan till lagakraftvunnet beslut. Vid bifall (uppehållstillstånd) flyttar du oftast inom 1–2 månader till kommunbostad via anvisning enligt bosättningslagen. Vid avslag och utvisningsbeslut har du rätt till boende fram till utresa, normalt 4 veckor efter slutligt beslut. Under överklagandetid bor du också kvar.

Vad är bosättningslagen?

Bosättningslagen (lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning) trädde i kraft 1 mars 2016. Lagen ålägger alla Sveriges kommuner att ta emot nyanlända för bosättning enligt fastställda kvoter. Migrationsverket fördelar — du som nyanländ kan inte själv välja kommun. Lagen var en reaktion på att vissa kommuner tidigare tog emot oproportionerligt många och andra inga alls.

Kan jag välja vilken kommun jag flyttar till?

Inte fritt. Migrationsverket anvisar dig till kommun enligt bosättningslagens kvoter. Du kan framföra önskemål — exempelvis nära släktingar, kommun med befintliga arbetstillfällen i ditt yrke, eller där du har socialt nätverk — och Migrationsverket ska försöka beakta önskemålen, men har inte skyldighet att tillgodose dem. Vid avvikelse från anvisning förlorar du rätten till etableringsersättning för den första perioden.

Hur länge får jag bo i kommunbostaden?

Etableringsuppdraget är 2 år, och under den tiden har kommunen ansvar för boendet. Hyran betalas via etableringsersättning eller socialt bistånd. Efter de 2 åren övergår ansvaret till dig själv — du kan stå kvar i bostaden om hyresvärden tillåter (vanligtvis görs vanligt hyreskontrakt) eller söka annat boende. Många kommuner ger fortsatt stöd 2–4 år extra för att förebygga hemlöshet.

Måste jag bo i kommunen som anvisat mig?

Du kan flytta — Sverige har bosättningsfrihet. Men flyttar du under etableringstiden (2 år) påverkas etableringsersättning och du kan förlora rätten till bostadshjälp. Många upplever att det är pragmatiskt att stanna i anvisningskommunen tills etableringen är genomförd, och därefter söka önskad ort. Vissa kommuner är mer öppna för "spontana" inflyttare än andra.

Kan asylsökande arbeta och betala egen hyra?

Ja. Asylsökande som väntar på beslut kan ansöka om AT-UND (undantag från arbetstillståndskravet) hos Migrationsverket. När du har AT-UND kan du arbeta legalt och betala egen hyra. Du behåller rätten till boende i ABO även om du arbetar — men dagersättningen reduceras eller bortfaller vid egen inkomst. Vid bifall och PUT är arbete och egen försörjning huvudvägen ut ur etableringsfasen.

Vad händer med min familj?

Familjeåterförening kan ansökas om från första dagen efter att du fått uppehållstillstånd. Familjemedlemmar (make/maka, sambo, barn under 18) kan få uppehållstillstånd för anhöriga. När de kommer ska de också ha boende — kommunen kan vara skyldig att hjälpa till om familjen anländer under etableringstiden. Familjeåterföreningsregler ändrades 2016 och 2024 — kontrollera aktuella regler hos Migrationsverket.

Kan jag bli vräkt från kommunbostaden?

I princip har du normalt hyreskontrakt och samma skydd som andra hyresgäster — vräkning kräver hyresnämndens beslut och förutsätter rättslig grund (obetald hyra, störningar, vanvård). Vid sociala kontrakt (om kommunen står som hyresvärd och du som andrahandshyresgäst) är skyddet svagare. Om du riskerar vräkning, kontakta socialtjänsten omedelbart — Sverige har lagstadgade skyldigheter att förebygga hemlöshet.

Guide · Asylboende och flyktingbostad

Senast uppdaterad: 10 maj 2026 · Granskad av Boios redaktion

Asylboende och flyktingbostad 2026 — EBO, ABO och kommunbostad efter PUT

Vill du ha hjälp på ditt språk? Migrationsverket och frivilligorganisationer har vägledning på flera språk:

· Migrationsverket — 0771-235 235, info på 30+ språk via webbplatsen
· Röda Korset Helpdesk — 020-415 000, tolk vid behov
· Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar — 020-66 11 90
· Terrafem — 020-52 10 10, stöd på 50+ språk vid våld

Sveriges system för boende åt asylsökande och nyanlända är komplext. Det består av flera lager: Migrationsverkets boende under asylprocessen, kommunal bostad efter beslut, etableringsuppdrag i 2 år, och slutligen självständigt boende. Den här guiden förklarar varje fas, vad du har rätt till, och vad du själv kan göra för att underlätta övergången till permanent eget boende.

Vi går igenom skillnaden mellan EBO och ABO, hur anvisningen till kommun fungerar enligt bosättningslagen, vad etableringsuppdraget innebär för boendet, och hur du strategiskt redan från dag ett kan börja förbereda dig för självständigt boende efter etableringstiden.

Boendeformer per fas av processen

Fas	Boendeform	Ansvar
Asylprocess	ABO eller EBO	Migrationsverket
Beslut om PUT/TUT	ABO fortsätter tills anvisning	Migrationsverket
Anvisning till kommun	Kommunbostad	Kommunen
Etableringsuppdrag (2 år)	Kommunbostad	Kommunen
Efter etablering	Eget boende	Du själv

Källa: Migrationsverket, Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och bosättningslagen (2016:38).

EBO och ABO — vad de innebär

ABO — anläggningsboende

ABO är Migrationsverkets eget boende. Det kan vara vandrarhem, hyrda lägenheter, ombyggda kontorsfastigheter eller andra större fastigheter där asylsökande bor tillsammans. Du delar ofta kök, badrum eller sovsalar med andra. Migrationsverket bestämmer vilken ort du tillhör utifrån ledig kapacitet — du kan inte själv välja stad.

ABO ger rätt till dagersättning enligt LMA (lag om mottagande av asylsökande), normalt 24 kr/dag för vuxen plus 12 kr/dag för barn. Sjukvård för akuta behov, tandvård för akuta behov, och skolgång för barn ingår automatiskt.

EBO — eget boende

EBO innebär att du själv ordnar boendet — bor hos släkt, vänner eller hyr i andra hand. Du behåller rätten till sjukvård och dagersättning, men sedan EBO-restriktionerna trädde i kraft 2020 är dagersättningen begränsad i vissa kommuner.

Migrationsverket publicerar en lista över "områden med socioekonomiska utmaningar" där EBO inte ger rätt till dagersättning. Listan uppdateras årligen och innehåller delar av Stockholm, Göteborg, Malmö och flera mindre orter. Innan du flyttar till EBO-boende, kontrollera den aktuella listan på Migrationsverkets webbplats.

Anvisning till kommun via bosättningslagen

När du fått PUT (permanent uppehållstillstånd) eller TUT (tidsbegränsat uppehållstillstånd) börjar nästa fas — anvisning till kommun. Bosättningslagen ålägger alla Sveriges 290 kommuner att ta emot nyanlända. Migrationsverket fördelar enligt fastställda kvoter baserade på kommunstorlek, arbetsmarknad och tidigare mottagande.

Anvisningen sker normalt inom 2 månader efter att du fått beslut. Du får information om vilken kommun du anvisats till, och kommunen ska ordna boende inom kort tid (ofta 1–2 veckor från anvisning). Boendet är vanligtvis hyresrätt via kommunalt bostadsbolag eller privat fastighetsägare med vilken kommunen har avtal.

Du kan framföra önskemål om kommun (släktingar i området, etablerat nätverk, specifika arbetsmöjligheter) och Migrationsverket ska försöka tillgodose. Men du har inte fritt val. Vid avvikelse från anvisning förlorar du rätten till etableringsersättning under den första perioden.

Etableringsuppdraget — 2 år av stöd

Under etableringstiden (24 månader) får du etableringsersättning från Arbetsförmedlingen — cirka 308 kr/dag för heltidsdeltagande, vilket gör månadsinkomsten cirka 6 776 kr. Hyran för kommunbostaden betalas av denna ersättning eller via socialtjänstens kompletterande bistånd.

Under etableringstiden ska du delta i SFI (svenska för invandrare), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter. Du ska samtidigt arbeta för egen försörjning — målet är att du efter 2 år ska ha eget arbete och kunna stå för egen hyra.

Boendet är inte tidsbegränsat på 2 år automatiskt. Vanligtvis får du normalt hyreskontrakt och kan stanna kvar — vad som tar slut är etableringsersättningen. Då måste du själv betala hyran via lön, A-kassa eller socialtjänsten.

Långsiktig strategi för boende

Registrera dig i bostadskö direkt vid PUT

Så snart du fått personnummer, registrera dig i kommunal bostadskö (Bostadsförmedlingen Stockholm 200 kr/år, Boplats Väst 100 kr/år, Boplats Syd 200 kr/år). Du börjar samla kötid omedelbart — efter 5–8 år har du tillräckligt för många hyresrätter.

Bo kvar i kommunbostaden om möjligt

Många nyanlända får erbjudande om förlängt hyreskontrakt efter etableringen. Detta är ofta den smidigaste vägen — du behåller bostad och slipper söka. Be hyresvärden om information om kontraktsvillkor.

Bygg arbetsmarknadsanknytning

Utan stabil inkomst är det svårt att få hyresrätt utan kötid. Investera i SFI, validering av tidigare utbildning, praktik och anställning. Vissa hyresvärdar accepterar a-kassa eller försörjningsstöd som inkomst men många kräver fast inkomst.

Sök social förtur vid behov

Vid särskilt utsatt situation (familjeåterförening, hot, sjukdom) kan du ansöka om social förtur via socialtjänsten. Detta är restriktivt — det är ett komplement till vanlig kö, inte ett alternativ.

Överväg flytt till mindre ort

Om du har möjlighet att arbeta i mindre kommun (Skellefteå, Umeå, mindre städer i Småland) kan kötid till bostad vara 1–3 år istället för 8–10 år. Många nyanlända som flyttat till mindre orter har snabbare väg till självständighet.

Vanliga frågor

Vad gör jag om kommunen inte ordnar bostad i tid?

Kommunen är skyldig enligt bosättningslagen. Vid dröjsmål kan du kontakta Migrationsverket eller länsstyrelsen för att informera om problemet. Vid akut hemlöshet kontakta socialtjänsten — de har lagstadgad skyldighet enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen att se till att du har tak över huvudet.

Får jag flytta till annan kommun under etableringstiden?

Du har bosättningsfrihet, men flytt under etableringstiden påverkar etableringsersättningen. Du måste meddela Arbetsförmedlingen och kan behöva starta om vissa moment. Vanligtvis bättre att slutföra etableringen och flytta efter de 2 åren — då har du också börjat samla kötid i den nya kommunen.

Räknas asylboendet som kötid?

Nej. Bostadskö måste du själv aktivt registrera dig för. Tiden i ABO eller EBO räknas inte automatiskt. Det är därför viktigt att registrera dig i kommunal bostadskö så snart du fått personnummer — ofta även under asylprocessen om du fått personnummer för att kunna börja arbeta.

Kan jag få bostadsbidrag som nyanländ?

Ja, om du uppfyller villkoren — främst inkomstgränser. Försäkringskassan handlägger bostadsbidrag och beviljar oavsett medborgarskap, så länge du är folkbokförd i Sverige. Bostadsbidraget är ett komplement till etableringsersättning eller socialtjänsten under etableringstiden.

Vad händer om mitt uppehållstillstånd inte förlängs?

Vid TUT (tidsbegränsat) ska du ansöka om förlängning före tillståndets slutdatum. Vid avslag kan du överklaga och stanna under överklagandetid. Vid slutligt avslag och utvisning förlorar du rätten till bostaden — vid akut situation kontakta Rådgivningsbyrån för asylsökande och Migrationsverket. Bostaden är knuten till uppehållstillståndet.

Behöver du vägledning?

Frivilligorganisationer erbjuder gratis vägledning för asylsökande och nyanlända, ofta på flera språk:

· Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar — 020-66 11 90
· Röda Korset Helpdesk — 020-415 000
· Migrationsverkets servicetelefon — 0771-235 235
· Diakoni och kyrkliga organisationer — varierar per stad
· Hyresgästföreningen — 0771-443 443, för boenderelaterade frågor

Relaterade guider

Källor

Information bygger på officiella myndighetspublikationer.

Migrationsverket — officiell webbplats — information på 30+ språk om asyl och uppehållstillstånd.
Arbetsförmedlingen — etablering — ansvarig för etableringsuppdraget i 2 år efter PUT.
Bosättningslagen (2016:38) — lagen om mottagande av nyanlända för bosättning.
Länsstyrelsen — bosättning — samordnar mottagandet i länen.
Röda Korset — vägledning och stöd, ofta på flera språk.
Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar — juridisk rådgivning, gratis.