Skyddat boende vid våld i hemmet 2026

Skyddat boende är ett tillfälligt boende på hemlig adress för dig som utsatts för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld. Det drivs ofta av kvinnojourer (Roks, Unizon), Stadsmissionen eller kommunala socialtjänsten. Skyddat boende har sekretess kring adressen, ofta personal eller jour dygnet runt, och stöd för att planera nästa steg. Du har rätt till säkert boende oavsett medborgarskap, kön eller socioekonomisk situation.

Alla som utsatts för våld i nära relation har rätt till hjälp. Det gäller kvinnor, män, barn, transpersoner och icke-binära. Roks och Unizons kvinnojourer riktar sig primärt till kvinnor och deras barn. Det finns separata mansjourer (Mansjouren) och hbtqi-specifika jourer i större städer. Kommunal socialtjänst har skyldighet att hjälpa alla, oavsett kön. Du behöver inte ha polisanmält våldet för att få skyddat boende.

I de flesta fall nej. När socialtjänsten beviljar skyddat boende betalar kommunen för platsen. Det räknas som bistånd enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §. Vid längre vistelse kan en mindre egenavgift förekomma men ofta efter ekonomisk prövning. Kvinnojourerna tar i regel inte ut avgift av den våldsutsatta. Vid akut situation utan kontakt med socialtjänsten betalar kvinnojouren först och söker ersättning från kommunen senare.

Vanligtvis 2 veckor till 6 månader, beroende på säkerhetsbedömning och tillgång på permanent boende. I akuta fall kan du komma direkt och stanna första natten utan utredning. För längre tid behövs vanligtvis ett biståndsbeslut från socialtjänsten. Vid komplex situation (hot från extremfamilj, internationell flytt, vittnesskydd) kan vistelsen bli längre och kombineras med social förtur i bostadskön för permanent boende.

Barn som lämnar våldsam miljö med dig får också skyddat boende. Kvinnojourerna är vana att ta emot familjer och har ofta särskilda barnrum, leksaker och stöd för barn. Socialtjänsten utreder barnens situation parallellt. Om hotet kommer från den andra föräldern kan beslut om umgängesbegränsning fattas akut av tingsrätten. Skolgång kan ordnas på ny ort om säkerhetsbedömning kräver flytt.

Vissa skyddade boenden tar emot husdjur, andra inte. Veterinärsförbundet och vissa kommuner har "Husdjur i skyddat boende"-projekt där hund och katt kan följa med eller bo i fosterhem under tiden. Kontakta Kvinnofridslinjen eller lokal kvinnojour innan om du har djur, för det finns ofta lösningar. Att lämna djuret kvar i våldsam miljö är inte den enda utvägen.

Du kan ansöka om kontaktförbud (tidigare besöksförbud) hos polisen. Polisen utreder och åklagaren beslutar om förbud, och det går ofta snabbt vid dokumenterat hot. Brott mot kontaktförbud är straffbart med upp till två års fängelse. Vid akut hot kan polisen även utfärda säkerhetslarm, brottsskadeersättning eller skyddat personnummer. Ta hjälp av kvinnojour eller socialtjänst för att fylla i ansökan rätt.

Ja, vid allvarligt hot. Det finns tre nivåer: sekretessmarkering (vanligast), kvarskrivning (gammal adress kvar för officiella ändamål) och fingerade personuppgifter (helt nytt namn och personnummer, mest restriktivt). Ansökan görs hos Skatteverket vid sekretessmarkering, hos Polismyndigheten vid de strängare formerna. Kräver dokumenterat hot, gärna polisanmälan. Processen tar 4–8 veckor men kan accelereras vid akut fara.

Du har rätt att få skriftligt beslut med motivering, och rätt att överklaga till förvaltningsrätten inom 3 veckor. Det är gratis och du kan få stöd av kvinnojour, brottsofferjour eller jurist. Kvinnojourerna har erfarenhet av överklaganden och kan hjälpa formulera överklagandet. Vid akut situation kan kvinnojour ta emot dig direkt och söka ersättning från kommunen i efterhand.

Rätten till skyddat boende vid våld gäller oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd. Socialtjänstlagen ger alla som vistas i kommunen rätt till nödvändigt bistånd. Migrationsverket har särskilda regler för skydd vid våld. Om uppehållstillståndet är knutet till förövaren kan du få fortsatt uppehållstillstånd på egna meriter (våldsundantaget). Kvinnojourerna har erfarenhet och nätverk för att hjälpa även utan svenskt personnummer.

Nej. Du behöver inte ha gjort polisanmälan för att få skyddat boende eller stöd från kvinnojour. Det är ditt eget val om du vill anmäla, och du kan göra det när som helst, eller aldrig. Personalen på jouren respekterar ditt beslut.

Nej, om du själv inte säger det. Skyddat boende har sekretess kring adressen. Socialtjänstens handläggare och polisen omfattas av sekretesslagen. Vid sekretessmarkering eller skyddade personuppgifter blockeras adress också i offentliga register.

Ja. Kvinnojourer och skyddade boenden är inrättade för att ta emot familjer. Det finns ofta särskilda barnrum, leksaker och personal som är vana vid våldsutsatta barn. Socialtjänsten utreder barnens situation parallellt och kan fatta akuta umgängesbeslut om det behövs.

Du bestämmer själv. Personalen på skyddat boende dömer dig inte och respekterar ditt val. De kan dock prata om risker och planera säkerhet. Många kommer tillbaka till våldsam relation flera gånger innan de stannar borta. Det är vanligt och inget ska ses som ett misslyckande.

Absolut. Mansjouren erbjuder stöd för män utsatta för våld. Trygga jourer i flera städer är inriktade på hbtqi-personer. Alla skyddade boenden hos kommunala socialtjänsten ska vara öppna oavsett kön och identitet. Att be om hjälp är aldrig fel.