Vad är ett lägenhetsregister och vem får se det?

Ordet lägenhetsregister används om tre olika saker, och den som söker på ”lägenhetsregister bostadsrättsförening” menar nästan alltid det första: föreningens egen lägenhetsförteckning. Den regleras i 9 kap. bostadsrättslagen (1991:614), förs av styrelsen och har ingenting med Lantmäteriet att göra. Lantmäteriets lägenhetsregister enligt lagen (2006:378) är ett separat register över landets bostäder och deras lägenhetsnummer. Och sedan våren 2026 finns ett tredje register beslutat: det nationella bostadsrättsregistret enligt lagen (2026:484) om bostadsrättsregister.

Kortaste svaret på den vanligaste frågan: lägenhetsförteckningen är inte offentlig. Bara bostadsrättshavaren själv har rätt till utdrag, och bara för sin egen lägenhet (9 kap. 11 § bostadsrättslagen). Medlemsförteckningen, den andra förteckningen styrelsen är skyldig att föra, ska däremot hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den (9 kap. 9 § tredje stycket). Nedan går vi igenom alla tre registren, med paragrafhänvisning till varje uppgift och en källförteckning sist på sidan.

Tre register som blandas ihop

Källor: 9 kap. 8–11 §§ bostadsrättslagen (1991:614); 5–6 och 17–18 §§ lagen (2006:378) om lägenhetsregister; 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (2026:484) om bostadsrättsregister. Kontrollerat 29 augusti 2026.

Vem har rätt att se lägenhetsförteckningen?

Utgångspunkten står i 9 kap. 8 § bostadsrättslagen: styrelsen ska föra förteckning över föreningens medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Två förteckningar, två olika regler för insyn. Förteckningarna får föras som lösblads- eller kortsystem eller med automatisk databehandling, lagen kräver alltså ingen särskild teknik.

”Bostadsrättshavaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhetsförteckningen beträffande lägenhet som han innehar med bostadsrätt. Utdraget skall avse uppgifter som enligt 10 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.”

9 kap. 11 § bostadsrättslagen (1991:614)

Rätten är alltså dubbelt begränsad: den gäller bara bostadsrättshavaren och bara den lägenhet som personen innehar. Ingen annan medlem, granne, spekulant, mäklare eller journalist kan kräva att få se förteckningen, varken i sin helhet eller för någon annans lägenhet. Regeringen säger det rakt ut i propositionen till det nya bostadsrättsregistret: ”Till skillnad från uppgifterna i medlemsförteckningen är inte uppgifterna i lägenhetsförteckningen tillgängliga för var och en.” (Prop. 2025/26:112, bilaga 1, s. 142.)

I praktiken går vägen därför via bostadsrättshavaren. Behöver en köpare, bank eller mäklare uppgifter ur förteckningen är det säljaren som begär utdraget och lämnar det vidare. Föreningen har ingen skyldighet, och enligt lagen ingen rätt, att lämna ut uppgifterna direkt till motparten.

Medlemsförteckningen är däremot öppen för var och en

Den andra förteckningen fungerar tvärtom. Enligt 9 kap. 9 § tredje stycket bostadsrättslagen (lydelse enligt SFS 2016:111) ska medlemsförteckningen hållas tillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den. Förs den med automatiserad behandling ska föreningen ge var och en som begär det tillfälle att hos föreningen ta del av en aktuell utskrift eller annan aktuell framställning av förteckningen.

Medlemsförteckningen ska enligt samma paragraf innehålla tre uppgifter:

• varje medlems namn och postadress,
• tidpunkten för medlemmens inträde i föreningen,
• den bostadsrätt som medlemmen har.

Personnummer ingår inte. Ändamålet med förteckningen är enligt lagtexten att ”ge föreningen, medlemmarna och andra underlag för att bedöma medlemsförhållandena i föreningen”. Det är därför den är öppen: den som funderar på att köpa in sig i en förening ska kunna se vilka medlemmarna är, medan uppgifterna om den enskilda lägenheten stannar hos innehavaren.

Böter om styrelsen slarvar

Förteckningarna är inte frivilliga rutiner. Enligt 10 kap. 3 § bostadsrättslagen (lydelse enligt SFS 2022:1026) döms till böter den som uppsåtligen eller av oaktsamhet ”inte för medlemsförteckning eller inte håller en sådan förteckning tillgänglig enligt 9 kap. 9 och 9 a §§” (punkt 5) eller ”inte för lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §” (punkt 6). Ett felaktigt utdrag är alltså lika allvarligt som ett uteblivet.

Vad ska stå i lägenhetsförteckningen?

Innehållet regleras i 9 kap. 10 § bostadsrättslagen. Paragrafen ändrades senast genom lagen (2026:847), som trädde i kraft den 2 juli 2026. Gällande lydelse per 29 augusti 2026:

”Lägenhetsförteckningen ska för varje lägenhet ange 1. lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen, 2. dagen för Bolagsverkets registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen, 3. bostadsrättshavarens namn, samt 4. insatsen för bostadsrätten.”

9 kap. 10 § första stycket bostadsrättslagen, lydelse enligt SFS 2026:847

Uppräkningen är kort, och det som inte står där behöver inte finnas i förteckningen. Andelstal, månadsavgift, köpeskilling och personnummer hör alltså inte till de uppgifter lagen kräver. Insatsen ska anges, men det är beloppet vid upplåtelsen, inte vad lägenheten senare sålts för.

Det här ska antecknas löpande

Andra till fjärde styckena i samma paragraf styr det löpande arbetet. Uppgifterna ska genast föras in i förteckningen när en lägenhet upplåts med bostadsrätt. Om föreningen underrättas om att en bostadsrätt pantsatts, eller om någon uppgift i förteckningen ändras, ska detta genast antecknas. Detsamma gäller om föreningen underrättas om att ett hyrköpsavtal enligt lagen (2026:843) om hyrköp av bostad gäller för bostadsrätten, den punkten är ny sedan 2 juli 2026. Vid överlåtelse ska en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på lämpligt sätt, och dagen för anteckningen ska anges.

Så begär du utdrag ur lägenhetsförteckningen

1. Kontrollera att du är bostadsrättshavare för lägenheten. Rätten i 9 kap. 11 § gäller den lägenhet du innehar med bostadsrätt. Är ni två som äger tillsammans är ni båda bostadsrättshavare; är du hyresgäst i andra hand har du ingen rätt till utdrag.
2. Begär utdraget av styrelsen eller föreningens förvaltare. Lagen anger ingen särskild form för begäran. Skriftligt, till exempel via mejl, ger dig dokumentation på när du begärde det.
3. Kontrollera innehållet mot 9 kap. 10 §. Utdraget ska avse de uppgifter som enligt 10 § ska anges i förteckningen, beteckning och belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen, registreringsdagen för den ekonomiska planen, ditt namn och insatsen.
4. Kontrollera att dagen för utfärdandet står i utdraget. Det är ett uttryckligt krav i 9 kap. 11 §, och det är datumet som gör utdraget användbart för en bank eller köpare.
5. Vid uteblivet eller felaktigt utdrag: påminn om straffbestämmelsen. Att inte föra förteckning eller att meddela oriktig eller vilseledande uppgift i ett utdrag är straffbelagt med böter enligt 10 kap. 3 § punkt 6.

Vanliga misstag

• Att tro att lägenhetsförteckningen är offentlig. Den är det inte. Det är medlemsförteckningen som ska hållas tillgänglig för var och en (9 kap. 9 §).
• Att förväxla föreningens lägenhetsbeteckning med lägenhetsnumret. Regeringen beskriver problemet så här: ”Förutom den beteckning som föreningen har gett bostadsrätten, som är uppbyggd på olika sätt i olika föreningar, har bostadsrätten en beteckning i lägenhetsregistret. Denna beteckning utgör lägenhetens lägenhetsnummer som fastställs av kommunen… Därtill har ofta en förenings förvaltare en egen beteckning för bostadsrätten.” (Prop. 2025/26:112.) Tre olika nummer på samma bostad är alltså normalfallet.
• Att uppge föreningens interna nummer i flyttanmälan. Skatteverket är tydlig: du måste ange lägenhetsnumret som finns i det nationella lägenhetsregistret.
• Att anta att varje bostad har ett lägenhetsnummer. Kommunen fastställer nummer bara om det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress (11 § lagen 2006:378).
• Att missa fastighetsägarens tidsfrister. En bostadsrättsförening är fastighetsägare och har en månad på sig att rapportera förändringar till kommunen, och tre månader på sig att anslå fastställda lägenhetsnummer i byggnaden (15–16 §§ lagen 2006:378).
• Att tro att pantsättningen redan finns i ett offentligt register. Idag är föreningens lägenhetsförteckning den enda platsen där panten antecknas. Det ändras först när bostadsrättsregistret tas i bruk.

Nytt 2026: nationellt bostadsrättsregister hos Lantmäteriet

Den 30 april 2026 utfärdades lagen (2026:484) om bostadsrättsregister. Första paragrafen är kort: ”Det ska finnas ett register för alla bostadsrätter (bostadsrättsregistret). Registret ska föras av Lantmäteriet.” Enligt 2 kap. 1 § ska registret för varje bostadsrätt innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar, samt anteckningar om bland annat kvarstad, utmätning, exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning och talan om bättre rätt.

Det är den funktion som föreningens lägenhetsförteckning hittills varit ensam om att fylla: att visa vem som innehar bostadsrätten och vad som belastar den. Skalan är betydande. Regeringen anger att det finns cirka 30 000 bostadsrättsföreningar i Sverige (prop. 2025/26:112), och enligt SCB:s bostadsbestånd per den 31 december 2025 är omkring 1,16 miljoner av de 2 777 269 bostäderna i flerbostadshus bostadsrätter.

Tidplanen, och vad som inte är bestämt

• 1 januari 2027: lagen (2026:485) om införande av lagen om bostadsrättsregister träder i kraft. Själva registerlagen (2026:484) träder däremot i kraft först ”den dag som regeringen bestämmer” (1–2 §§ införandelagen).
• Våren 2027: insamlingen av uppgifter från bostadsrättsföreningarna startar.
• 31 december 2027: sista dagen för varje förening att lämna uppgifterna om lägenheten, föreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar till Lantmäteriet (3 § införandelagen). Om föreningen inte gör det får Lantmäteriet förelägga den att fullgöra skyldigheten, och ”ett föreläggande får förenas med vite” (7 §).
• Därefter: Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk (10 § införandelagen). Regeringen beslutar sedan när det sker.

Vad det betyder för dig som bor i bostadsrätt

Åtkomstprincipen känns igen från lägenhetsförteckningen. Enligt 2 kap. 6 § lagen (2026:484) ska en bostadsrättshavare ”alltid medges direktåtkomst till personuppgifter som rör honom eller henne”. Direktåtkomst i övrigt får medges för registrets ändamål, bland annat myndighetsverksamhet, omsättning av bostadsrätter, kreditgivning och förvaltning. Registret blir alltså inte en öppen söktjänst där vem som helst kan slå upp vem som äger vilken bostadsrätt.

Den största praktiska förändringen ligger i sakrätten. Enligt propositionen ersätter registrering underrättelse till bostadsrättsföreningen som sakrättsligt moment vid pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt, och föreningen ska anmäla upplåtelser respektive övergångar för registrering inom två veckor (3 kap. 2–3 §§ lagen 2026:484). Samtidigt avskaffas kravet på att anteckna pantsättning i lägenhetsförteckningen. Regeringens skäl: anteckningen ”kommer i och med att ett bostadsrättsregister införs inte längre att ha någon betydelse för panträttens synlighet för utomstående”, och ”osäkerheten kring uteblivna eller felaktiga pantanteckningar upphör”.

Ändringarna genomförs genom SFS 2026:486, som träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I den kommande lydelsen av 9 kap. 10 § preciseras första punkten till ”lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och eventuell mark och andra utrymmen som upplåtelsen avser”, och den löpande anteckningsskyldigheten kortas till ”Om en uppgift i förteckningen ändras, ska detta genast antecknas”, utan pantsättning. Ändringen av punkt 1 gäller enligt propositionen bara upplåtelser som sker efter ikraftträdandet. I samma SFS stryks dessutom pantsättningsavgiften ur 7 kap. 14 §: där föreningen idag får ta ut ”upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse” blir uppräkningen ”upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och avgift för andrahandsupplåtelse”.

Lantmäteriets lägenhetsregister: ett helt annat register

Det register som formellt heter lägenhetsregister regleras av lagen (2006:378) om lägenhetsregister, som trädde i kraft den 1 juli 2006 och ersatte den äldre lagen (1995:1537). Enligt 2 § ska den statliga lantmäterimyndigheten föra registret, och enligt 4 § är myndigheten personuppgiftsansvarig för det. Bakgrunden är riksdagens beslut 1995 om att folk- och bostadsräkningarna helt ska baseras på registeruppgifter, samt EU:s census-förordning.

Lantmäteriet upprättade registret 2010. Skatteverket folkbokförde befolkningen på bostadslägenhet 2011, och SCB började framställa löpande statistik samma år och årlig nationell statistik från 2013. Det är också SCB som med stöd av bland annat lägenhetsregistret ansvarar för hushålls-, boende- och bostadsstatistik på nationell nivå.

Registrets fyra lagstadgade ändamål

Enligt 5 § lagen (2006:378) får uppgifter i lägenhetsregistret behandlas för:

1. folkbokföring,
2. framställning av statistik,
3. forskning,
4. planering, uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande.

Uppräkningen är uttömmande. Andra syften som ofta tillskrivs registret, postutdelning, rösträkning per valdistrikt, finns inte i lagtexten och bör inte anges som ändamål. Från och med den 1 januari 2027 tillkommer däremot ett femte: enligt 5 a § i lydelse enligt SFS 2026:489 är registrets ändamål också att uppgifterna får överföras till bostadsrättsregistret.

Vad registret innehåller, och inte

Enligt 6 § innehåller registret uppgifter om fyra objektstyper:

• Bostadslägenhet: lägenhetsnummer, antal rum, kökstyp, bostadsarea och lägenhetskategori.
• Entré: belägenhetsadress, postnummer och postort.
• Byggnad: byggnadsnummer, byggnadstyp, byggnadskategori, nybyggnadsår, ombyggnads- eller tillbyggnadsår, värdeår och typ av taxeringsenhet.
• Fastighet: fastighetsbeteckning, län och fastighetsägarens juridiska form.

Det som saknas är lika viktigt: ”Uppgift om vem som bor i lägenheten finns inte i lägenhetsregistret”, skriver Lantmäteriet. Registret innehåller inte heller uppgifter om ägare eller hyresgäster, det beskriver bostaden och byggnaden, inte människorna. Frågan ”vem bor här” besvaras av folkbokföringen hos Skatteverket, inte av lägenhetsregistret.

Hur många bostäder registret omfattar publicerar Lantmäteriet inte. Storleksordningen ges av SCB:s bostadsbestånd: 5 291 493 bostadslägenheter i landet per den 31 december 2025, varav 41 % i småhus (2 144 363), 52 % i flerbostadshus (2 777 269), 6 % i specialbostäder (292 174) och 1 % i övriga hus (statistiknyhet publicerad 17 april 2026).

Åtkomst: inget öppet register

Lägenhetsregistret går inte att söka i som privatperson. Enligt 17 § är direktåtkomst tillåten endast i den utsträckning som anges i lag eller förordning. Enligt 18 § får en kommun ha direktåtkomst till sådana uppgifter som avser bostadslägenheter med belägenhetsadress i kommunen, alltså bara sitt eget område. Utlämnande på medium för automatiserad behandling får enligt 20 § ske endast om regeringen meddelar föreskrifter om det, och bara för ändamålen i 5 §. Privatpersoner hänvisas av Lantmäteriet till formuläret för att ta del av allmän handling.

Vem som får ändra vad

Enligt 9 § har kommunen behörighet att föra in, ändra och ta bort uppgifter när det gäller bostadslägenheter och byggnader, och den statliga lantmäterimyndigheten har samma behörighet i övrigt. Enligt 13 § ska kommunen dessutom för varje bostadslägenhet i kommunen löpande registrera ändringar och kompletteringar. Det är alltså kommunen, inte Lantmäteriet, du som fastighetsägare vänder dig till när något ändras.

Lägenhetsnumret: så är det uppbyggt

Först en avgränsning som ofta går förlorad: alla bostäder har inte lägenhetsnummer. Enligt 11 § lagen (2006:378) ska kommunen fastställa ett lägenhetsnummer för varje lägenhet ”om det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress”. Lantmäteriets Handbok Lägenhet uttrycker samma sak omvänt: finns det bara en lägenhet på adressen ska lägenheten inte ha något lägenhetsnummer. Ett friliggande småhus med egen adress saknar alltså normalt nummer.

Där numret finns anges det med fyra siffror, till exempel 1001. De två första siffrorna anger våningsplan och de två sista lägenhetens läge inom våningsplanet. Entréplanet sätts till 10, våningarna ovanför numreras 11, 12 och så vidare, och våningsplanen under entréplanet 09, 08 och nedåt. Numreringen ska utgå från byggnadens huvudentré, inte från den trappuppgång man råkar bo i. Halvplan numreras lika som det våningsplan där halvtrappan börjar.

”Numreringen inom ett våningsplan börjar, när man kommer till våningsplanet nerifrån, med 01 vid den bostadslägenhet som ligger till vänster om trappan och fortsätter medsols dvs. från vänster till höger. Lägenhetsnummer skall reserveras för lokaler och andra utrymmen på våningsplanet om dessa skulle kunna byggas om till bostadslägenheter.”

Lantmäteriets föreskrifter LMVFS 2007:3 12 §, återgivna i Handbok Lägenhet version 3.7 (2025-06-26)

Tre preciseringar följer av samma föreskrift. För lägenheter under entréplanet räknar man uppifrån, på entréplanet utgår man från entrédörren, och ligger hiss och trappa på olika sidor är det trappan som gäller som utgångspunkt. Regeln om att reservera nummer för lokaler förklarar dessutom något många undrar över: luckor i numreringen är normalt korrekta, inte slarv.

Vid sidan av registrets nummer lever föreningens egen beteckning kvar, och ofta även förvaltarens. Numret enligt lägenhetsregistret hittar du enligt Skatteverket i husets entré, på din ytterdörr, på ditt postfack eller i ditt kontrakt, och det är det numret som gäller vid flyttanmälan.

Fastighetsägarens skyldigheter och tidsfrister

En bostadsrättsförening äger normalt fastigheten och är därmed fastighetsägare även i lägenhetsregistrets mening. Det ger styrelsen skyldigheter i två riktningar samtidigt: att föra föreningens egen lägenhetsförteckning enligt bostadsrättslagen, och att rapportera till kommunen enligt lagen (2006:378). Från 2027 tillkommer rapporteringen till bostadsrättsregistret.

• En månad till kommunen. Uppgifter ska lämnas ”senast en månad efter det att den förändring har skett som föranleder ändringen eller kompletteringen” (15 §, jämför 14 §).
• En månad till de boende. När fastighetsägaren har fått del av ett beslut om fastställda lägenhetsnummer ska ägaren inom en månad skriftligen informera de boende om beslutet (16 §).
• Tre månader till anslaget. Inom tre månader ska numren anslås ”på väl synlig plats i byggnaden” (16 §).
• Vite som påtryckning. Kommunen får förelägga en fastighetsägare som inte fullgör sina skyldigheter, och föreläggandet får förenas med vite (22–23 §§).

Vart man vänder sig följer samma kedja: boende frågar sin fastighetsägare, som enligt lag ska ha informerat om numret och anslagit det i byggnaden. Fastighetsägare vänder sig till kommunen. Kommuner och myndigheter som behöver uppgifter ur registret kontaktar Lantmäteriets geodatasupport.

Skillnaden mot fastighetsregistret

Fastighetsregistret handlar om fastigheter, markenheter med fastighetsbeteckning, lagfart och inteckningar. En bostadsrätt är ingen fastighet. Det är föreningen som äger fastigheten, medan medlemmen har en nyttjanderätt till en viss lägenhet, och därför söks ingen lagfart för en bostadsrätt. Det har hittills gjort föreningens lägenhetsförteckning till den enda platsen där själva bostadsrätten som objekt är dokumenterad, med den insyn som 9 kap. 11 § medger, alltså nästan ingen alls för utomstående. Det är precis det glappet bostadsrättsregistret ska stänga: ett register för alla bostadsrätter, fört av Lantmäteriet, som visar lägenheten, föreningen, innehavaren och panterna.

Källor

• Bostadsrättslagen (1991:614), 7 kap. 14 §, 9 kap. 8–11 §§ och 10 kap. 3 §, konsoliderad lydelse — riksdagen.se
• SFS 2026:847, lag om ändring i bostadsrättslagen (i kraft 2 juli 2026), och SFS 2026:843, lagen om hyrköp av bostad — svenskforfattningssamling.se
• Lagen (2026:484) om bostadsrättsregister, 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 och 6 §§, 3 kap. 2–3 §§, 4 kap. 1 § — svenskforfattningssamling.se
• Lagen (2026:485) om införande av lagen (2026:484) om bostadsrättsregister, 1–3, 7 och 10 §§ — svenskforfattningssamling.se
• SFS 2026:486, lag om ändring i bostadsrättslagen (träder i kraft den dag regeringen bestämmer) — svenskforfattningssamling.se
• Prop. 2025/26:112 ”Ett register för alla bostadsrätter”, avsnitt 6.3 och 9.2 samt bilaga 1 — regeringen.se
• Lagen (2006:378) om lägenhetsregister, 1–2, 4–6, 5 a, 9, 11, 13–18 och 20–23 §§ — riksdagen.se
• Lantmäteriet: Handbok Lägenhet version 3.7 (2025-06-26), avsnitt 5.2.1, 6.3 och 8.2, samt sidorna Bostadsrättsregistret, Lägenhetsregistret, Registrets innehåll, Syfte och bakgrund, Ansvarsfördelning och Kontakter för lägenhetsinformation — lantmateriet.se
• Skatteverket, ”Lägenhetsnummer” — skatteverket.se
• SCB, statistiknyhet ”Nästan 5,3 miljoner bostäder i landet” (bostadsbeståndet 31 december 2025, publicerad 17 april 2026) — scb.se

Sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning. Lagstiftningen kring bostadsrättsregistret genomförs stegvis under 2027, kontrollera gällande lydelse innan du agerar på uppgifterna.